Om geologen och polarforskaren J.G. Andersson (1874-1960) som blev rådgivare åt Kinas regering 1914 och tillsammans med kinesiska vetenskapsmän byggde upp ett av Sveriges första och största forskningsutbyten utanför Europa.

Trots världskrig, stormaktsintriger och inrikespolitisk dramatik gjorde Andersson och de svensk-kinesiska teamen revolutionerande fynd av dinosaurier, spår av förmänniskor, primitiva stenverktyg och målade lerkrukor från en förhistoria som ingen hört talas om i Kina förut.
Vad var det egentligen som de letade efter? Hur kom det sig att svenskar deltog i Kinas modernisering, och att Kina ville samarbeta just med dem? Vad betydde det för utvecklingen av sinologin i Sverige?

Vetenskapshistorikern och sinologen Jan Romgard berättar ur sin bok "Polarforskaren som strandade i Kina: Johan Gunnar Andersson och de svenska Asienexpeditionerna"