Landskap. Foto: /PxHere

EU kan snart skryta med att ha världens första lagstiftning om vetenskaplig definition för hormonstörande ämnen. Kriterierna för växtskyddsmedel (bekämpningsmedel) börjar gälla den 10 november medan kriterierna för biocider (desinfektionsmedel mm) träder i kraft redan den 7 juni.

Därmed inte sagt att den kontroversiella frågan om hormonstörare inom bland annat jordbruket är överspelad.

– Som med all lagstiftning är själva lagtexten en sak och den faktiska implementeringen av reglerna en annan. Därför är det viktigt att fortsätta bevaka processen och noga följa upp hur definitionen används, säger Christina Rudén, professor i regulatorisk ekotoxikologi och toxikologi på ACES vid Stockholms universitet.

Foto: Henrik Hamrén

Syftet med kriterierna är att göra det lättare att avgöra vilka ämnen som får och inte får användas i växtskyddsmedel och biocider inom EU. Men eftersom lagtexten är formulerad på ett övergripande plan kommer det fortfarande att finnas stort utrymme för tolkning när det gäller att bedöma enskilda ämnen och produkter, menar Christina Rudén.

– Därför måste det till exempel finnas relevanta och pålitliga tester, men även lagstadgade testkrav och rimliga kriterier som anger hur resultaten från dessa tester ska tolkas. Dessutom krävs det en fungerande process för att hantera eventuella risker.

Det hon beskriver är en lång kedja av olika delar, som tillsammans ska säkerställa att de nya reglerna används effektivt för att skydda miljön och människors hälsa från hormonstörande ämnen.

– Hur starkt skyddet slutligen blir kommer alltid att bestämmas av den svagaste länken i den kedjan, säger Christina Rudén.

Eftersom kriterierna, och för den delen hela frågan om riskbedömning av olika kemikalier, dessutom ryms inom en ganska avancerad vetenskaplig kontext kan det bli svårt för enskilda myndigheteratt förstå hur de nya kriterierna ska användas i praktiken.

Därför har EU:s livsmedelsmyndighet (Efsa) och kemikaliemyndigheten (Echa) fått i uppdrag att ta fram en så kallad vägledning för farobaserad identifiering av hormonstörande ämnen, som ska underlätta för myndigheter och andra instanser. Vägledningsdokumentet kommer att offentliggöras under juni månad.

– Både lagtexten och vägledningen är helt centrala för hur hormonstörare kommer att hanteras inom EU framöver och hur Echa och Efsa kommer att implementera dem, säger Christina Rudén.

Frågan om kriterierna har dragits i långbänk inom EU-administrationen ända sedan 2013, då Europeiska kommissionen påbörjade arbetet med att utforma kriterierna. Det första förslaget kom 2016 och mötte hård kritik från flera håll. Kemikalieindustrin ansåg att kriterierna var för stränga, medan vetenskapen och miljöorganisationer tyckte att de var på tok för svaga. Kommissionen tvingades därför till eftergifter innan de nuvarande kriterierna kunde antas i april i år.