Publicerad 2025-06-25

Vid tisdagens möte med EU:s jordbruks- och fiskeministrar i Luxemburg föreslog Sverige en mer ”holistisk approach” för att vända den negativa trenden för Östersjön fiskbestånd. 

I sitt anförande konstaterade landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) att varken EU:s gemensamma fiskeripolitik eller den vetenskapliga rådgivningen har räckt till för att få tillbaka livskraftiga bestånd. Han lyfte särskilt bristerna i ICES rådgivning – eller snarare hur EU-kommissionen formulerar sin beställning av de vetenskapliga underlagen. 

– Kommissionens begäran om råd från ICES bör ändras. Rådgivningen bör ta hänsyn till hur storleks- och populationsstrukturer påverkas av fiske och andra påverkande mänskliga faktorer, samt dödlighet från rovdjur, sa Kullgren. 

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD): Foto: European Council Press

Fokus på annat än fisket

Sverige vill även se en ändrad ”strategisk riktning” mot att mer fiskets fångster används som livsmedel till människor istället för att gå till fiskmjölsproduktion. Detta för att främja kustsamhällenas lokala matproduktion och höja livsmedelssäkerheten.

Vidare behöver förvaltningen fokusera på andra negativa påverkansfaktorer, såsom miljösituationen och predationen från säl och skarv.

– Säl- och skarvpopulationerna i Östersjön har nu nått så höga tal att deras påverkan vida överstiger landningarna från det svenska yrkesfisket. Därför måste vi minska antalet skarvar och sälar och tillåta handel med sälprodukter för att stimulera viltvården, sa Peter Kullgren, och uppmanade EU-kommissionen att föreslå ändringar av både fågeldirektivet och förordningen som förbjuder handel med sälprodukter.  

Blandade reaktioner

Sveriges förslag på åtgärder för en mer ”holistisk” fiskeriförvaltning fick blandade reaktioner från de övriga medlemsländernas ministrar. Många var positiva till förslagen om ökad jakt på säl och skarv, samt till att mer hänsyn borde tas till andra påverkansfaktorer än fisket (till exempel klimatförändringar och övergödning). 

Förslaget om att ändra kommissionens beställning av vetenskaplig rådgivning från ICES föll dock inte i lika god jord. Både Finlands och Danmarks ministrar uttryckte tilltro till ICES vetenskapliga rådgivning, medan Litauens minister tyckte att Sveriges inställning till ICES rådgivning för ”överdriven”. Bland de medlemsländer som kommenterade var endast Portugals minister positiv till förslaget. 

”Snarare en önskan om fortsatt högt fisketryck” 

Östersjöcentrums policyanalytiker Charles Berkow följde tisdagens ministermöte via länk, och enligt honom tyder ministrarnas reaktioner på att de inte har vidare förståelse eller intresse för ett hållbart fiske. 

– De verkar snarare ha en önskan om fortsatt högt fisketryck för att sedan kunna skylla ifrån sig på säl och skarv, säger han. 

Frågan om säl- och skarvpopulationernas påverkan på Östersjöns fiskbestånd har aktualiserats inom fiskeripolitiken och förvaltningen på senare tid. Säl- och skarvpredation kan orsaka problem på lokal nivå, till exempel för vissa kustbestånd av gädda och abborre. Det saknas dock vetenskapliga belägg för att dessa predatorer skulle utgöra ett stort och viktigt hot mot de stora kommersiella Östersjöbestånden av exempelvis sill/strömming. 

Litet steg i rätt riktning

Det svenska förslaget att se över EU-kommissionens beställning av vetenskaplig rådgivning och se till att den även innefattar hur storleks- och populationsstorleken påverkas av fiske, är ett litet men positivt steg i rätt riktning, tycker Charles Berkow. 

Östersjöcentrums policyanalytiker Charles Berkow. Foto: Lisa Bergqvist

– Det är det första och kanske mest uppenbara steget mot ett vetenskapligt underlag som är mer anpassat till ett hållbart fiske, säger han. 

– Personligen skulle jag dock lägga till ålderstrukturen i formuleringen. Det rimmar bättre med kraven i Havsmiljödirektivet.

Ett av Havsmiljödirektivets mål för ”god miljöstatus” i Östersjön är friska (healthy) fiskebestånd. De tre kriterierna för friska fiskebestånd är att:

• fiskbeståndens lekbiomassa ska vara större än vad som krävs för att ge maximal hållbar avkastning (MSY)
• fisketrycket (fiskeridödligheten) ska ligga under nivåer som garanterar en maximal hållbar avkastning (MSY)
• fiskpopulationerna ska ha en naturlig ålders- och storleksfördelning av individer 

– Numera ger ICES ger uppgifter om de första två kriterierna i sin rådgivning, men sällan om den sista punkten, säger Charles Berkow.

En mer utförlig sammanfattning av Sveriges förslag finns i det brev till ministerrådets medlemmar som skickades ut förra veckan. Dessa kommer sannolikt att diskuteras inom och mellan medlemsländerna och så småningom delegeras till överläggningar på tjänstemannanivå innan några slutliga beslut fattas. 

– Det ska bli intressant att följa den fortsatta processen. Ratas förslaget om att se över den vetenskapliga rådgivningen blir det ännu ett tecken på att ministrarna hellre vill ha kortsiktigt högre kvoter än långsiktigt livskraftiga fiskebestånd, säger Charles Berkow.

Text: Henrik Hamrén