Stockholms universitets psykologiska klinik

Stockholms universitets psykologiska klinik syftar till att skapa en nationellt ledande miljö för undervisning och forskning om psykologisk behandling. Undervisning och forskning utgår ifrån den befintliga mottagningsverksamheten där patienter från allmänheten ges kostnadsfri psykologisk behandling.

Psykoterapimottagningen, FHv 12
Psykoterapimottagningen, Frescati Hagväg 12
 

Stockholms universitets psykologiska klinik utgår ifrån den befintliga mottagningsverksamheten och syftar till att ge denna en tydlig organisatorisk ram samt skapa en nationellt ledande miljö för forskning om psykologisk behandling, diagnostik och professionsdidaktik.

Psykologiska kliniken ska verka för detta genom att

  1. tillhandahålla en klinisk miljö för psykologisk forskning och metodutveckling.
  2. inom intresseområdet samverka med andra lärosäten och verksamheter nationellt och internationellt.

En förutsättning för detta är mottagningsverksamheten, som har uppdraget att

  1. erbjuda utbildning vid en modern mottagning med hög kvalitet gällande psykoterapeutisk metodik, behandlingsevaluering, patientsäkerhet och forskning.
  2. i samverkan med det omgivande samhället erbjuda allmänheten en säker och god vård i form av psykologisk behandling.

Psykologiska kliniken kan söka externa bidrag för forskning och utveckling, åta sig uppdrag samt ingå avtal med aktörer inom hälso- och sjukvård.

 

Mottagningen

Photo by Mark Williams on Unsplash
Photo by Mark Williams on Unsplash

Välkommen att söka kostnadsfri psykoterapi hos oss!

Vi tar emot vuxna klienter med lättare ångest- och nedstämdhetsproblematik, livskriser/ relationsproblem, fobier och andra avgränsade problem. Behandling ges av psykologstudenter under handledning och terapisamtalen videoinspelas i inlärningssyfte.

Aktuellt om anmälan

Anmälan till mottagningen är stängd för terminen. Varmt välkommen med din intresseanmälan till hösten.

Inriktning PDT öppnar 2 augusti 2021, anmälan för inriktning KBT öppnar 13 augusti 2021.

Du anmäler ditt intresse för psykologisk behandling på Mottagningen via en säker webplattform via Karolinska Institutet. Personuppgifterna lagras i en separat databas för Stockholms universitets psykologiska klinik och omfattas av sekretess. Enbart behörig personal vid Mottagningen har åtkomst till uppgifterna och dessa får inte lämnas ut.

Du loggar in med BankID och du behöver verifiera din inloggning med koder som skickas både via sms och mejl vid anmälan. Därefter kommer du att få inloggningsuppgifter som du behöver anteckna för att kunna logga in igen och läsa meddelanden i systemet. Efter den initiala anmälan behövs bara dessa inloggningsuppgifter.

Om du får problem med din anmälan kontakta support.supk@psychology.su.se

Du kommer att få svara på frågor om anledning till att du söker behandling och om ditt mående samt ta ställning till om du samtycker till behandling under de förutsättningar som ges på mottagningen. Vi bedömer alla intresseanmälningar som kommer in i systemet och du får svar via ett meddelande i systemet inom två-tre veckor.

OBS! Vid svårare psykiska besvär eller om det är bråttom – kontakta Sjukvårdsrådgivningen 1177.

Intresseanmälan stängd för terminen (VT21).

 

Mottagningen är öppen vardagar kl. 8 – 19 under terminstid.

Vi tar emot sökanden som är 18 år och äldre och som har ett vårdbehov som kan tillgodoses med mottagningens resurser och motsvarar studenternas utbildningsbehov.

Behandlingen är kostnadsfri.

På mottagningen behandlas personer med olika typer av problem såsom oro, ångest och fobier, depression, stressrelaterade besvär och relationsproblematik. Möjligheten till terapi avgörs av antal studenter och utbildningsbehovet och vi kan därför inte ta emot alla som söker till oss. Vi gör alltid individuella bedömningar och hänvisar många sökanden vidare till andra vårdinstanser.

