Steg för behandling

	Information Läs först i Villkorsbilagan om förutsättningar för terapi, till exempel att samtalen videofilmas. Fyll därefter i dina kontaktuppgifter och godkänn. En länk skickas då från vår säkra plattform CTNotes och du kan sedan logga in med BankID.
	Ansökan I din ansökan beskriver du vad du önskar hjälp med och svarar på några frågor och formulär. Meddela också vilken typ av behandling du önskar (KBT eller PDT). Om väntetiden är lång eller om vi rekommenderar annan behandling hänvisar vi dig vidare.
	Telefonintervju med psykologkandidat Om din ansökan går vidare erbjuds du en telefontid med psykologkandidat. Under intervjun får du beskriva hur problemet och din vardag ser ut. Vi stämmer även av om det praktiskt fungerar att delta i utbildningsterapi. Samtalet tar 30-45 minuter.
	Väntelista Efter intervjun konsulterar psykologkandidaten med leg. psykolog och om bedömningen är att utbildningsterapi kan vara hjälpsamt ställs du på väntelista. Väntetider kan variera från några dagar till flera månader beroende på tillgången på terapiplatser.
	Ett första besök på Psykologiska kliniken När en plats är ledig blir du kontaktad av din psykologkandidat för att boka in ett första besök.

Intresseanmälningar behandlas och besvaras inom ett par veckor. Endast kompletta anmälningar kan bedömas - var därför noga med att besvara samtliga frågor och formulär. En påbörjad anmälan kan kompletteras under tre veckor, därefter avaktiveras den.

Om du får problem med eller har frågor kring inskickad intresseanmälan kontakta support.supk@psychology.su.se

Olika typer av problem kan även komma att prioriteras beroende på behoven i utbildningen.

Kliniken lyder under hälso- och sjukvårdens lagstiftning men har inte formellt ett sjukvårdsuppdrag. Det innebär att vi inte tar emot remisser eller har samverkan kring patienter med andra vårdinstanser.  Många sökanden hänvisar vi alltså vidare till andra vårdinstanser.

Kliniken är öppen vardagar kl. 8 – 19 under terminstid.

Behandling ges av psykologstudenter under handledning och terapisamtalen spelas in i inlärningssyfte. Vi tar emot sökanden som är 18 år och äldre och som har ett vårdbehov som kan tillgodoses med klinikens resurser och motsvarar studenternas utbildningsbehov.

Behandlingen är kostnadsfri men som klient är det viktigt att avsätta tid för behandlingen eftersom det ökar förutsättningarna för en bestående förändring av det problem som står i fokus.

Vid kliniken erbjuds psykodynamisk terapi (PDT) och kognitiv beteendeterapi (KBT). Läs mer om PDT och KBT nedan.

Besöksinformation - Hitta till Psykologiska kliniken (256 Kb)  

Väntrummet på Kliniken.

Vilka besvär passar för vad?

Många problem kan behandlas med båda terapiinriktningarna, exempelvis ångest och nedstämdhet.

KBT-behandling erbjuds också för avgränsade ångestproblem, t ex fobier, hälsooro och tvång.

Vad är det egentligen som styr hur vi tänker, känner och vill?

I kognitiv beteendeterapi arbetar man med en persons problematiska tankar, känslor och handlingar i relation till den omgivning man befinner sig i. Man utgår från att både yttre och inre beteenden (tankar, känslor, fysiologi) samspelar med miljön. Många beteenden ses som inlärda och är möjliga att förändra. Terapeuten och klienten försöker tillsammans samla in information om vad som vidmakthåller problemen idag.

Hur uppstår psykologiska problem?

Psykologiska problem har ofta många olika orsaker. Det kan drabba personer som har levt i en utsatt miljö eller är mer genetiskt benägna att drabbas av vissa typer av problem, men det kan också handla om en längre tids inlärning av vissa tankemönster och beteenden. I kognitiv beteendeterapi arbetar man i första hand med det som i nuläget vidmakthåller problemen, oavsett hur de en gång uppkom, och man försöker hitta nya sätt att tänka och handla i relation till problemet och omgivningen.

