Allvarliga brister i nya kriterier för hormonstörande ämnen

2017.07.11: EU:s medlemsländer enades nyligen om vetenskapliga kriterier för hormonstörande ämnen. Sverige var ett av få länder som röstade emot förslaget. Baltic Eye lät professor Christina Rudén vid Aces, Stockholms universitet, analysera kriterierna. Hon fann många allvarliga brister.

Christina Rudén. Foto: Eva Dalin

Efter kraftiga fördröjningar och flera inställda omröstningar har EU spikat vilka vetenskapliga kriterier som ska gälla för att identifiera hormonstörande ämnen i växtskyddsmedel (bekämpningsmedel). Den 4 juli valde en majoritet av medlemsländerna att rösta igenom EU-kommissionens förslag på kriterier.

Efter omröstningen i EU:s ständiga kommitté för växter, djur, livsmedel och foder lovade hälsokommissionär Vytenis Andriukaitis i ett pressmeddelande att de nya kriterierna ska leda till att varje verksamt ämne som används i bekämpningsmedel och som identifieras som en hormonstörare, för människor eller djur, kan bedömas och tas bort från marknaden.

Sverige röstade dock nej till förslaget, med motiveringen att det inte ger tillräckligt skydd för miljön och människors hälsa.

– Vi tycker att man ställer för höga krav på bevisen för att ett ämne ska identifieras som hormonstörande, säger Ing-Marie Olsson Ressner, enhetschef vid Kemikalieinspektionen.

– När ribban för bevisföringen ligger så högt minskar möjligheterna att förebygga att människor och miljö exponeras för hormonstörande ämnen.

EU-kommissionens första förslag lades fram för precis ett år sedan, och har sedan dess varit hett omdiskuterat både bland politiker och forskare.

Christina Rudén, professor i regulatorisk ekotoxikologi och toxikologi på ACES vid Stockholms universitet, har länge följt de politiska och vetenskapliga processerna kring att fastställa EU-gemensamma kriterier för hormonstörande ämnen. Hon stödjer Sveriges linje och anser att kommissionens förslag innehåller flera allvarliga brister.

– Till exempel saknas möjligheten att klassificera ämnen som ”misstänkt” hormonstörande. Enligt förslaget kan man bara klassificera ett ämne som ”känt” hormonstörande, vilket kräver betydligt mer bevis än att kunna säga att ett ämne är ”misstänkt” hormonstörande, säger hon.

"Det är viktigt att kemikalieanvändarna informeras när det finns en vetenskapligt grundad misstanke"

Kategorin ”misstänkt skadlig” är standard för flera andra skadliga substanser, som exempelvis cancerframkallande ämnen. För just hormonstörande ämnen är en sådan kategori extra viktigt, menar Christina Rudén, det saknas relevanta standardtester för många effekter av hormonstörande kemikalier.

– Jag tycker det är viktig att kemikalieanvändarna informeras när det finns en vetenskapligt grundad misstanke om att ett visst ämne är hormonstörande. På så sätt får användarna en chans att själva ta ställning till om de vill byta ut den misstänkte kemikalien mot en annan.

"Vi vill kunna hantera riskerna innan människor har exponerats och skadats"

En annan brist är enligt Christina Rudén att viktiga delar av förslaget är otydligt formulerade. Till exempel innehåller texten tvetydigheter beträffande kraven på bevis.

– Man skulle kunna tolka det som att det krävs bevis från människor för att kunna klassificera att ämne som ”känt” hormonstörande. Det vore såklart en katastrof. Vi vill ju kunna hantera riskerna innan människor har exponerats och skadats i sådan omfattningen att stora epidemiologiska studier dras igång. Och det är ju också så befintlig lagstiftning fungerar för faroklassificering av exempelvis cancerframkallande ämnen, säger hon.

Den kanske mest kontroversiella skrivningen i förslaget, som har gett upphov till mycket skarp kritik från både forskare och politiker i flera medlemsländer, öppnar för fortsatt användning vissa växtskyddsmedel som är specifikt tillverkade för att störa hormonsystemet hos vissa skadedjur.

Nuvarande bekämpningsmedelslagstiftning säger att hormonstörande ämnen inte får användas som bekämpningsmedel mot skadedjur inom exempelvis jordbruket – av det enkla skälet att grödor som vi äter inte ska behandlas med sådana ämnen.

