Thomas von Heijne utsedd till hedersdoktor i naturvetenskap

Vetenskapsjournalisten Thomas von Heijne promoveras vid installations- och promotionshögtiden den 26 september 2025 till hedersdoktor vid Stockholms universitet, för sitt bidrag till universitetets forskning och utbildning.

Öppen föreläsning av Smaranika Banerjee

Den kosmiska skattjakten: Hur tillverkar universum grundämnen som guld?

Dan Petersen och Anders Jerkstrand prisbelönas av Kungliga Vetenskapsakademien

Dan Petersen vid Institutionen för matematik och Anders Jerkstrand vid Institutionen för astronomi tilldelas varsitt nationellt pris när Kungliga Vetenskapsakademien delar ut fem nationella priser för framstående arbeten.

Tusentals supernovor analyserade – ger ny kunskap om universums expansion

En internationell grupp med forskare från bland annat Oskar Kleincentret i Stockholm har utvecklat nya metoder för att mäta universums expansion. Genom att analysera hur ljusstyrkan hos en supernova förändras över tid banar de väg för kosmologiska undersökningar som ger ytterligare kunskap om supernovor och universums expansion.

Astronomer bevittnar ett snabbt och ljust utbrott när ett mellanstort svart hål förstör en stjärna

Astronomer studerade utvecklingen av ett exceptionellt snabbt och ljust kosmiskt utbrott i en liten galax som ligger 500 miljoner ljusår bort. Observationerna gjordes med GTC- och NOT-teleskopen (Gran Telescopio Canarias och Nordic Optical Telescope) på ön La Palma. Explosionen, som kallas CSS161010, blev som ljusast på bara fyra dagar och ljuset sjönk sedan till hälften på endast drygt två dagar. På grund av den snabba utvecklingen var det särskilt utmanande att studera de senare utvecklingsstadierna.

Superteleskop har fångat fler än 10 000 supernovor

Tack vare teleskopet Zwicky Transient Facility (ZTF) har astronomer fångat över 10 000 exploderande stjärnor de senaste sju åren. Och allra flest i forskargruppen har Jesper Sollerman vid Stockholms universitet hittat.

Sex forskare delar på 175 miljoner från Wallenbergstiftelse

Betydelsen av Arktis metanutsläpp för klimatet, hur materia formas och bryts ner, evolutionära skiften i växtriket och nya effektiva metoder för att få fram bioaktiva substanser som löser framtidens behov av läkemedel och avancerad elektronik. Det är några exempel på grundforskning vid Stockholms universitet som beviljats medel av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Fler svarta hål än väntat i det tidiga universum

Med hjälp av Hubbleteleskopet har ett internationellt forskarlag, lett av astronomer vid Stockholms universitet, upptäckt fler svarta hål i det tidiga universum än vad som tidigare har rapporterats. Den nya upptäckten kan hjälpa oss att förstå hur supermassiva svarta hål skapades genom kollapsen av massiva stjärnor. Det visar en studie publicerad i tidskriften Astrophysical Journal Letters.

Ledig tjänst: Forskningsassistent i astronomi

Stjärnhopar observerade i en galax i det tidiga universumet för första gången

Förståelsen av hur stjärnor och galaxer bildades och utvecklades är en av astrofysikens största utmaningar. En ny studie ledd av Dr. Angela Adamo vid Stockholms universitet erbjuder nya insikter. Med hjälp av James Webb-teleskopet (JWST) studerade forskarna galaxen Cosmic Gems arc (SPT0615-JD), vars ljus avges 460 miljoner år efter big bang. Denna galax, som förstorats genom gravitationslinsning, avslöjade fem unga massiva stjärnhopar. “Överraskningen och förvåningen var otrolig när vi öppnade JWST-bilderna för första gången” säger Adamo.

Den mest avlägsna kvasaren observerad med JWST

Med hjälp av rymdteleskopet JWST har astronomer undersökt ett av de mest avlägsna kända svarta hålen i universum. Deras observationer ger en inblick i tillväxten av svarta hål i det tidiga universum, mindre än en miljard år efter Big Bang. Förvånansvärt nog verkar detta tidiga svarta hål bete sig på samma sätt som sina nuvarande släktingar. Astronomer har kämpat ett tag nu för att förklara hur de tidigaste svarta hålen kan ha så stora massor. Det nya resultatet passar inte med teorier om att de första svarta hålen var små och växte ovanligt snabbt, snarare pekar de mot att de supermassiva svarta hålen föddes stora. Resultaten har publicerats i tidskriften Nature Astronomy.

