Matematiker analyserar ”broms” och ”gas” för pensioner
När inkomstpensionssystemet finansiella status är god finns en önskan om att betala ut mer pengar till pensionärerna. Matematiska institutionen har gjort en analys för att kunna förstå effekterna av att införa en utdelningsmekanism, en så kallad en gas-mekanism.
De inbetalningar som görs i systemet för en viss individ öronmärks inte för just den individen utan slussas vidare, bland annat som utbetalningar till pensionärer. Om inbetalningarna under ett år överstiger årets pensionsutbetalningar uppstår ett överskott som placeras i en buffertfond som utgörs av AP-fonderna.
Buffertfondens tillgångar är investerade på den finansiella marknaden och bidrar därmed med en volatil, eller rörlig, finansiell avkastning som över tid är tänkt att överstiga inkomsternas tillväxt. I praktiken utgör buffertfonden systemets faktiska överskott vid en viss tidpunkt. Systemets finansiella status redovisas dock inte i termer av buffertfondens storlek, utan istället i termer av det så kallade balanstalet.
Broms och gas
Vid låga värden på balanstalet minskas, eller bromsas, utbetalningarna under en period vars längd bestäms av balanstalets utveckling. Då systemets finansiella status är god finns en önskan om att kunna betala ut mer till pensionärerna, det vill säga gasa istället för att bromsa. Mekanismer för ökad utdelning från systemet baserat på nivåer på balanstalet har föreslagits men ännu inte implementerats.
Analys av utdelningsmekanism
Filip Lindskog och Mathias Millberg Lindholm, båda forskare inom matematisk statistik vid Stockholms universitet, har fått i uppdrag från Socialdepartementet att analysera hur en utdelningsmekanism i pensionssystemet skulle fungera. Analysen är gjord i dialog med departementet, men oberoende av departementets och Pensionsmyndighetens analyser.
– Vår analys syftar till att förstå effekter av att införa en utdelningsmekanism, det vill säga en gas-mekanism. Specifikt visar vår analys på hur valet av gas-mekanism påverkar pensionernas storlek och inkomstpensionssystemets långsiktiga stabilitet och utveckling, säger Filip Lindskog.
Ökad förståelse om pensionssystemet
– Vi som matematiker (matematiska statistiker) har kunnat bidra till förståelsen genom vår kunskap om grundläggande matematiska analysverktyg, vår vana att undersöka komplexa dynamiska system och särskilt att kunna identifiera de centrala mekanismerna som har störst inverkan på sådana systems utveckling över tid, säger Mathias Millberg Lindholm.
De två forskarna tror även att beskrivningen i analysen kan stimulera andra att förstå och analysera inkomstpensionssystemet. Förhoppningsvis kan detta bidra till en bredare förståelse för inkomstpensionssystemet som är centralt för Sverige som välfungerande välfärdsstat.
Senast uppdaterad: 23 oktober 2024
Sidansvarig: Matematiska institutionen