Konferens om att inkludera samhällsfrågor i gymnasiets naturvetenskapsundervisning

Den 11 juni var MND värd för en fortbildningskonferens med temat: Att använda naturvetenskaplig kunskap för att hantera samhällsfrågor. Dagen var en final på 6 års forskning inom RiskEdu-projektet, ett praktiknära forskningsprojekt i samverkan mellan SU, KTH, Blackebergs gymnasium och Tumba gymnasium.

Konferensen samlade över 30 lärare i naturvetenskap från de två gymnasieskolor där RiskEdu-projektet genomförts, Blackebergs gymnasium och Tumba gymnasium.

Karim Hamza som är projektledare berättar:
- Konferensen handlade om metoder och modeller för att inkludera samhällsfrågor i gymnasiets naturvetenskapsundervisning. Till exempel genom att låta elever öva på att ta ställning till olika risker i samhället, baserat både på naturvetenskapliga kunskaper och värderingar.

Riskbedömning. Foto: Andrzej Wojcik
Riskbedömning. Foto: Andrzej Wojcik
 

Föreläsningar blandades med workshopar

Programmet bestod av tre föreläsningar som varvades med parallella workshops. De teman som behandlades var: Vad är risk?; Fukushimaolyckan och cancerrisker; Risk och klimatscenarier; Kunskaper och värden i undervisning om risk samt Didaktiska principer i undervisning om risk

Under workshoparna fick deltagarna först ta ett elevperspektiv och ”genomleva” idéerna bakom modellerna, för att sedan reflektera över modellernas användbarhet i den egna undervisningen. I den avslutande workshopen utformade deltagarna tillsammans konkreta förslag på hur man kan få in riskfrågor i biologi-, fysik-, kemi- och naturkunskapsundervisningen på gymnasiet.

En modell för riskbegreppet. Schenk etal (2019). International Journal of Science Education, 41(9),
En modell för riskbegreppet. Schenk etal (2019). International Journal of Science Education, 41(9), 1271-1286.
 

 

 

Viktiga möten

Under konferensen fick deltagarna möta forskningsresultat från RiskEdu-projektet som handlar om hur risker i samhället kan inkluderas i naturvetenskapsundervisningen. Samtidigt fick projektets fem forskare möta erfarna lärares synpunkter på de metoder och modeller som de utvecklat. Slutligen fick ämneskollegor från de två skolorna möjlighet att mötas i erfarenhetsutbyten och diskussioner om utveckling av undervisningen i sina ämnen.

 

Summering av konferensen

Karim Hamza. Foto: Leena Arvanitis.
Karim Hamza. Foto: Leena Arvanitis.

-Konferensen fick på grund av pandemin genomföras on-line, men trots att vi helst velat mötas på riktigt så fungerade allt mycket bra. Konferensen blev så som vi hoppades, säger Karim

-Det kanske viktigaste som jag tar med mig från konferens är att resultaten från projektet togs emot så väl av lärarna – de var uppenbarligen professionsrelevanta. Det känns riktigt bra med tanke på att det är praktiknära didaktisk forskning vi ägnat oss åt i projektet, avslutar Karim.

 

Om RiskEdu

RiskEdu är ett forskningsprojekt som beviljats forskningsbidrag från Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond 2014 (RiskEdu I) och Skolforskningsinstitutet 2017 (RiskEdu II). Forskarna i projektet är:

  • Leena Arvanitis, lektor vid Blackebergs gymnasium
  • Karin Haglund, förstelärare vid Tumba gymnasium
  • Karim Hamza, docent vid MND, Stockholms universitet
  • Iann Lundegård, docent vid MND, Stockholms universitet
  • Linda Schenk, docent vid Institutionen för filosofi och historia, KTH
  • Andrzej Wojcik, professor vid Institutionen för Molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut, Stockholms universitet

Fram till 2018 ingick även före detta universitetslektor Margareta Enghag i projektet.

Läs mer om:

RiskEdu-projektet

RiskEdu II

Lärarnas betydelse i den praktiknära didaktiska forskningen

Samverkan Naturvetenskapliga fakulteten: Elever lär sig att använda naturvetenskap för att hantera risker i samhället