Vid mottagningen erbjuds psykodynamisk terapi (PDT) och kognitiv beteendeterapi (KBT). Läs mer om PDT och KBT nedan.

Som klient är det viktigt att avsätta tid för behandlingen eftersom det ökar förutsättningarna för en bestående förändring av det problem som står i fokus.

Terapisessionerna videoinspelas för att underlätta den handledning som terapeuterna fortlöpande erhåller. Detta borgar för god terapikvalitet. Videoinspelat material hanteras med hög säkerhet och sekretess. I början och slutet av terapin får alla klienter besvara frågeformulär. Det är ett sätt bland flera att utvärdera det arbete terapeut och klient har gjort tillsammans.

Mottagningen lyder under hälso- och sjukvårdens lagstiftning men har inte formellt ett sjukvårdsuppdrag, det innebär att vi inte tar emot remisser från eller har någon samverkan kring patienter med andra vårdinstanser.

Anpassningar och rutiner som ska minska spridningen av covid-19 på mottagningen (541 Kb)

Psykoterapi. Två personer på var sin sida av ett soffbord.
Psykoterapi. (Bilden är arrangerad.)

Vilka besvär passar för vad?

Många problem kan behandlas med båda terapiinriktningarna, exempelvis ångest och nedstämdhet. KBT-behandling erbjuds också för avgränsade ångestproblem, t ex fobier, hälsooro och tvång. PDT-terapi är, förutom vid ångest- och nedstämdhet, även lämpligt vid relationsproblematik och livskriser. Läs mer om de olika inriktningarna nedan.
 

Vad är det egentligen som styr hur vi tänker, känner och vill?

PDT: Enligt psykodynamisk teori är en hel del av det vi känner, tänker och vill styrt av omständigheter inom oss som vi bara till någon del eller inte alls är medvetna om. Det kan vara behov eller önskningar som vi inte vill se för att vi skulle känna oss dåliga eller för att andra kanske skulle ta avstånd, eller för att det på något annat sätt leder till problem att varsebli hur det egentligen är.

KBT: I kognitiv beteendeterapi arbetar man med en persons problematiska tankar, känslor och handlingar i relation till den omgivning man befinner sig i. Man utgår från att både yttre och inre beteenden (tankar, känslor, fysiologi) samspelar med miljön. Många beteenden ses som inlärda och är möjliga att förändra. Terapeuten och klienten försöker tillsammans samla in information om vad som vidmakthåller problemen idag.
 

Hur uppstår psykologiska problem?

PDT: Enligt PDT kan våra upplevelser vara motstridiga och komplexa. För att hantera behov och önskningar som inte passar ihop behöver vi kompromissa, vilket inte måste vara något vi tänker ut eller gör medvetet men som ändå pågår kontinuerligt. När detta är svårt är vi benägna att använda psykologiska försvar som gör det otydligt eller förvanskar hur det är. Problem uppstår när vi för ofta eller för mycket bortser från hur det egentligen är och när vi inte lyckas uppnå en rimlig och flexibel balans mellan motstridiga behov och önskemål. I PDT är man lyhörd för hur det har varit tidigare i livet och särskilt under uppväxten eftersom tidigare erfarenheter i relationer till andra fungerar som en stomme och tenderar att användas som förlaga för senare upplevelser och problem som kan uppstå.

KBT: Psykologiska problem har ofta många olika orsaker. Det kan drabba personer som har levt i en utsatt miljö eller är mer genetiskt benägna att drabbas av vissa typer av problem, men det kan också handla om en längre tids inlärning av vissa tankemönster och beteenden. I kognitiv beteendeterapi arbetar man i första hand med det som i nuläget vidmakthåller problemen, oavsett hur de en gång uppkom, och man försöker hitta nya sätt att tänka och handla i relation till problemet och omgivningen.
 

