I vintras beslutade EU om en skärpning av reglerna för ålfisket. Sedan 2018 ska EU:s medlemsstater införa ett stopp för ålfiske under en period på tre månader. Det är upp till medlemsstaterna att välja den lämpliga perioden för att stoppa ålfisket. Men enligt det senaste beslutet kräver EU nu att fredningstiden infaller under den tid på året då den största lekvandringen av ål sker.

Samtidigt har Internationella havsforskningsrådet (ICES) skärpt sina rekommendationer när det gäller ålen. I sitt senaste råd rekommenderar ICES att allt fiske efter ål i alla livsmiljöer och i alla stadier av ålens utveckling ska upphöra. All annan dödlighet orsakad av människan ska minimeras och upphöra där möjligt.

Dessvärre följde inte EU-kommissionen ICES rekommendation när man lade sitt förslag om fredningsperioder. Gissningsvis hade kommissionen stämt av med medlemsstaterna och insett att dessa inte skulle acceptera ett tuffare förslag om totalt stopp för allt ålfiske.

I Sverige har beslut om ålförvaltningen decentraliserats till Havs- och vattenmyndigheten (HaV). Därmed behöver inte regeringen ta direkt ansvar för denna heta potatis. Frågan har därför varit hur HaV kommer att agera, givet ICES råd om totalt fiskestopp och EU-beslutet om skärpta regler för när på året länderna ska införa sina fredningsperioder.

Nu har HaV gett en indikation. HaV har valt lägga ålfiskestoppet under oktober-december då ålen framför allt lekvandrar förbi Öresund, istället för tidigare på året då ålen vandrar längs ostkusten där de största ålfångsterna görs. HaV:s föreslagna fredningstid skulle därmed infalla under de månader då 35 procent av det svenska ålfiskets totala fångster togs upp (2016-2017), jämfört med en tidigare period på året då 60 procent fiskades upp.

Östersjöcentrum har kommenterat HaV:s förslag i ett yttrande

ÖC:s synpunkter i sammanfattning är:

•    Underlagets redovisning av ICES rekommendation är missvisande då det framhäver vattenkraftens påverkan och därmed tonar ner fiskets påverkan. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) uppskattar att svensk vattenkraft dödade cirka 93 ton under 2020. Samma år dödade det svenska ålfisket totalt 195 ton.
•    Turbindödens betydelse överdrivs samt orsakas i övervägande grad av utsättningar av glasål som har fångats i andra länder och som sedan sätts ut i svenska vatten ovan vattenkraftverken. Denna verksamhet bör upphöra, enligt ICES rekommendation.
•    HaV har tidigare valt stopperioder utifrån vad som påverkar fisket minst. Detta strider mot syftet med förbuden. Det är oklart på vilket sätt detta är förenligt med HaV:s uppdrag och instruktion enligt Förordning (2011:619) med instruktion för HaV.
•    Allt kommersiellt ålfiske i havet bör stoppas. Om inte allt ålfiske i havet stoppas bör åtminstone ålfisket i delområde 23 (Öresund) stoppas omgående, i likhet med det som tidigare gjorts längs den svenska västkusten. Stopperioden för kvarvarande kustområde bör förläggas till månaderna augusti-oktober. Det är osannolikt att HaV:s förslag att förlägga fiskeförbudet till oktober-december är förenligt med EU:s beslut.

Läs hela yttrandet här

Text: Charles Berkow