Stockholms universitets psykologiska klinik

Stockholms universitets psykologiska klinik syftar till att skapa en nationellt ledande miljö för undervisning och forskning om psykologisk behandling. Undervisning och forskning utgår ifrån den befintliga klinikverksamheten där patienter från allmänheten ges kostnadsfri psykologisk behandling.

Albanoparken, konceptbild
 

BEHANDLING

På kliniken kan du gå i kostnadsfri psykoterapi. Läs mer nedan om hur det går till och hur du anmäler ditt intresse.

Terapisession på Kliniken - arrangerad bild
Terapisession på Kliniken - arrangerad bild

Vi tar emot vuxna klienter med lättare ångest- och nedstämdhetsproblematik, livskriser/ relationsproblem, fobier och andra avgränsade problem.

Behandling ges av psykologstudenter under handledning och terapisamtalen videoinspelas i inlärningssyfte.

Just nu söker vi personer med rädslor och fobier av olika slag.

Läs mer om fobier på 1177

Ikon för avcheckat.
Information om utbildningsterapi
När du fyllt i dina kontaktuppgifter behöver du läsa och godkänna villkoren för utbildningsterapi, t ex att terapin videofilmas och ges av en psykologkandidat under handledning. Om du godkänner villkoren skickas en länk där du kan logga in med BankID på vår säkra webplattform CTNotes.
Ikon hjärta.
Intresseanmälan 
Här beskriver du vad du önskar hjälp med och svarar på några frågor och formulär. Du kan välja vilken typ av behandling du önskar; Kognitiv beteendeterapi (KBT) eller Psykodynamisk terapi (PDT). Om väntetiden är lång eller om vi rekommenderar annan behandling hänvisar vi dig vidare.
Ikon telefonlur.
Telefonintervju med psykologkandidat
Om vi tror att utbildningsterapi passar erbjuds du en telefontid med psykologkandidat. Under intervjun får du beskriva hur problemet och din vardag ser ut. Vi stämmer även av om det praktiskt fungerar att delta i utbildningsterapi. Samtalet tar 30-45 minuter.
Ikon timglas.
Väntelista
Efter intervjun konsulterar psykologkandidaten med leg. psykolog och om bedömningen är att utbildningsterapi kan vara hjälpsamt ställs du på väntelista. Väntetider kan variera från några dagar till flera månader beroende på tillgången på terapiplatser.
Ikon kalenderblad.
Ett första besök på Psykologiska kliniken
När en plats är ledig blir du kontaktad av din psykologkandidat för att boka in ett första besök.
 

 

Intresseanmälningar behandlas och besvaras inom ett par veckor. Endast kompletta anmälningar kan bedömas - var därför noga med att besvara samtliga frågor och formulär. En påbörjad anmälan kan kompletteras under tre veckor, därefter avaktiveras den.

Om du får problem med eller har frågor kring inskickad intresseanmälan kontakta support.supk@psychology.su.se

Ingången till Kliniken, Albanovägen 6.
Ingången till Kliniken, Albanovägen 6.

Kliniken är öppen vardagar kl. 8 – 19 under terminstid.

Vi tar emot sökanden som är 18 år och äldre och som har ett vårdbehov som kan tillgodoses med klinikens resurser och motsvarar studenternas utbildningsbehov.

Behandlingen är kostnadsfri.

På kliniken behandlas personer med olika typer av problem såsom oro, ångest och fobier, depression, stressrelaterade besvär och relationsproblematik. Möjligheten till terapi avgörs av antal studenter och utbildningsbehovet och vi kan därför inte ta emot alla som söker till oss. Vi gör alltid individuella bedömningar och hänvisar många sökanden vidare till andra vårdinstanser.

Vid kliniken erbjuds psykodynamisk terapi (PDT) och kognitiv beteendeterapi (KBT). Läs mer om PDT och KBT nedan.

Som klient är det viktigt att avsätta tid för behandlingen eftersom det ökar förutsättningarna för en bestående förändring av det problem som står i fokus.

Besöksinformation Psykologiska kliniken (634 Kb)
 

Väntrummet på Kliniken.
Väntrummet på Kliniken.


Kliniken lyder under hälso- och sjukvårdens lagstiftning men har inte formellt ett sjukvårdsuppdrag. Det innebär att vi inte tar emot remisser från eller har någon samverkan kring patienter med andra vårdinstanser.

Terapisession på Kliniken - en kvinna i besöksstol och en annan skriver på whiteboard.
Terapisession på Kliniken - arrangerad bild

Vilka besvär passar för vad?

