Hej regeringen!

Som vi alla vet är Östersjöns miljö i dåligt skick. Havet är kraftigt förorenat av näringsämnen och kemikalier, fisket utarmar fiskbestånden och de känsliga kustmiljöerna är hårt exploaterade. För oss som ägnar oss åt hur haven mår finns det trots allt anledning att känna visst hopp inför den nya mandatperioden. Många av de åtgärder haven så väl behöver finns det en bred överenskommelse om att göra något åt.  

En utmärkt utgångspunkt för den nya regeringen är att göra en proposition av miljömålsberedningens betänkande ”Havet och människan” från januari 2021. Där presenteras en rad förslag för att uppfylla miljökvalitetsmålen, generationsmålet och mål 14 i Agenda 2030 om att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt. Betänkandet var parlamentariskt, det vill säga föreslagna åtgärder var alla riksdagspartier överens om. 

Ett angeläget Östersjöproblem som nämns i regeringsförklaringen är övergödning. Alla partier säger sig vilja minska den. Riktigt hur är ni i regeringen kanske ännu inte överens om men ni vill alla se minskade utsläpp från land, vilket är helt i linje med vad forskningen säger. Här är några bra åtgärdsförslag som forskningen rekommenderar: 

• bättre integrering av växtodling och djurhållning (exempelvis så som sker på ekologiska gårdar) så att stallgödsel hanteras bättre och växtnäringsutnyttjandet ökar;
• stärka kraven på reningsverken runt Östersjön genom EU:s avloppsdirektiv som just nu revideras;
• anlägga våtmarker och översvämningsområden, vilka gynnar den biologisk mångfalden och minskar klimatförändringarnas effekter. Detta är en del av Europakommissionens förslag på naturrestaureringar som just nu förhandlas på EU-nivå.  

Alla partier vill ha ett hållbart fiske. I regeringsförklaringen nämner regeringen att ni vill flytta ut trålgränsen för storskaligt fiske, vilket skulle gynna ekosystemen och de småskaliga yrkesfiskarna. Ett sådant uppdrag gav den förra regeringen till Havs- och vattenmyndigheten vilket kan underlätta för snabba regelförändringar. Från Stockholms universitet rekommenderar forskarna också:

• kraftigt minskade kvoter för strömming som har minskat alarmerande. Det senaste beslutet på EU-nivå tillåter alltför stora kvoter; 
• att försiktighetsprincipen används vid all kvotsättning eftersom det finns så stora osäkerheter i forskarnas rådgivning;
• att allt fiske efter den utrotningshotade ålen stoppas. 

Ni tre regeringspartier är eniga om att användningen och spridningen av giftiga kemikalier behöver begränsas. Om det är något som historien har lärt oss är det att det är bättre att inte släppa ut giftiga kemikalier i samhället och i miljön, än att kostsamt försöka rena bort dem i efterhand. Att Sverige som land fortsätter att trycka på och bidra till en mer ambitiös och effektiv reglering av kemikalier i EU och globalt är därför av yttersta vikt. Ett första steg är introduceringen av avancerad vattenrening i avloppsreningsverken, det vill säga att inte bara rena näringsämnen utan också miljögifter och läkemedelsrester från avloppsvattnet. Detta är något som i stort sett alla partier i riksdagen uttalat sig positiva till. En sådan öppning finns nu genom revideringen av EU:s avloppsdirektiv, och kan, oavsett utgången i EU, relativt snabbt införas som krav i svenska stora reningsverk. 

Sammanfattningsvis ser Stockholms universitets Östersjöcentrum fram emot en spännande mandatperiod då vi hoppas på att tillräckliga resurser och initiativ riktas till våra livsviktiga vatten- och havsmiljöer och att beslut fattas på vetenskaplig grund. Att utveckla och förbättra miljöövervakningen är en grundbult i havspolitiken. Utan mätdata är det svårt att bistå samhället med kunskap om vilka åtgärder som fungerar bra och är kostnadseffektiva. Haven förser oss inte bara med mat, transportvägar och rekreation – en levande kustzon med förmåga att binda kol är också oerhört viktig för att minska klimatförändringarna, vår tids ödesfråga.  

Läs mer i Tio viktiga åtgärder för Östersjön. 

Stockholms universitets Östersjöcentrum

Gun Rudquist, policychef 

Ellen Bruno, omvärldsanalytiker

Charles Berkow, omvärldsanalytiker