Hur gör man för att komma tillrätta med det som är problem?

I kognitiv beteendeterapi gör man inledningsvis en noggrann kartläggning av problematiken. Det innebär oftast att klienten får observera och samla in information om när problemet uppträder, i vilket sammanhang och problemets kort- och långsiktiga konsekvenser. När kartläggningen är färdig går man igenom denna och klienten godkänner en behandlingsplan. Ett viktigt arbete gäller målsättningar, dessa kan vara både övergripande och mer detaljerade, och man återkommer och stämmer av behandlingen regelbundet utifrån dessa mål. Man arbetar vidare med konkreta förändringsstrategier ex. att träna på att bete sig på ett nytt sätt i en viss situation eller att förhålla sig till negativa tankemönster genom övningar och hemuppgifter. I samband med avslutning är det viktigt att man utarbetar en plan för att arbeta vidare på egen hand, en viktig målsättning är alltså att klienten ska bli expert på sitt eget problem för att självständigt kunna tackla eventuella framtida svårigheter.

Vilka besvär passar för vad?

Terapisession på Kliniken - bilden är arrangerad

Många problem kan behandlas med båda terapiinriktningarna, exempelvis ångest och nedstämdhet. PDT-terapi är, förutom vid ångest- och nedstämdhet, även lämpligt vid relationsproblematik och livskriser.
 

Vad är det egentligen som styr hur vi tänker, känner och vill?

Enligt psykodynamisk teori är en hel del av det vi känner, tänker och vill styrt av omständigheter inom oss som vi bara till någon del eller inte alls är medvetna om. Det kan vara behov eller önskningar som vi inte vill se för att vi skulle känna oss dåliga eller för att andra kanske skulle ta avstånd, eller för att det på något annat sätt leder till problem att varsebli hur det egentligen är.
 

Hur uppstår psykologiska problem?

Enligt PDT kan våra upplevelser vara motstridiga och komplexa. För att hantera behov och önskningar som inte passar ihop behöver vi kompromissa, vilket inte måste vara något vi tänker ut eller gör medvetet men som ändå pågår kontinuerligt. När detta är svårt är vi benägna att använda psykologiska försvar som gör det otydligt eller förvanskar hur det är. Problem uppstår när vi för ofta eller för mycket bortser från hur det egentligen är och när vi inte lyckas uppnå en rimlig och flexibel balans mellan motstridiga behov och önskemål. I PDT är man lyhörd för hur det har varit tidigare i livet och särskilt under uppväxten eftersom tidigare erfarenheter i relationer till andra fungerar som en stomme och tenderar att användas som förlaga för senare upplevelser och problem som kan uppstå.

Hur gör man för att komma tillrätta med det som är problem?

När man har mer mångbottnade eller flertydiga problem kan enkla, entydiga målformuleringar vara otillräckliga. I den mån vi är omedvetna om det som styr vårt handlande är det också svårare att reda ut och ta ställning till hur man vill ha det. Att bli mer medveten om egna drivkrafter är därför en allmän målsättning i PDT. Genom att samtala med en terapeut om aktuella problem och betrakta dessa i ljuset av vad man tidigare har varit med om och genom att medverka som deltagande observatör i den terapeutiska relationen, kan man nå en ökad insikt i känslors orsak och sammanhang och pröva nya sätt att vara. Den egna livsberättelsen förändras när man går från att vara passivt offer för omständigheter till att mer aktivt vara delaktig i sitt liv.

Klinikchef

Aina Lindgren

Klinikpsykolog - KBT

Anna Mautner

Klinikpsykolog - PDT

Alexandra Billinghurst

Klinikadministratör

Philip Stenström

OBS! För att skicka en intresseanmälan, se rubriken Intresseanmälan här ovan!

