Temat var The Baltic Sea – Our Lifeline när den 34:e upplagan av den parlamentariska Östersjökonferensen (Baltic Sea Parliamentary Conference, BSPC) nyligen anordnades på Åland. De tematiska fokusområdena spände över bland annat säkerhet, energi, ekosystem och demokrati, och sessionen om ekosystem fick ett starkt fokus på fiske då Sara Söderström, fiskforskare vid Östersjöcentrum, talade om tillståndet för Östersjöns fiskbestånd och hur fisket bör anpassas till verkligheten.

– Huvudbudskapet var att fiskbestånden har minskat kraftigt, och att politikerna måste ta hänsyn till osäkerheter i det vetenskapliga materialet när de beslutar om fiskekvoter och andra begränsningar, säger hon.

Det finns stark evidens för att ett tillräckligt långt fiskestopp har effekt, påpekar hon. 

– Både Nordsjösillen och den så kallade Islandssillen har man tidigare stoppat fisket helt på, och därefter satt mycket försiktiga kvoter. Men det har tagit mellan 5–30 år att få ordning på bestånden, så det är mycket bättre att sänka fisketrycket i tid än att vänta tills det är för sent. Detta kändes viktigt att lyfta fram eftersom det satt många riksdagsledamöter i publiken, säger Sara Söderström.

Forskaren Sara Söderström talade vid årets parlamentariska Östersjökonferens. Foto: Ralf Roletschek

Oväntad enighet under paneldebatt

Efter presentationen följde en paneldiskussion mellan Sara Söderström, Helcoms verkställande sekreterare Rüdiger Strempel, den åländska lagtingsledamoten Simon Påvals (Lib) och studenten Jonas Blendl, som närvarade som representant för ungdomars närvaro i demokratin, ett initiativ som speglade hela konferensen.

– Jag fick mycket medhåll från Simon Påvals, som hade en lång utläggning om hur man på Åland ser att industrifisket förstör och att det är onödigt att fiska för fiskmjöl, berättar Sara Söderström.

I Sverige har debatten om EU:s fiskekvoter och industrifiskets roll stundom varit intensiv de senaste åren, och landsbygdsminister Peter Kullgren har fått stå till svars för ministerrådets beslut om höga kvoter, och på hemmaplan försäkrat att han gjort sitt bästa för att förhandla ner dem. I Finland finns dock inte samma offentliga debatt, konstaterar Sara Söderström.

– Men mitt intryck efter konferensen är att Ålands position ligger närmre Sveriges när det gäller de här frågorna. 

Betoning av fisket i resolution

Diskussionen om fisket gjorde också avtryck i den resolution som blev resultatet av konferensen. I resolutionens introduktion slås fast att minskningen av fiskbestånden i Östersjön utgör ett hot mot ekosystemet, kustsamhällenas försörjning och alla Östersjöländers livsmedelssäkerhet. Länderna ska omgående utarbeta en återhämtningsplan för fiskbestånden i Östersjön där biomassan ligger utanför säkra biologiska gränser för att skydda ekosystemets funktion och livsmedelssäkerheten (punkt 35). De ska också sträva efter att skydda vissa zoner i Östersjön från bottentrålning (punkt 36, säkerställa att försiktighetsprincipen styr allt riktat fiske för fiskmjölsproduktion (punkt 37) och systematiskt integrera klimatanpassning och bevarande av biologisk mångfald i den marina fysisk planeringen, fiskeriförvaltningen och strategier för kustutveckling (punkt 38).

– Det var väldigt glädjande att dessa viktiga punkter kom med i resolutionen. Nu får vi hoppas att alla länder faktiskt kommer att arbeta för att de ska uppfyllas också, säger Sara Söderström.

Konst kan leda till handling

Ett annat angreppssätt på Östersjöns miljö fanns på den nyligen anordnade konferensen Voices of the Baltic Sea. Konferensen var kulmen på det tvärvetenskapliga konstprojektet Guarding the Baltic Sea som under året genomförts på ön Vartiosaari i Helsingfors skärgård i Finland, med målet att utveckla konstnärliga metoder som kombinerar kunskap, empati och handling för att skapa innovativa lösningar.

– Det handlar om att skapa handlingskraft genom att väcka känslor och få oss att reflektera. Men också att väcka hopp; det finns så mycket fascinerande att inspireras av i vårt innanhav, till exempel olika varelser och fenomen, berättar Åsa Nilsson Austin, fiskforskare vid Östersjöcentrum, som deltog i konferensen.

Även miljöproblem kan bli vackra, menar hon, och lyfter som exempel fram konstnären Kristina Õllek som skapat verk av Östersjöns största syrefria bottenområde. 

– Genom att belysa, eller göra musik av, miljöproblem, processer och organismer som inte annars syns eller hörs, kan man väcka känslor som kan leda till handling.

Konsten kan öppna nya rum för miljöfrågorna, och väcka handlingskraft genom att skapa känslor. Under konferensen Voices of the Baltic Sea berättade forskaren Åsa Nilsson Austin bland annat om sitt samarbete med kompositören Anna Berg. Foto: Irene Bark

Öppnar nya rum för miljöfrågor

Åsa Nilsson Austin var själv med om att skapa konst ur forskning genom ett samarbete med kompositören Anna Berg inom projektet Baltic Sea Festival Science Lab, som utmynnade i en konsert på Östersjöfestivalen 2023. Erfarenheterna från den processen berättade hon om under konferensens avslutande paneldiskussion, där även bland andra Rüdiger Strempel från Helcom och professor Alf Norkko från Helsingfors universitet deltog.

– Det är inte alltid det jag som forskare tror är intressant som plockas upp i en sådan skapandeprocess, så det var väldigt lärorikt att vara med om och gav nya perspektiv, berättar hon.

Panelen framhöll att Östersjön är ett väldigt känsligt och utsatt hav som är starkt påverkat av klimatförändringar, samtidigt som det har stor betydelse ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt. Arbetet med att förbättra miljön måste fortsätta trots att det ibland kan kännas hopplöst, och att hitta nya kontaktytor för konstnärer och forskare att mötas kan vara en väg framåt.

Kan konst hjälpa Östersjöns miljö?

– Ja, genom att konst kan öppna nya rum, där Östersjöns miljö inte tidigare haft någon plats. Genom det kan konsten sprida allt från nyfikenhet, förundran och hopp till frustration, obehag och handlingskraft, säger Åsa Nilsson Austin.

Text: Lisa Bergqvist