Institutionen för svenska och flerspråkighet

  1. Du är här:
  2. Start
  3. Institutionen för svenska och flerspråkighet
    Färgglada ballonger. Språkkonsultprogrammet 40 år

    Språkkonsultprogrammet 40 år

    I 40 år har Stockholms universitet utbildat språkkonsulter i svenska på Språkkonsultprogrammet – en utbildning som Sverige var först med i världen. Språkkonsulter finns i dag på många myndigheter, organisationer och företag och behovet av kunskap om kommunikation i tal och skrift i det moderna arbetslivet är stort.

    Kvinna med elektrodmössa. Foto: Eva Dalin

    3,4 milj. kr till En elektroencefalografisk studie av prediktiv processning hos andraspråkstalare

    José Alemán Bañón vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, Institutionen för svenska och flerspråkighet, har beviljats ca 3,4 miljoner kr i anslag från Riksbankens Jubileumsfond för projektet "En elektroencefalografisk studie av prediktiv processning hos andraspråkstalare".

    Studenter i Universitetsbiblioteket. Foto: Niklas Björling

    Lediga jobb: Postdoktorer i språkvetenskap (4 st)/Forskarskolan i språkvetenskap. Sök senast 25/10

    Forskarskolan i språkvetenskap (FoSprak) utlyser fyra anställningar som postdoktor vid någon av sju institutioner vid Humanistiska fakulteten, Stockholms universitet, varav vår institution är en av dem. (OBS! Förlängd ansökningstid till 25 okt.)

    Datorskärm med text. Hand som håller glasögon framför. Foto: Andrey Popov, MostPhotos

    Postdoktor i svenska/nordiska språk. Sök senast 15/11

    Institutionen för svenska och flerspråkighet utlyser härmed en ettårig postdoktoranställning i svenska/nordiska språk. Utlysningen är riktad till doktorer i nordiska språk/svenska med sikte på fortsatt vetenskaplig meritering. Anställningen är tidsbegränsad till ett år. Arbetsuppgifterna omfattar i huvudsak forskning inom ämnet enligt inlämnad plan. Avsikten är att en forskare som nyligen disputerat ska få tillfälle att under ett år fortsätta sin forskningsverksamhet.

    svenska och finska flaggan. Foto: Ruskpp Ruskpp, MostPhotos

    Svenskar tar lättare till superlativer, finlandssvenskar är mer återhållsamma

    De kulturella skillnaderna mellan Sverige och Finland tar sig uttryck i svenskarnas och finlandssvenskarnas sätt att samtala, säger professor Catrin Norrby från Stockholms universitet. Skillnaderna är små, men de finns. Bland annat finns skillnader i lärarnas sätt att handleda sina studerande på svenska och finlandssvenska universitet. Svenska handledare har en mer förhandlande och kamratlig handledningsstil än sina finländska kollegor.

    Catrin Norrby sitter framför en bokhylla. Skrämdump från YouTube

    Ett samtal om Samtal om svenska

    Vilka uppfattningar om språkbruk ligger bak­om omdömen som ”bra” och ”dåligt” språk? Det har Catrin Norrby och Gisela Håkansson undersökt i en studie där elever och lärare besvarat en enkät och värderat ett an­tal autentiska exempel på samtida svenska och resonerat om dem i fokusgrupper. Catrin Norrby samtalar med Maria Sjödin, Morfems förlag, om undersökningen (YouTube).

    Pratbubblor och Norges flagga Foto: Micha Klootwijk, MostPhotos

    Besøk til norskundervisninga

    I oktober og november ht -18 vil norskundervisninga på Stockholms universitet få besøk av Snorre Karkkonen Svensson og Else Berit Molde som begge vil delta i nettundervisninga på Norska – baskurs 1. Besøket fra de to er en del av arbeidet med å styrke nettverket rundt norskundervisninga gjennom å trekke inn kompetanse fra andre miljøer som arbeider med norsk språk, litteratur og kultur. Det er også et uttrykk for et ønske om å skape et polyfont klasserom hvor studentene skal få muligheten til å møte flest mulig stemmer.

    Maria LimFalk/Tomas Riad/Helena Bani-Shoraka. Foto: LinneaBengtsson/Paulin Strömberg/Pia Nordin

    Vägen till litteracitet för nyanlända ungdomar – flöden och flaskhalsar

    Ett symposium för lärare i svenska som andraspråk anordnades av Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) 11–12 oktober. Forskarna Maria Lim Falk, Tomas Riad och Helena Bani-Shoraka från vår institution höll föredrag om Vägen till litteracitet för nyanlända ungdomar – flöden och flaskhalsar, samt en artikel i Lisetten om förutsättningar för lärande.

    Vitt kakel

    Ända in i kaklet

    Under den senaste tiden har vi hört moderatledaren Ulf Kristersson använda uttrycket "ända in i kaklet" upprepade gånger. Vilka för- och nackdelar finns det med att använda ett idiomatiskt uttryck för att beskriva sin starka vilja att bilda regering? Och vad kommer att hända med uttryckets popularitet om Kristersson inte lyckas i sin strävan? Urban Östberg, forskare på Institutionen för svenska och flerspråkighet, medverkar i Sveriges radios P1 Nordengren & Epstein.