Den 22 september presenterade regeringen sitt förslag på statsbudget för 2026. Propositionen ska förstås godkännas av riksdagen innan den går igenom, men eftersom Tidöpartierna gemensamt står bakom budgetförslaget är det en formsak. Regeringen har pytsat ut innehållet i förväg i omgångar, men det är först nu som helheten kan bedömas. 

Det samlade reformutrymmet i år är ovanligt stort genom att regeringen lånat upp medel. De stora satsningarna är på försvar, beredskap och skattesänkningar. Klimat- och miljöfrågorna förefaller inte ha prioriterats i budgeten. 

I budgetproppen redovisas regeringens egen bedömning av huruvida de svenska miljökvalitetsmålen uppnås eller inte. Regeringen skriver:

Betydande insatser har genomförts men regeringen bedömer trots det att de inte
räcker för att nå miljömålen. [...] Sammantaget bedöms att miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt kommer att uppnås. Tre miljökvalitetsmål bedöms vara nära att uppnås: Frisk luft, Giftfri miljö och Säker strålmiljö. Tolv av miljökvalitetsmålen bedöms inte kunna nås med nuvarande och beslutade styrmedel. Ingen förändring av regeringens bedömning av måluppfyllelsen har gjorts jämfört med förra året.

Dessa slutsatser skulle kunna ha hanterats genom omfattande satsningar inom miljöområdena, men de ökningar som gjorts är små och inom få utvalda frågor. Utgiftsområde 20, Klimat, natur och miljö, ökar till nästa år med drygt 3 miljarder kronor till 19,2 miljarder kronor. En stor del av ökningen går till driftstöd för koldioxidinfångning från eldning av biobränslen (cirka 1,7 miljarder). Anslagsposten ”Åtgärder för värdefull natur” får en ökning med nästan en halv miljard kronor, där merparten av pengarna går till åtgärder för att minska vargstammen, skötsel av vandringsleder och nationalparker, genomförandet av naturrestaureringsförordningen, samt våtmarker på jordbruksmark.

Anslagen för posten ”Åtgärder för havsmiljön” ökar med ungefär 60 miljoner kronor jämfört med 2025. Merparten av ökningen går till arbete mot övergödning, genom det så kallade Kväveklivet som ger stöd till åtgärder för att minska ammoniakutsläpp till luft, vilket krävs för att Sverige ska uppfylla EU:s takdirektiv.

Även utgiftsområde 23, Areella näringar, landsbygd och livsmedel, som täcker bland annat fiske och jordbruk, ökar med 733 miljoner kronor och hamnar på 22,6 miljarder kronor. Förändringen är främst knuten till EU:s gemensamma jordbrukspolitik, bland annat rörande svensk medfinansiering av olika åtgärder, samt insatser för svensk livsmedelsberedskap, bland annat lagringsfrågor.

Ökade anslag till myndigheter

De myndigheter som på olika sätt är inblandade i havsfrågor får vissa ökningar jämfört med tidigare år. Havs- och vattenmyndigheten får en ökning med närmare 13 miljoner kronor jämfört med 2025 för att kompensera för pris- och löneökningar samt internationellt havsarbete. Det väcker frågan om det kommer finnas utrymme för förstärkt arbete för genomförande av havspropositionen.

Kemikalieinspektionen får en ökning med ungefär 33 miljoner kronor. Livsmedelsverkets ökade budget har fokus på beredskaps- och lagringsfrågor. Kustbevakningen får en ökning, men det framgår inte om detta kommer fiskerikontrollen tillgodo.

Miljöövervakningen av hav och vatten återställs något genom en välkommen ökning av anslaget till Havs- och vattenmyndigheten, HaV, med 20 miljoner kronor 2026. Enligt HaV:s budgetäskande till regeringen är behoven dock större än så. Kraven från EU på vad som måste övervakas har inte minskat, utan snarare ökat, bland annat genom implementeringen av naturresursförordningen. 

Viktiga och efterfrågade vattenmiljöåtgärder som har funnits ett tag och som får fortsatt stöd är samordning av lokala vattenvårdsåtgärder, bland annat genom LOVA-programmet. 
Miljöforskningen som sker via Formas får en liten ökning, både till själva myndigheten och till de sökbara forskningsmedlen.

Mer detaljer i regleringsbreven

Men budgeten handlar inte bara pengar. Vad som står i löptexterna pekar på vad som prioriteras. I höstbudgeten betonas till exempel att insatserna mot övergödning haft effekt men att mer måste göras. Rörande miljömålet Giftfri miljö, betonas att EU-arbetet är helt avgörande, till exempel genom REACH, och att kunskapen om kombinationseffekter måste öka.

Samtidigt nämns övergripande i propositionen att tillståndsprocesser ska snabbas på och förenklas. Om detta leder till sänkta miljökrav vid tillstånd för havsbaserad vindkraft, fiskodlingar, mineralutvinning till havs eller landbaserade verksamheter med havspåverkan, finns förstås risker för att havets miljötillstånd försämras. 

I diskussioner om fisket lyfts ofta miljötillståndet i havet, så som övergödning, klimatförändring och spridning av farliga ämnen, fram som orsak till den akuta situationen för fiskbestånden. Detta skulle rimligen kunna leda till budgetsatsningar för att förbättra miljösituationen. Visserligen anslås ökade medel till hav och vatten, vilket är värdefullt, men åtgärder på andra miljöområden är otillräckliga, vilket gör att regeringens fiskepolitik kan uppfattas som något motsägelsefull.  Det är väl känt att regeringens politik har lett till ökade utsläppen av växthusgaser. 

Även om budgeten nu presenterats i sin helhet är dess konsekvenser inte helt klara. Detaljer kring anslagsfördelningen till myndigheterna kommer i regleringsbreven närmare jul.

Östersjöcentrum fortsätter att följa havsarbetet. 

Text: Gun Rudquist, policychef, och Ellen Bruno och Charles Berkow, policyanalytiker