Om oss

Matematiska institutionen består av tre avdelningar, matematik, matematisk statistik samt beräkningsmatematik. Matematik var ett av de första ämnen man undervisade i när Stockholms högskola grundades 1878.

Studenter på brygga vid Brunnsviken, Kräftriket i bakgrunden
Foto: Eva Dalin

Vid alla våra tre avdelningar bedrivs grundutbildning, forskarutbildning och forskning. Du kan läsa mer om våra ämnen i utbildningskatalogen, och om våra forskningsområden på sidorna för våra forskargrupper.

Ämnessida matematik
Ämnessida matematisk statistik
Ämnessida datalogi
Ämnessida beräkningsteknik
Forskargrupper vid Matematiska institutionen

Institutionen har ett synnerligen välutrustat bibliotek som förmodligen är ett av norra Europas främsta. Man kan säga att biblioteket är för en matematiker vad laboratoriet är för en experimentalist.

Institutionen håller till i vackra hus från 1910-talet som tidigare hyste Veterinärhögskolan. Området kring Brunnsviken är inte bara naturskönt, utan också känt från både litteraturen och historien. Carl Michael Bellman nämner Brunnsviken på flera ställen i sin diktning.


 

Matematiska biblioteket

Matematiska institutionens bibliotek är beläget i hus 6 och har en stor samling böcker och tidskrifter som riktar sig till forskare i matematik, matematisk statistik och beräkningsmatematik.

Mer om biblioteket, med kontaktuppgifter och öppettider

För att motverka smittspridning under rådande omständigheter är biblioteket tills vidare stängt för besökare utifrån. För åtkomst av nödvändig litteratur, kontakta biblioteket via e-post. Vi hänvisar till Frescati för återlämning.


 

Historik

Matematik var ett av de första ämnen man undervisade i när Stockholms högskola grundades 1878 och högskolans förste professor var Gösta Mittag-Leffler, just i matematik. Historiens första kvinnliga professor i matematik, och Sveriges första kvinnliga professor, var Sonja Kovalevsky (1850-91), verksam vid Stockholms högskola.

Sammanställning om Sonja Kovalevsky, skriven av Elin Ottergren

Försäkringsmatematik och matematisk statistik från 1929

År 1929 inrättades en professur i försäkringsmatematik och matematisk statistik vid Stockholms högskola, för att främja försäkringsmatematiken i Sverige. Dess förste innehavare var Harald Cramér, som byggde upp den institution, kallad Institutet för försäkringsmatematik och matematisk statistik, som med tiden omvandlats till dagens avdelning vid Matematiska institutionen.

Historik över avdelningen för matematisk statistik, text av Rolf Sundberg

Video om sannolikhetskalkylens utveckling av och med Harald Cramér (Youtube)

Följande skrifter finns tillgängliga som PDF, kontakta Matematiska biblioteket på bibliotek@math.su.se för att få dem skickade till dig per e-post.

Anställda vid institutionen kan även hitta filerna på vår interna webb, i mappen Historiskt arkiv under rubriken Arkiv/diarium.

  • Matematisk forskning under Stockholms högskolas första decennier (21 s) av Yngve Domar
  • Mathematical research during the first decades of the University of Stockholm (21 s) av Yngve Domar (översättning)
  • Sonja Kovalevsky (16 s) av Jan-Erik Björk
  • Statistiska forskningsgruppens (SFGs) historia under 70 år, 1948-2018 (5 s) av Rolf Sundberg
  • "Institutets" historia under Stockholms högskolas tid (12 s) av Rolf Sundberg
  • Några minnen från min studietid vid Stockholms högskola (6 s) av Harald Cramér
  • Korta minnen från ett långt liv (del 1, kapitel 1-4, 63 s) av Harald Cramér
  • Korta minnen från ett långt liv (del 2, kapitel 5-7, 41 s) av Harald Cramér
  • Historien om en bok (5 s) av Marta Cramér
  • Cramérs "Mathematical Methods"; Några glimtar från bokens historia (20 s) av Bertil Matérn
 

2018: Sergio Albeverio

Schweizisk matematiker.

2017: Gerard van der Geer

Gerard van der Geer är en nederländsk matematiker, verksam inom algebraisk geometri. Han har lämnat väsentliga bidrag till teorin för modulirum för kurvor, abelska varieteer och K3-ytor, Hilbert-modulära ytor och kurvor över ändliga kroppar.

2015: Heinz Langer

Tysk matematiker.

1999: Linus Torvalds

Finlandssvensk programmerare och upphovsman till operativsystemkärnan Linux. Har belönats med många priser för sina insatser och är för närvarande verksam i USA.

1980: Jean-Pierre Serre

Fransk matematiker framstående inom algebraisk topologi, geometri och talteori. Yngste vinnaren någonsin av Fieldsmedaljen.

1978: Henri Cartan

Förgrundsman bland 20e århundradets franska matematiker. Bidrog med viktiga arbeten inom homologisk algebra, kärvteori och flera komplexa variabler. Medlem av Bourbaki-gruppen.

1960: Pekka Myrberg

Finsk analytiker som författade förtjänstfulla arbeten inom funktionsteori och iteration av komplexa funktioner. Var senare rektor för Helsingfors Universitet.

1960: Andrey Kolmogorov

Tongivande rysk matematiker. Lade grunden för den moderna sannolikhetsteori och lämnade även viktiga bidrag inom harmonisk analys, dynamiska system, komplexitetsteori, och många andra grenar inom matematiken.

1936: Ernst Lindelöf

Finländsk matematiker känd för sina bidrag inom reell och komplex analys samt topologi. Hade många framstående studenter, bland annat Nevanlinna och Ahlfors.

1912: Vito Volterra

Italiensk matematiker som lämnade viktiga bidrag till integralekvationer och funktionalanalys. Intresserade sig även för tillämpningar inom matematisk biologi.

1909: Paul Painlevé

Fransk matematiker och politiker känd för sitt arbete kring teorin för differentialekvationer. Namne till Painleve-ekvationerna och flera gånger premiärminister i Frankrike.

1905: Henri Poincaré

En av Frankrikes största matematiker, fysiker och vetenskapsteoretiker i modern tid. Lade bland annat grunderna för algebraisk topologi och kaotiska dynamiska system, bidrog till studiet av differentialekvationer och relativitetsteori, samt formulerade Poincarés förmodan.

På denna sida