Johan Rehnberg, FD i folkhälsovetenskap. Foto: Eget foto

- Vi har en åldrande befolkning där vi vet för lite om sambandet mellan socioekonomiska variabler och hälsa. Därför är det viktigt att titta på hur det egentligen förhåller sig med ojämlikheter i hälsa i en åldrande befolkning, säger Johan Rehnberg, nybliven forskare i folkhälsovetenskap och numera aktiv vid Aging Research Center, ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms universitet.

Sambandet inkomst-hälsa

Att det finns ett samband mellan inkomst och hälsa är sedan tidigare känt – dock med fokus på arbetsför ålder. Det finns en ojämlikhet som kvarstår upp i högre ålder men för de allra äldsta verkar sambandet mellan inkomst och dödlighet avta. Inkomsten verkar spela allt mindre roll för hälsan och överlevnaden ju äldre man blir. I Sverige inträffar 90 procent av alla dödsfall bland personer som är 65 år eller äldre. I takt med att antalet äldre personer kontinuerligt ökar, växer även behovet av studier som tittar på sambandet mellan socioekonomiska faktorer och hälsa även i denna grupp.

I vilken utsträckning och på vilket sätt kvarstår sambandet mellan inkomst och hälsa, även upp i högre åldrar

Avhandlingen är uppdelad i fyra delstudier, med fokus på frågeställningarna kring hur
   I: Inkomstnivå förändras i betydelse för hälsan och dödligheten ju äldre man blir.
  II: Relativa ojämlikheter i inkomst och dödlighet ökade med stigande ålder.
 III: Försämrad hälsa delvis förklarade det avtagande sambandet mellan inkomst och dödlighet i hög ålder.
 IV: Selektiv dödlighet har betydande effekter på fattigdom i hög ålder. Fattigdomen var genomgående lägre för som de som levde längre jämfört med de som dog.

Data från svenska register

Johan Rehnberg tittade på data från svenska register, inkomstregister och dödlighetsregister över mellan 800 000 och 5 miljoner personer. Han använde även survey-undersökningar - Levnadsnivåundersökningen (LNU) och undersökningen om äldre personers levnadsvillkor (SWEOLD). Till dessa undersökningar länkas information om inkomst från svenska register.

– Det som framkom var att sambandet mellan inkomst och mortalitet kvarstår upp i hög ålder, men bland de allra äldsta avtar detta. Sambandet har liknande karaktär som vid yngre åldrar. Åldersvariationen i sambandet mellan inkomst och mortalitet förklarades till stor del av personers hälsa. Hälsan spelar en mer central roll i högre åldrar jämfört med tidigare effekter av exponering från socioekonomiska faktorer, förklarar Johan Rehnberg.

Vidare forskning behövs

– Jag kommer att fortsätta studera sociala ojämlikheter i hälsa hos den äldre befolkningen, något som kommer att bli fortsatt viktigt i takt med att antalet äldre personer växer kontinuerligt, säger Johan Rehnberg. En av anledningarna till att det ännu så länge finns så få studier är att det finns förlite insamlad data om den äldre befolkningen. I Sverige finns fördelen att det finns registerdata som inkluderar alla i befolkningen, inklusive de allra äldsta! Vi har därför den här enastående möjligheten att fortsätta analysera sambandet mellan hälsa och inkomst.

Johan Rehnberg disputerade måndagen 27 maj 2019 vid Institutionen för folkhälsovetenskap.

Till avhandlingen

Rehnberg, J. (2019). Inequalities in life and death: Income and mortality in an ageing population (PhD dissertation). Department of Public Health Sciences, Stockholm University, Stockholm. Avhandlingen finns tillgänglig för nedladdning i fulltext via DiVA (öppnas i nytt fönster)