Många problem kan behandlas med båda terapiinriktningarna, exempelvis ångest och nedstämdhet. KBT-behandling erbjuds också för avgränsade ångestproblem, t ex fobier, hälsooro och tvång. PDT-terapi är, förutom vid ångest- och nedstämdhet, även lämpligt vid relationsproblematik och livskriser. Läs mer om de olika inriktningarna nedan.


 

Vad är det egentligen som styr hur vi tänker, känner och vill?

PDT: Enligt psykodynamisk teori är en hel del av det vi känner, tänker och vill styrt av omständigheter inom oss som vi bara till någon del eller inte alls är medvetna om. Det kan vara behov eller önskningar som vi inte vill se för att vi skulle känna oss dåliga eller för att andra kanske skulle ta avstånd, eller för att det på något annat sätt leder till problem att varsebli hur det egentligen är.

KBT: I kognitiv beteendeterapi arbetar man med en persons problematiska tankar, känslor och handlingar i relation till den omgivning man befinner sig i. Man utgår från att både yttre och inre beteenden (tankar, känslor, fysiologi) samspelar med miljön. Många beteenden ses som inlärda och är möjliga att förändra. Terapeuten och klienten försöker tillsammans samla in information om vad som vidmakthåller problemen idag.
 

Hur uppstår psykologiska problem?

PDT: Enligt PDT kan våra upplevelser vara motstridiga och komplexa. För att hantera behov och önskningar som inte passar ihop behöver vi kompromissa, vilket inte måste vara något vi tänker ut eller gör medvetet men som ändå pågår kontinuerligt. När detta är svårt är vi benägna att använda psykologiska försvar som gör det otydligt eller förvanskar hur det är. Problem uppstår när vi för ofta eller för mycket bortser från hur det egentligen är och när vi inte lyckas uppnå en rimlig och flexibel balans mellan motstridiga behov och önskemål. I PDT är man lyhörd för hur det har varit tidigare i livet och särskilt under uppväxten eftersom tidigare erfarenheter i relationer till andra fungerar som en stomme och tenderar att användas som förlaga för senare upplevelser och problem som kan uppstå.

KBT: Psykologiska problem har ofta många olika orsaker. Det kan drabba personer som har levt i en utsatt miljö eller är mer genetiskt benägna att drabbas av vissa typer av problem, men det kan också handla om en längre tids inlärning av vissa tankemönster och beteenden. I kognitiv beteendeterapi arbetar man i första hand med det som i nuläget vidmakthåller problemen, oavsett hur de en gång uppkom, och man försöker hitta nya sätt att tänka och handla i relation till problemet och omgivningen.
 

Hur gör man för att komma tillrätta med det som är problem?

PDT: När man har mer mångbottnade eller flertydiga problem kan enkla, entydiga målformuleringar vara otillräckliga. I den mån vi är omedvetna om det som styr vårt handlande är det också svårare att reda ut och ta ställning till hur man vill ha det. Att bli mer medveten om egna drivkrafter är därför en allmän målsättning i PDT. Genom att samtala med en terapeut om aktuella problem och betrakta dessa i ljuset av vad man tidigare har varit med om och genom att medverka som deltagande observatör i den terapeutiska relationen, kan man nå en ökad insikt i känslors orsak och sammanhang och pröva nya sätt att vara. Den egna livsberättelsen förändras när man går från att vara passivt offer för omständigheter till att mer aktivt vara delaktig i sitt liv.

KBT: I kognitiv beteendeterapi gör man inledningsvis en noggrann kartläggning av problematiken. Det innebär oftast att klienten får observera och samla in information om när problemet uppträder, i vilket sammanhang och problemets kort- och långsiktiga konsekvenser. När kartläggningen är färdig går man igenom denna och klienten godkänner en behandlingsplan. Ett viktigt arbete gäller målsättningar, dessa kan vara både övergripande och mer detaljerade, och man återkommer och stämmer av behandlingen regelbundet utifrån dessa mål. Man arbetar vidare med konkreta förändringsstrategier ex. att träna på att bete sig på ett nytt sätt i en viss situation eller att förhålla sig till negativa tankemönster genom övningar och hemuppgifter. I samband med avslutning är det viktigt att man utarbetar en plan för att arbeta vidare på egen hand, en viktig målsättning är alltså att klienten ska bli expert på sitt eget problem för att självständigt kunna tackla eventuella framtida svårigheter.

