Rymdfärd kan bidra till att lösa blåstångens mystiska reproduktionsgåta
Prover av blåstång som har skickats upp i rymden kan ta forskarna ett steg närmre att förstå artens mystiska reproduktion. ”En helt hisnande upplevelse”, säger professor emeritus Lena Kautsky, som var på plats på Esrange i Kiruna för att följa uppskjutningen. ”Nu hoppas vi kunna gå vidare genom att skicka blåstång till den internationella rymdstationen”, säger hon.
Klockan 05.00 en kall novembermorgon på Esrange Space Center, i nordligaste Sverige, väntar professor emeritus Lena Kautsky nervöst på de senaste nyheterna. Vädret har varit ostadigt de senaste dagarna och ett vindomslag eller en oväntad dimma kan äventyra allt. Kommer raketen med sexton små skott av blåstång verkligen att få skjutas iväg?
I mer än 30 år har en fråga förbryllat henne: Varför förökar sig blåstången (Fucus vesiculosus) alltid vid fullmåne eller nymåne i Östersjön? Kan det vara så att algerna känner av månens gravitation? Den raketuppskjutning hon väntar på kan föra henne ett steg närmare lösningen på mysteriet.
Blåstångens fortplantning sker genom att hon- och hanplantor samtidigt släpper ut ägg och spermier i vattnet, där befruktningen sedan sker. I Atlanten är denna synkronisering förståelig eftersom den är kopplad till tidvattnet; när vattnet är som lägst exponeras blåstången för luft och torkar ut. När tidvattnet vänder tillbaka täcks tången av vatten igen och släpper då sina ägg eller spermier, varefter det befruktade ägget sjunker och fäster vid botten. Men i Östersjön finns det inget tidvatten. Här är blåstången hela tiden täckt av vatten, men trots det förökar den sig enligt måncykeln.
Efter att ha gjort alla experiment hon kunde komma på nämnde professor Lena Kautsky i en radiointervju att det enda som återstod var att skicka upp blåstången i rymden. Då skulle hon kunna se hur algerna reagerade på tyngdlöshet - mikrogravitation - och om det skulle påverka fortplantningen.
Gunnar Florin från Swedish Space Corporation hörde radiosändningen och kontaktade Lena och erbjöd henne en plats på en raket som skulle skjutas upp från Esrange med flera vetenskapliga experiment ombord.
– Det här var en fantastisk möjlighet att testa idén om effekten av månens gravitation. Självklart blev det ett stort ja! säger Lena Kautsky.
Noggranna förberedelser
Tiden sedan dess har varit fylld av omfattande förberedelser. Lena Kautsky och hennes kollega Ellen Schagerström har fått hjälp med att konstruera en liten låda som innehåller flera små rör och som är utformad för att passa i raketen. Under sommaren och hösten samlade de in små skott av blåstång runt Askölaboratoriet, söder om Stockholm, som sedan odlades i laboratoriet på Institutionen för ekologi, miljö och botanik under kontrollerade ljus- och temperaturförhållanden.
När uppskjutningen närmade sig lades blåstångsskotten i rör tillsammans med 1,5 milliliter bräckt vatten och fördes av Lena Kautsky till rymdstationen Esrange i Kiruna. Väl där placerades lådan med rören längst ner i raketen och väntan började.
– Väderförhållandena måste vara perfekta för uppskjutningen - det får inte vara för mycket vind, snö eller dimma”, förklarar Lena Kautsky. Vi hade dagliga möten för att gå igenom den senaste prognosen. Det var både spännande och nervöst, eftersom vi inte var säkra på hur länge skotten skulle överleva i den begränsade mängden vatten.
Osäkert in i det sista
Till slut kom den stora dagen. Måndagen den 25 november 2024 fick forskarna veta att det fanns en chans till uppskjutning mellan kl. 05.00 och 06.00 morgonen därpå. Nedräkningen var planerad till kl. 05.20, men ett plötsligt snöfall gjorde att förberedelserna fick avbrytas igen.
– Allt var osäkert ända in i det sista. Men så slutade snön att falla. Nedräkningen började kl. 5.40 och kl. 6.00 sköts raketen upp. Det var hisnande, fantastiskt, berättar Lena Kautsky.
Rymdfärden varade i tio minuter, varav sex minuter i mikrogravitation.
– Sedan fick vi återigen vänta på helikoptern som skulle hämta upp nyttolasten med alla experiment, säger Lena Kautsky. Vi stod alla och väntade tills traktorn med nyttolasten anlände kl. 10.45. Men något var fel, den
nedre delen där vårt experiment var placerat fanns inte där!
Femton minuter senare kom en anställd in i hallen med några trasiga metalldelar.
– Bland dem fanns vår låda med 16 tuber blåstång, hel och oskadad. Bara lite isig och snöig. Den hade överlevt! Den hittades i vattnet vid stranden av en sjö.
Efter att ha skyndat sig in till labbet med lådan kunde Lena Kautsky konstatera att rören inte hade frusit och att proverna hade överlevt.
– Vilken lättnad!
Analyser och nästa steg
I samarbete med kollegor från Helsingfors universitet kommer nu en rad genetiska analyser att genomföras på blåstångsproverna. Syftet är att ta reda på hur blåstången har reagerat på påfrestningarna och om proteiner eller cellstrukturer har förändrats.
Förhoppningsvis kommer sedan denna första rymdfärd att följas av fler. Om analyserna visar att blåstången klarar av att skjutas upp i rymden planerar Lena Kautsky och Ellen Schagerström att ansöka om att få skicka upp blåstång till den internationella rymdstationen ISS.
– Att få testa blåstången som en rymdgående organism på den här rymdfärden var en fantastisk möjlighet för oss och har gett oss mycket erfarenhet och insikter om hur experiment i rymden måste utformas. Teamet på Swedish Space Corporation har verkligen varit hjälpsamma och roliga att arbeta med. Detta kommer att vara oerhört värdefullt för vår kommande ansökan om ett ISS-baserat experiment, säger Ellen Schagerström.
– Om vi lyckas skicka fertil blåstång till ISS under två veckor vid fullmåne kan vi se om de kan reproducera sig utan gravitation. Det skulle föra oss närmare en lösning på det mysterium som har förbryllat mig så länge, säger Lena Kautsky. Om det finns någon USA-baserad forskare där ute som skulle vilja samarbeta kring detta – hör gärna av er!
Text: Lisa Bergqvist
Senast uppdaterad: 19 december 2024
Sidansvarig: Östersjöcentrum