ESO ger klartecken för byggandet av ANDES vid Extremely Large Telescope

Ett avtal om installationen av ANDES, ArmazoNes high Dispersion Echelle Spectrograph, vid ESO:s Extremely Large Telescope (ELT) har undertecknats. Sverige är direkt involverade i ANDES genom SELTIC (Swedish ELT Instrument Consortium) som består av forskare och ingenjörer från Stockholms universitet, Uppsala universitet, och Lunds universitet.

Astronomikonst på Liljevalchs

Göran Östlin, professor vid Institutionen för astronomi vid Stockholms universitet, samarbetar med konstnären Cecilia Ömalm i utställningen "Stockholms Kosmologi" på Liljevalchs konsthall i sommar.

Nya insikter om protoplanetära diskar runt stjärnor med låg massa

En ny studie gjord av en internationell grupp astronomer avslöjar nya insikter om hur planeter kan bildas runt stjärnor med låg massa. Gruppen studerade en gasskiva runt en ung, stjärna med låg massa med hjälp av James Webb Space Telescope. Deras resultat kan möjligen ge oss information om vilken typ av planeter som kan bildas runt den här typen av stjärnor. Göran Östlin och Göran Olofsson, professor respektive professor emeritus vid Institutionen för astronomi vid Stockholms universitet, är två av de bidragande parterna.

Solfysiker på Crafoorddagarna 2024

För två veckor sen firades Crafoorddagarna 2024 i Lund och Stockholm. Firandet ägde rum mellan den 13:e och 16:e maj. Jaime de la Cruz Rodriguez och Adur Pastor Yabar, forskare på Institutet för solfysik och Institutionen för astronomi deltog i firandet.

Ragnhild Lunnan ny ledamot i Sveriges unga akademi

Studenter upptäcker och klassificerar supernovor

Förra veckan gjorde master- och doktorandstudenter observationer med Nordic Optical Telescope och publicerade klassificeringar av sex olika supernovor som en del av kursen Astronomisk Observationsteknik II.

Rymdteleskop hittar tecken på atmosfär runt jordlik exoplanet

Exoplaneten 55 Cancri e har troligen en atmosfär som domineras av koldioxid eller kolmonoxid, visar en ny studie som är publicerad i Nature.

Exploderande stjärna fick Hubble-teleskopet att vända

I det senaste numret av tidskriften Nature deltar forskare från Stockholms universitet i en studie av en supernovaexplosion där astronomerna fick Hubble-teleskopet att byta riktning och kika åt ett annat håll än planerat. Det ultravioletta ljuset från explosionen visar att den röda jättestjärnan som exploderade låg inbäddad i gas som pyst ut under åren innan slutsmällen.

James Webb-teleskopet upptäcker spåren av neutronstjärna i ikonisk supernova

Forskare kan äntligen visa att en neutronstjärna bildades ur vår mest välstuderade supernova, SN 1987A. Genombrottet blev möjligt tack vare James Webb-teleskopet.

Svenska solteleskopet med i en ny dokumentär

Det svenska solteleskopet (SST) presenterades i den tyska dokumentären "Die Sonne", producerad av den fransk-tyska tv-kanalen Arte. Jorrit Leenaarts (professor) och Jaime de la Cruz Rodriguez (docent) vid Institutet för solfysik medverkar i dokumentären och pratar om SST och visar publiken hur en dag för en astronom ser ut.

Crafoordpristagare i astronomi tillkännagivna

Årets Crafoordpris i astronomi tilldelas Douglas Gough, Jørgen Christensen-Dalsgaard och Conny Aerts för deras utveckling av metoder som tillåter oss att "se" insidan av stjärnor och solen.

Forskarpresentation: Karin Lind

Karin Lind är universitetslektor i gruppen för stjärnor, planeter och astrobiologi vid Institutionen för astronomi.

Observationer av dramatisk galaktisk kollision ger ledtrådar om universums återjonisering

En internationell grupp, ledd av Dr. Alexandra Le Reste från Stockholms universitet och Oskar Klein Center, utnyttjade MeerKAT-radioteleskopet för att undersöka återjonisationens epok, en avgörande period som inträffade en miljard år efter Big Bang. Studien, möjliggjord genom MeerKAT:s ökade känslighet jämfört med äldre teleskop, utforskar hur sammanslagningar av galaxer kan ha påverkat hur universum förändrades under denna epok.

Exploderande stjärna blir svart hål och äter sin kompanjon

En supernovaexplosion som drivs av ett svart hål som konsumerar sin binära följeslagarstjärna. Detta är en tolkning som lanseras i det senaste numret av tidskriften Nature, där astronomer från Stockholms universitet deltar i en studie av en kosmisk explosion.

Astronomer knäcker koden för bildandet av mycket tunga element i universum.