– I förslaget som nu har beslutats finns en paragraf som faktiskt skriver bort den grundläggande principen, säger Christina Rudén.

"Det sker en snabb värdeförskjutning"

Kommissionens huvudmotiv är att reaktionerna på hormonstörande mekanismer kan se olika ut hos ryggradsdjur (till exempel människor) och ryggradslösa djur – och att hormonstörande ämnen som exempelvis skadar ryggradslösa djur inte är skadliga för ryggradsdjur.  

– I just den delen av texten noterar jag att det sker en snabb värdeförskjutning. Först skriver man att hormonstörande mekanismer kan vara olika för ryggradsdjur och ryggradslösa. Därefter konstaterar man plötsligt att hormonella mekanismer som verkar på ryggradslösa djur inte är relevanta för ryggradsdjur och alltså inte behöver beaktas, säger Christina Rudén.

– Men några sådana generaliseringar finns det inte vetenskapligt stöd för. Det måste bedömas från fall till fall.

Även skyddet för så kallade non-target organismer försvagas, konstaterar Christina Rudén. Enligt det nya förslaget behöver användaren av ett hormonstörande bekämpningsmedel som är riktat mot en specifik skadeinsekt, inte ta hänsyn till riskerna med att andra insekter skadas så länge den aktiva hormonstörande substansen inte ger upphov till så kallade oacceptabla risker för andra djur eller människor.

– Jag tolkar det som att det betyder att man struntar i att till exempel insektsmedel också kan skada viktiga pollinerande insekter som bin och humlor. Här blir det förstås viktigt hur man kommer att tolka vad som är en oacceptabel risk, men i praktiken brukar den typen av oklarheter och kryphål göra det lättare för producenter och användare att kringgå reglerna, säger Christina Rudén.

Just exemplet med undantag för hormonstörande bekämpningsmedel har gett upphov till hård kritik från både medlemsländer och mijöorganisationer, som menar att EU-kommissionen går alldeles för långt i ambitionen att tillgodose kemikalieindustrins intressen. Till exempel konstaterar Center for International Environmental Law (CIEL) i sin analys av förslaget till kriterier att ”EU fortsätter sin oroande praxis att underminera sina egna förslag för att skydda människors hälsa och miljön genom att lägga till oacceptabla kryphål”.

Frågan om kriterier för hormonstörande ämnen handlar i grunden om att bestämma vilka ämnen som får användas i växtskyddsmedel (bekämpningsmedel) och biocidprodukter (exempelvis desinfektionsmedel). Dessa regler kommer även att påverka riskbedömning och regleringar av ämnen i en mängd andra produkter som finns i vår vardag.

Omröstningen den 4 juli gällde förordningen om växtskyddsmedel och innebar att EU tog ett viktigt steg mot att få världens första lagstiftning om vetenskapliga kriterier för hormonstörande ämnen. Först ska dock rådet och parlamentet ta ställning till förslaget, som även ska diskuteras inom EU:s kommittéer.

I samband med omröstningen framkom också att EU:s livsmedelsmyndighet (Efsa) och kemikaliemyndigheten (Echa) håller på att ta fram en så kallad ”vägledning för farobaserad identifiering av hormonstörande ämnen”. Denna ska underlätta för bland annat myndigheter och andra instanser att med hjälp av de nya kriterierna kunna identifiera hormonstörande ämnen.

Text: Henrik Hamrén

Fakta: Hormonstörande ämnen

  • Ämnen som kan störa människors och djurs hormonsystem. Kan bland annat orsaka cancer eller påverka ämnesomsättningen, immunsystemet eller reproduktionsförmågan.
  • Människor kommer i kontakt med hormonstörande ämnen i vardagen via exempelvis matförpackningar, kosmetiska produkter och kläder. Vi får också i oss hormonstörande ämnen genom rester från bekämpningsmedel i livsmedel och dricksvatten.
  • Det är väldigt svårt att studera hur hormonstörande ämnen påverkar människor och djur, särskilt eftersom det ofta går lång tid mellan exponering och effekt. Det mest kritiska skedet för exponering är i fosterstadiet, men effekterna på djur och människor syns ofta först långt senare i livet.

Källor: KemI, ACES, Baltic Eye

På denna sida