Klinikchef

Aina Lindgren

Klinikpsykolog - KBT

Anna Mautner

Klinikpsykolog - PDT

Alexandra Billinghurst

Klinikadministratör

Philip Stenström

OBS! För att skicka en intresseanmälan, se rubriken Intresseanmälan här ovan!

 

FORSKNING

Utöver den ordinarie behandlingsverksamheten är Psykologiska kliniken även en miljö för forskning och kliniska studier, om vilket du kan läsa mer nedan.

De senaste åren har ett betydande utvecklingsarbete skett vid kliniken, inte minst genom etablerandet av två nya digitala plattformar för hanteraring av patientflöden, patientdata, behandlingsutvärdering samt journal- och meddelandefunktioner. Dessa utgör, tillsammans med två olika videosystem (ett internt och ett externt för videobaserad terapi) exempel på den infrastruktur som nu finns tillgänglig inte bara för ordinarie mottagningsverksamhet utan även för kliniska studier.

Tolkförmedlad psykologisk behandling av posttraumatiskt stressyndrom

Patienter med PTSD ökar i hälso- och sjukvården som ett resultat av oro och krigshärdar i den geografiska omgivningen och därav följande migration. Kunskapsläget vad gäller psykologisk behandling av PTSD är att betrakta som gott. Behandlingen är i hög grad beroende av att patienten får språkligt uttrycka svåra erfarenheter och att terapeuten kan guida patienten i detta, så att en terapeutisk process kan skapas. Hur denna behandling påverkas av att ske genom tolk är dels tämligen outforskat, dels föremål för många negativa föreställningar. I denna pilotstudie undersöks effekten av behandling på individnivå, samt undersöks uppfattningar av tolkförmedlad behandling hos såväl terapeuter, tolkar som patienter.

Forskare: Jan Bergström, i samarbete Ida Mälarstig och Jonas Ramnerö inom Region Stockholm

Den färdiga rapporten, 21-08-26 (6125 Kb)


Internet-delivered treatments for depressed adolescents

Det finns ett stort behov av att öka tillgängligheten av effektiva behandlingar för tonåringar som lider av depression och att utöka kunskapen om vilken behandling som fungerar för vem. Detta projekt undersöker hur effektivt det är med såväl psykodynamisk terapi (PDT) som kognitiv beteendeterapi (KBT) över internet, med olika former av feedback.

Forskare: Björn Philips, Per Carlbring, Robert Johansson, Jakob Mechler och Karin Lindqvist

Läs mer på kavlifondet.no

Föreståndare

Jan Bergström

 

OM OSS

Stockholms universitets psykologiska klinik utgår ifrån den befintliga klinikverksamheten och syftar till att ge denna en tydlig organisatorisk ram samt skapa en nationellt ledande miljö för forskning om psykologisk behandling, diagnostik och professionsdidaktik.

Psykologiska kliniken ska verka för detta genom att

  1. tillhandahålla en klinisk miljö för psykologisk forskning och metodutveckling.
  2. inom intresseområdet samverka med andra lärosäten och verksamheter nationellt och internationellt.

En förutsättning för detta är klinikverksamheten, som har uppdraget att

  1. erbjuda utbildning vid en modern klinik med hög kvalitet gällande psykoterapeutisk metodik, behandlingsevaluering, patientsäkerhet och forskning.
  2. i samverkan med det omgivande samhället erbjuda allmänheten en säker och god vård i form av psykologisk behandling.

Psykologiska kliniken kan söka externa bidrag för forskning och utveckling, åta sig uppdrag samt ingå avtal med aktörer inom hälso- och sjukvård.

På Stockholms universitets Medarbetarwebb finns en trevlig presentation av verksamheten på kliniken, med fokus på specifik fobi!

Här får patienter gå i terapi hos blivande psykologer

Stockholms universitets psykologiska klinik är placerad vid Psykologiska institutionen. Kliniken leds av en styrelse, en föreståndare samt en klinikchef (enhetschef).

Föreståndare

Jan Bergström

Klinikschef (enhetschef)

Aina Lindgren

Styrelse

Petra Lindfors, ordförande

Marie Gustafsson Sendén, ledamot

Stephan Hau, ledamot

Maria Larsson, ledamot

Aina Lindgren, ledamot

Björn Philips, ledamot

Lilianne Eninger, ledamot

Fredrik Jönsson, prefekt med närvaro- och yttranderätt

Jan Bergström, föreståndare med närvaro- och yttranderätt

På denna sida