MAPPIT

MAPPIT är ett självskattningsverktyg där klinikens patienter får bedöma sina symptom dagligen under flera veckor för att se hur dessa påverkar varandra. Syftet är att öka den egna förståelsen för problematiken och vara ett hjälpsamt underlag för bedömning och behandling. Patienter på väntelista för KBT-behandling kommer ges möjlighet att testa MAPPIT i samband med sin samtalskontakt.

Forskare: Therese Anderbro (SU) och Lars Klintwall (KI)

Läs mer om projektet

Låt oss prata om icke-verbal kommunikation

Det här projektet undersöker interpersonell psykoterapeutisk interaktion och dess effekt på behandlingsresultat med hjälp av AI och tidsserieanalyser.

Forskare: Stephan Hau, Therese Anderbro, Nora Choque Olsson, Lillian Döllinger, Håkan Fischer, Lennart Högman och Petri Laukka

Läs mer om projektet

Känslofokuserade digitala interventioner för patienter med medicinskt oförklarade symtom

Detta projekt utvärderar en nyligen utvecklad terapiform, psykodynamisk korttidsterapi (EAET respektive ISTDP) för att klargöra effekter av behandling samt för att undersöka  hur patienter tillgodogör sig den. Projektet undersöker även hur vårdflöden för patienter med medicinskt oförklarade symtom kan förbättras.

Forskare: Peter Lilliengren, Daniel Maroti

Läs mer om projektet

Effekter av Internet-baserad multimodal emotionsigenkänningsträning (iMERAT) på sociala färdigheter

Det här projektet undersöker om en internetbaserad intervention kan förbättra förmågan att känna igen känslor (visuellt, auditivt och multimodalt) hos ungdomar med och utan autism.

Forskare: Nora Choque-Olsson, Petri Laukka, Jan Bergström, Per Carlbring, Lillian Döllinger och Håkan Fischer

Läs mer om projektet

Exponeringsbehandling för specifik fobi med Virtual Reality

Det här projektet utvärderar exponeringsbehandling för personer med specifik fobi vid Psykologiska kliniken med hjälp av Virtual Reality (VR).

Forskare: Nora Choque-Olsson, Therese Anderbro, Jan Bergström, Per Carlbring, Malin Levin, Aina Lindgren, Anna Mautner, Ewa Mörtberg, Helena Petersen

Läs mer om projektet

Psykologiska kliniken ska verka för detta genom att

1. tillhandahålla en klinisk miljö för psykologisk forskning och metodutveckling.
2. inom intresseområdet samverka med andra lärosäten och verksamheter nationellt och internationellt.

En förutsättning för detta är klinikverksamheten, som har uppdraget att

1. erbjuda utbildning vid en modern klinik med hög kvalitet gällande psykoterapeutisk metodik, behandlingsevaluering, patientsäkerhet och forskning.
2. i samverkan med det omgivande samhället erbjuda allmänheten en säker och god vård i form av psykologisk behandling.

Psykologiska kliniken kan söka externa bidrag för forskning och utveckling, åta sig uppdrag samt ingå avtal med aktörer inom hälso- och sjukvård.

Stockholms universitets psykologiska klinik är placerad vid Psykologiska institutionen. Kliniken leds av en styrelse, en föreståndare samt en klinikchef (enhetschef).

Föreståndare

Jan Bergström

Klinikschef (enhetschef)

Aina Lindgren

Styrelse

Petra Lindfors, ordförande

Marie Gustafsson Sendén, ledamot

Stephan Hau, ledamot

Maria Larsson, ledamot

Aina Lindgren, ledamot

Björn Philips, ledamot

Lilianne Eninger, ledamot

Fredrik Jönsson, prefekt med närvaro- och yttranderätt

Jan Bergström, föreståndare med närvaro- och yttranderätt