Problem och syfte. Hur utveckla ämnesspråket?

Ämnesdidaktiken i historia har utvecklats snabbt under de senaste decennierna vilket skapat en allt mer omfattande begreppsapparat inom forskningen och allt fler kunskapsmål i skolan. Inom historielärarutbildningen måste studenterna tillägna sig en lång rad begrepp av olika karaktär och på olika nivåer. Historisk bildning, historieanvändning och historiemedvetande är några överordnade begrepp som dessutom har bäring på värdegrundsfrågor. Den breda begreppsapparaten innebär stora möjligheter för historieundervisningen men också risker för fragmentisering och tidsbrist för att nå kunskapskraven.

Vid HSD finns idag forskare och historielärare med en bred inriktning mot en rad av dessa begrepp. Det innebär analogt stora möjligheter men också risker. Denna forskningsgrupp vill ta till vara bredden i deltagarnas intresseinriktningar och skapa en gemensam referensram.

Utmaningen med en bred begreppsapparat och risken för fragmentisering behöver mötas med koherens och progression i utbildningen. Komplexiteten inom ämnesdidaktiken med alltmer avancerade kunskapskrav inom skolämnet ökar behovet av ett integrerat ämnesspråk. Ett ämnesspråk som kan användas av lärare vid planering av undervisning och av elever i lärandet. Syftet med denna forskningsgrupp är att utveckla begreppsanvändningen i ämnet för undervisning och lärande – för såväl grund- och gymnasieskola som för historielärarutbildningen.

 

Bakgrund. Kunskapskravens komplexitet: värdegrund, historisk bildning och historiemedvetande

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet utgör de grundläggande värdena i skolans värdegrund enligt skollagen och läroplanerna. Historisk bildning och ett fördjupat historiemedvetande är syftet med skolans historieundervisning enligt kurs- och ämnesplanerna i historia. Eleverna i grund- och gymnasieskolan ska lära sig att använda kunskaper och förmågor i historia när de tänker och resonerar kring aktuella frågor i den egna livsvärlden. När frågor kring nationalism, främlingsfientlighet, rasism, genus, jämlikhet, jämställdhet, klass o s v diskuteras ska eleven vänja sig vid att ”tänka historia” på ett aktivt och engagerat sätt för att kritiskt kunna jämföra olika perspektiv och ta ställning till dem. Eleven ska kunna argumentera evidensbaserat med historiska kunskaper och historisk metod som grund.

Förmågan till användning av dessa begrepp utgör ett grundläggande kunskapskrav i grund- och gymnasieskolan. För att nå godkänd nivå förväntas eleverna kunna använda ett ämnesspråk i historia som integrerar såväl historiska begrepp och begrepp inom historisk källkritik som begrepp kring historieanvändning (historiebruk/historiekultur).

Den integrerade användningen av alla dessa begrepp utgör ämnesspråket och visar att eleven nått ämnets syfte: historisk bildning och historiemedvetande. Internationell och nationell forskning pekar också på betydelsen av att lärare tillägnar sig en nyanserad och konsistent användning av ämnesspråket. Förståelsen av detta är av avgörande betydelse för planering och genomförande av undervisning enligt ämnets syften. Bristande kunskap och förståelse för ämnesspråkets begreppsapparat utgör ett allvarligt pedagogiskt hinder.


Gruppens medlemmar

Vid HSD finns idag ett flertal forskare som arbetar med delprojekt inriktade mot fördjupad förståelse av en rad olika begrepp inom ämnesdidaktik historia. De kan mycket kortfattat beskrivas enligt nedan:

Steven Dahl – folkmord och historiebruk.
Per Fransson – lokalhistoria och historiekultur.
Per Höjeberg – undervisning och historiebruk.
Martin Karlsson – film och historiekultur.
Per-Arne Karlsson – historieförståelse och lärandebanor.
Kristina Lanå – genus och historiemedvetande.
Anders Sjöbrandt – Stockholms moderna historia och historiebruk
Ylva Wibaeus – främlingsfientlighet och historiemedvetande.

Forskningsgruppens arbete kommer utvecklas kollegialt på tre parallella spår:

  1. Delprojekten innebär i sig ett antal fördjupningar som kan utvecklas till enskilda ansökningar hos olika anslagsgivare av forskningspengar.
  2. Möjligheter finns att knyta samman flera delprojekt till större ansökningar.
  3. Kursutveckling av historielärarutbildningen vid HSD: hur de ämnesdidaktiska begreppen kan integreras till ett ämnesspråk för undervisning och lärande vid HSD och i skolan.
     

Projektplan

H18 - V19.    Projektgruppen genomför öppna seminarier vid HSD där de olika delprojekten presenteras. Externa lärare, forskare och studenter bjuds in.

H18 - V19.    Historielärarutbildningen vid HSD - kursutveckling: Hur skapa koherens och progression?

H18 - V19     Internationella/nationella forskare i ämnesdidaktik historia bjuds till HSD. Öppna seminarier vid HSD. Externa lärare, forskare och studenter bjuds in.

V19.              Internat där forskargruppen skriver enskilda och/eller gemensamma forskningsansökningar. Ansökningar till VR, Skolforskningsinstitutet m fl.

V19.              Seminarier där enskilda och/eller gemensamma forskningsansökningar ventileras.