Hur gör man för att komma tillrätta med det som är problem?

PDT: När man har mer mångbottnade eller flertydiga problem kan enkla, entydiga målformuleringar vara otillräckliga. I den mån vi är omedvetna om det som styr vårt handlande är det också svårare att reda ut och ta ställning till hur man vill ha det. Att bli mer medveten om egna drivkrafter är därför en allmän målsättning i PDT. Genom att samtala med en terapeut om aktuella problem och betrakta dessa i ljuset av vad man tidigare har varit med om och genom att medverka som deltagande observatör i den terapeutiska relationen, kan man nå en ökad insikt i känslors orsak och sammanhang och pröva nya sätt att vara. Den egna livsberättelsen förändras när man går från att vara passivt offer för omständigheter till att mer aktivt vara delaktig i sitt liv.

KBT: I kognitiv beteendeterapi gör man inledningsvis en noggrann kartläggning av problematiken. Det innebär oftast att klienten får observera och samla in information om när problemet uppträder, i vilket sammanhang och problemets kort- och långsiktiga konsekvenser. När kartläggningen är färdig går man igenom denna och klienten godkänner en behandlingsplan. Ett viktigt arbete gäller målsättningar, dessa kan vara både övergripande och mer detaljerade, och man återkommer och stämmer av behandlingen regelbundet utifrån dessa mål. Man arbetar vidare med konkreta förändringsstrategier ex. att träna på att bete sig på ett nytt sätt i en viss situation eller att förhålla sig till negativa tankemönster genom övningar och hemuppgifter. I samband med avslutning är det viktigt att man utarbetar en plan för att arbeta vidare på egen hand, en viktig målsättning är alltså att klienten ska bli expert på sitt eget problem för att självständigt kunna tackla eventuella framtida svårigheter.

 

Forskning

Här nedan presenteras ett par pågående forskningsprojekt inom Stockholms universitets psykologiska klinik.

Patienter med PTSD ökar i hälso- och sjukvården som ett resultat av oro och krigshärdar i den geografiska omgivningen och därav följande migration. Kunskapsläget vad gäller psykologisk behandling av PTSD är att betrakta som gott. Behandlingen är i hög grad beroende av att patienten får språkligt uttrycka svåra erfarenheter och att terapeuten kan guida patienten i detta, så att en terapeutisk process kan skapas. Hur denna behandling påverkas av att ske genom tolk är dels tämligen outforskat, dels föremål för många negativa föreställningar. I denna pilotstudie undersöks effekten av behandling på individnivå, samt undersöks uppfattningar av tolkförmedlad behandling hos såväl terapeuter, tolkar som patienter.

Forskare: Jan Bergström, i samarbete Ida Mälarstig och Jonas Ramnerö inom Region Stockholm

Det finns ett stort behov av att öka tillgängligheten av effektiva behandlingar för tonåringar som lider av depression och att utöka kunskapen om vilken behandling som fungerar för vem. Detta projekt undersöker hur effektivt det är med såväl psykodynamisk terapi (PDT) som kognitiv beteendeterapi (KBT) över internet, med olika former av feedback.

Forskare: Björn Philips, Per Carlbring, Robert Johansson, Jakob Mechler och Karin Lindqvist

Läs mer

kavlifondet.no

 

Organisation och styrning

Stockholms universitets psykologiska klinik är placerad vid Psykologiska institutionen. Kliniken leds av en styrelse, en föreståndare samt en mottagningschef.

Petra Lindfors, ordförande

Per Carlbring, ledamot

Stephan Hau, ledamot

Maria Larsson, ledamot

Aina Lindgren, ledamot

Björn Philips, ledamot

Lilianne Eninger, ledamot

Håkan Fischer, prefekt med närvaro- och yttranderätt

Jan Bergström, föreståndare med närvaro- och yttranderätt

Kontakt

Föreståndare
Mottagningschef
Mottagningspsykolog - KBT
Mottagningspsykolog - PDT
På denna sida