Projektledare: Bitte Modin
Projektmedlemmar: Sara Brolin Låftman (CHESS), Ylva Almquist (CHESS), Stephanie Plenty (Institute for Future Studies), Viveca Östberg (CHESS), Torbjörn Åkerstedt (Stress Research Institute), Kristiina Rajaleid (Stress Research Institute), Jannike Kjellström (CHESS), Gabriella Olsson (CHESS), Julia Sandahl (Department of Criminology)

Projektperiod: 2015-01 – 2018-12
Finansiärer: Vetenskapsrådet, Forte, Formas, Vinnova
 

Projektbeskrivning

Under de senaste två decennierna har den svenska skolan genomgått omfattande strukturella förändringar. Till dessa hör kommunaliseringen av skolan med tillhörande friskolereform och introduktion av mål- och resultatstyrning för skolans verksamhet. Reformerna blev bristfälligt implementerade, med ökade skillnader mellan skolor, försämrade skolresultat och en ökad administrativ arbetsbörda bland lärarna som följd. Detta konstaterades i en statlig utredning från 2014, och bekräftas även av statistik som visar att lärare är bland de mest stressade yrkesgrupperna i Sverige idag, med en högre arbetsbelastning, mindre stöd från överordnade, mindre upplevd kontroll i arbetet och högre sjukfrånvaro i stressrelaterade besvär, jämfört med andra yrkesgrupper.

 

Decentraliseringen av skolan ställde också nya krav på rektorerna som, i linje med principerna för s.k. framgångsrika skolor, förväntades träda fram som ledare med en tydlig vision för sin skola, och samtidigt skapa de förutsättningar och det samförstånd som krävs för att förverkliga denna vision. Men i kläm mellan stat, kommun och den egna lärarstaben, misslyckades de svenska rektorerna till stor del med att leva upp till de här förväntningarna. Ett rimligt antagande att de förändringar som ägt rum inom skolan sedan 90-talet även avspeglar sig i elevernas skolsituation och välbefinnande. Med ökad osäkerhet i skolledarskap och en alltmer stressad lärarkår följer sannolikt även en försämring i barns och ungas skolvardag, med potentiella konsekvenser för deras välbefinnande som följd.

 

Det här forskningsprojektet fokuserar tre skolkontextuella yttringar i kölvattnet av dessa förändringar, som sätts i relation till svenska skolungdomars skolprestation och psykiska hälsa. De tre skolkontextuella yttringarna rör skolans ledarskap, lärares arbetsvillkor och skolsegregation.  Datamaterialet grundar sig på information insamlad bland samtliga högstadie- och gymnasielärare i Stockholms kommun år 2014 och 2016, vilken länkats till befintlig enkätinformation från elever i årskurs 9 och år 2 i gymnasiet från samma år. I de fall där samband mellan skolkontextuella villkor och elevers skolprestation och hälsa kan bekräftas kommer projektet även att undersöka vilka möjliga mekanismer som kan tänkas ligga bakom dessa samband. Här kommer bland annat elevernas erfarenhet av mobbning och tillgång till socialt stöd från lärare att fokuseras. Genom att integrera teoretiska verktyg och koncept hämtade från sociologi, psykologi och kriminologi, i kombination med kvantitativa statistiska metoder, kommer resultaten från projektet att kunna bidra med kunskap kring hur olika yttringar av skolstrukturen hänger samman med skolprestation och psykisk ohälsa bland ungdomar.

Kontakt: Bitte Modin, e-post bitte.modin@su.se