Projektledare: Johan Edman, Kriminologiska institutionen (SU)

Projektdeltagare: Lena Eriksson, Institutionen för folkhälsovetenskap (SU); Helena Bergman, Institutionen för historia och samtidsstudier (Södertörns Högskola); Johan Edman, Kriminologiska institutionen (SU)

Finansiering: Riksbankens Jubileumsfond

Period: 2016 - 2019

Ett nära samarbete mellan beslutsfattare, experter och forskare anses känneteckna framväxten av det moderna Sverige. Några historiker talar till och med om den svenska välfärdsstaten som en institutionaliserad ”vetenskaplig stat”. Samtidigt visar forskningen att samarbetet inte varit utan friktion och att det bl.a. finns en konflikt mellan en politikerstyrd uppdragsforskning och den av forskare idealiserade fria forskningen.

Syftet med projektet är att analysera skärningspunkter och spänningar mellan forskningens och politikens kunskapsformer på det välfärdspolitiska området, närmare bestämt på missbrukspolitikens område. Med teoretisk inspiration av science-policy-nexus-forskning och vetenskapshistoria undersöks kopplingar mellan policy och forskning över tid och kontextuellt, från 1910-talet fram till idag. Med empiri och arkivmaterial från olika arenor undersöks de olika sätt som politiker, myndigheter och forskare har definierat fältets kunskapsbas.

Tre olika delstudier planeras, om kunskapsproduktion inom sociala forskningsråden; kunskapsspridning och statlig alkoholpolitik; och kunskapsanvändning i Stockholms lokalpolitik. I en fjärde syntetiserande studie jämförs resultaten. Vilka ansträngningar har gjorts för att tillgodose policymakarnas behov av forskningsbaserad kunskap och hur har forskarna svarat upp? På vilka sätt har forskningens status som politiskt reforminstrument förändrats under en period av 100 år?

 

Kontakt: Lena Eriksson, E-post lena.eriksson@su.se