Var kommer vi ifrån? Hur skapades alla våra atomer? Det är några av de fascinerande frågor som en grupp astronomer kallad R-Process Alliance försöker besvara. Idag publicerar de en ny banbrytande studie i den prestigefyllda vetenskapliga tidskriften Science, där de visar avtryck från den kosmiska skapelsen av mycket tunga element. Terese Hansen, som är forskare på Institutionen för astronomi, är en av medförfattarna av artikeln.

Julföreläsningen

Varje år arrangerar Fysikum en julföreläsning där fysikexperiment för alla åldrar presenteras.

Karin Lind och Jaime de la Cruz Rodriguez prisades av KVA

På tisdagen den 28 november hedrades två av våra forskare vid Kungliga Vetenskapsakademien. Karin Lind belönades med Strömer-Ferrnerska priset 2023, och Jaime de la Cruz Rodriguez mottog Letterstedtska priset 2023 för deras insatser inom vetenskap och astronomi.

Observationer av planetära vaggor visar att stenplaneter kan bildas i extrema miljöer

Planeter som vår Jord, inklusive planeter med vatten, kan bildas även i de mest ogästvänliga kända stjärnbildningsmiljöerna, dränkta i hård UV-strålning från massiva stjärnor. Det är ett huvudresultat av analyser från nya observationer av en sådan miljö med James Webb Space Telescope (JWST). Observationerna är de första i sitt slag – innan JWST var denna typ av detaljerad observation inte möjlig. Detta är goda nyheter för jordliknande planeter och för möjligheterna för liv i universum: det finns en stor mångfald av miljöer där sådana planeter kan bildas. Resultaten publiceras nu i Astrophysical Journal Letters.

Forskarpresentation: Jorrit Leenarts

Idag presenterar vi Jorrit Leenaarts, Professor för institutet för solfysik.

Forskarpresentation - Jesper Sollerman

I dag introducerar vi Jesper Sollerman, professor i supernovagruppen som studerar explosionerna av massiva stjärnor.

Astronomer upptäcker unikt flimrande svart hål-fenomen

Astronomer från Stockholms universitet har spelat en viktig roll i en banbrytande studie publicerad i tidskriften Nature. Forskningen avslöjar en fängslande upptäckt av en avlägsen explosion som flimrar i optiskt ljus, ett fenomen som tros ha samband med ett litet svart hål i en fjärran galax.

James Webb teleskopet upptäcker vatten, svaveldioxid och sandmoln runt en närbelägen exoplanet

Ett team av europeiska astronomer, använde nyligen observationer gjorda med James Webb Space Telescope för att studera atmosfären på den närliggande exoplaneten WASP-107b. Genom att titta djupt in i WASP-107b:s fluffiga atmosfär upptäckte de inte bara vattenånga och svaveldioxid, utan till och med moln av silikater (dvs sand). Resultaten av studien publicerades idag i den prestigefyllda tidskriften Nature.

Forskarpresentation - Markus Janson

Idag introducerar vi Markus Janson som forskar på exoplaneter, det vill säga planeter runt andra stjärnor än vår sol.

Stavgalaxen M83 fångad med hjälp av JWST utav forskare vid SU

James Webb teleskopet fortsätter att ta spektakulära bilder av spiralgalaxer som en del av Angela Adamos forskning vid Institutionen för Astronomi

Forskarpresentation – Evan O'Connor

Det är dags att introducera några av medlemmarna på vår avdelning! Först ut är Evan O'Connor, biträdande professor i grupperna för beräkningsastrofysik och supernovor.

Campus Albano invigt

Det nya campuset Albano invigdes mellan den 20-23e september, och Institutionen för astronomi deltog i festligheterna! Albano är Stockholm Universitets nya campusområde tillika hemmet för vår institution.

Astronomins dag och natt vid Institutionen för astronomi 23/9

Kom och delta i spännande aktiviteter i AlbaNova universitetscentrum lördagen den 23 september! Astronomins dag och natt (ADON) anordnas en lördag varje höst över stora delar av Sverige. Ett syfte är att uppmärksamma och sprida intresset för astronomi. Institutionen för astronomi medverkar även i år i samarbete med Vetenskapens hus. ADON koordineras av Svenska astronomiska sällskapet. 2023 genomförs även skolaktiviteter fredagen den 22 september.

Karin Lind tilldelas Strömer-Ferrnerska belöningen 2023 av Kungliga Vetenskapsakademien

Karin Lind, universitetslektor på Institutionen för astronomi, har fått Strömer-Ferrnerska belöningen 2023, utdelat av Kungliga Vetenskapsakademien. Strömer-Ferrnerska belöningen utdelas till svenska medborgare som utfört framstående vetenskapligt arbete inom matematik, astronomi eller rymdvetenskap.

Sju europeiska länder går samman för att främja byggandet av Europeiska solteleskopet EST

Tisdagen den 25 juli på Teneriffa undertecknade sammanlagt nio institutioner från sju europeiska länder det juridiska avtalet som skapar EST Foundation. Detta banar väg för det framtida bygget av European Solar Telescope (EST).

Institutionen firar 50 år vid Stockholms universitet

Den 1 juli 1973 överfördes Stockholms observatorium från Kungl. Vetenskapsakademien till Stockholms universitet och Institutionen för astronomi vid Stockholms universitet föddes. Namnen ”Stockholms observatorium” och ”Institutionen för astronomi” är sedan dess synonyma.

Jaime de la Cruz Rodriguez får Letterstedtska priset för särskilt maktpåliggande

Jaime de la Cruz Rodriguez har av Kungliga vetenskapsakademien tilldelats Letterstedtska priset för särskilt maktpåliggande för sin forskning kring solatmosfären.

Radiosignaler avslöjar supernovas ursprung

I det senaste numret av tidskriften Nature avslöjar astronomer från Stockholms universitet ursprunget till en termonukleär supernovaexplosion. Starka spektrallinjer från helium och den första iakttagelsen från en sådan supernova i radiovågor visar att en exploderande vit dvärgstjärna hade en heliumrik kompanjonstjärna.

Astronomer från Stockholm bidrar till ny rapport om framtiden för europeisk astronomi

En ny rapport från ett internationellt konsortium av ledande astronomer ger rekommendationer för att förändra vår förståelse av universum under det kommande decenniet. Astronomer från Stockholm var med och skrev denna rapport.

Massiv planet upptäckt med ny metod

Forskare från bland andra Stockholms universitet har upptäckt en ny massiv planet genom ett nytt sätt att kombinera två olika upptäcktsmetoder, astrometri och direkt avbildning. Resultaten publiceras nu i tidskriften Science.

Unik ring upptäckt kring dvärgplaneten Quaoar

En stor ring har upptäckts kring dvärgplaneten Quaoar med hjälp av rymdteleskopet CHEOPS. Ringen är oväntad stor i förhållande till dvärgplanetens storlek, vilket utmanar idéer om varför en del himlakroppar uppvisar ringar men inte andra.

James Webbteleskopets första bilder av galaxhopar analyserade

Tack vare James Webbteleskopets första bilder på galaxhopar har en grupp forskare från Stockholms universitet för första gången kunnat undersöka mycket kompakta strukturer av stjärnhopar inuti galaxer, så kallade klumpar, och studera den första fasen i stjärnbildning i avlägsna galaxer.

ERC Consolidator Grant till Jaime de la Cruz Rodriguez vid Institutionen för astronomi

European Research Council (ERC) Consolidator Grants är en del av EU:s Horisont Europa-program och är bland de mest prestigefyllda anslagen i Europa. Bidragen ska hjälpa framstående forskare, som har 7 till 12 års erfarenhet efter sin doktorsexamen, att fullfölja sina mest lovande idéer.

Ljuset synligt från avlägsen stjärna som slukats av supermassivt svart hål

För över 8 miljarder år sedan slets en stjärna sönder då den kom för nära ett supermassivt svart hål. Jetstrålar av gas riktade mot jorden gjorde nyligen stjärnans öde synligt för ett teleskop som letar nya ljuskällor på stjärnhimlen. Två forskarlag med forskare vid Stockholms universitet publicerar nu sina observationer i Nature och Nature Astronomy.

Webb-teleskopet i full fokus

Injusteringen av Webb-teleskopets (JWST) speglar och instrument är nu färdig. Detta innebär att teleskopet kan ta bilder i optimal skärpa med samtliga kameror, vilket demonstreras i bilden som NASA har släppt. Teleskopet är nu redo att påbörja de sista förberedelserna innan det kan tas i bruk av ivriga astronomer. I detta sista steg kommer varje instrument testas i alla möjliga lägen för att säkerställa att de är redo för de vetenskapliga observationerna.

En ny planet upptäckt kring en tung dubbelstjärna

En ny planet har upptäckts kring stjärnan b Centauri, som återfinns i stjärnbilden Kentauren.

Ragnhild Lunnan får startanslag från Europeiska forskningsrådet

Ragnhild Lunnan vid Institutionen för astronomi, Stockholms universitet, får ett s.k. ERC Starting Grant.

Massiva stjärnor exploderar i en ny slags supernova

En ny sorts stjärnexplosion beskrivs i det senaste numret av tidskriften Nature. Denna slags supernova kallas Typ Icn.