Nattligt provfiske av strömmingsyngel och pungräkor förbereds ombord på forskningsfartyget Electra

I somras var det åter en mycket kraftig blomning av cyanobakterier. De inträffar alltid när vädret är varmt, soligt och vindstilla – just när alla längtar som mest efter ett uppfriskande bad. Det är inte konstigt att dessa organismer inte är så populära.

När man dessutom vet att de fixerar mer än 400 gigaton kväve per år till det redan övergödda Östersjön, ibland är giftiga och att de efter blomningen bidrar till den svåra syrebristen på bottnarna blir de ännu svårare att tycka om – även om man vet att de var de första organismerna som lärde sig fotosyntesen och bidrog till att syresätta vår planet, och dessutom fortfarande är de enda som kan göra kväve användbart för alla andra organismer.

Positiva nyheter

Därför är det extra roligt att det kommer positiva nyheter från forskningen.

– Vår forskning visar att blomningar av cyanobakterier faktiskt kan ha positiva effekter, även på ekologiskt och ekonomiskt viktiga arter som strömming, säger John Taylor, doktorand vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik och huvudförfattare till den nya vetenskapliga artikeln. 

Forskarna ville följa kvävets väg från ursprungskällan i cyanobakteriernas kvävefixering och genom hela näringsväven från djurplankton till pungräkor och strömming. Man följde kväveisotoper i aminosyror – proteinernas byggstenar – där några är särskilt användbara för att spåra kvävets ursprung.

Miljöövervakning var en förutsättning

Undersökningen gjordes på två väl undersökta platser nära fältstationen Askölaboratoriet i Östersjön. En övergödd station i Himmerfjärden där ett stort avloppsreningsverk tillför stora mängder näring och en mer opåverkad plats – stationen Askö B1 i den öppna skärgården som fungerade som referens. 

 – Dessa platser undersöks inom miljöövervakningen, och blomningen av cyanobakterier och andra växtplankton följs intensivt hela säsongen, berättar Agnes Karlsson som är forskare och handledare till John. I denna studie har vi dragit nytta av det och kunnat följa utvecklingen före, under och efter blomningen och därmed få en mycket hög tidsmässig upplösning. 

Stort tillskott av nytt kväve

Andelen kvävefixerande cyanobakterier var under hela säsongen betydligt högre vid den övergödda stationen, där de som mest utgjorde 61 procent av alla växtplankton, jämfört med endast 32 procent vid referensplatsen. Det nyfixerade kvävet från dem kunde sedan följas i djurplankton, pungräkor och i årets kull av strömmingsyngel.

Tucker-trålen i vattnet under provtagningen.

 – Resultaten visade att vid toppnivåer av blomningen kom mer än 30 procent av kvävet i strömmingen från cyanobakterierna, berättar John. På referensstationen var det närmare 20 procent av kvävet i fisken som var nyfixerat. 

– Det är en betydande andel, fortsätter John, och det beror förmodligen på att det ofta är ont om mat under sommaren då nya strömmingar omvandlas från larver till yngel. Då äter de djurplankton, men dessa har i sin tur ont om växtplankton att äta då, när vårblomningen sedan länge är borta. Därmed inträffar cyanobakterieblomningar vid en avgörande tidpunkt, och bidrar med mat till djurplankton och därmed till strömmingen i ett kritiskt skede.

Med tanke på att klimatförändringarna förväntas öka cyanobakteriernas blomningar i både omfattning och varaktighet är det en liten tröst i alla fall.

Det blir åtminstone mer fisk. 

Läs mer

Den vetenskapliga artikeln ur tidskriften Limnology and Oceanography 
Incorporation of diazotrophically fixed nitrogen by juvenile fish in a coastal sea

Vetenskapsradion 16 september, 2025
Algblomning kan vara viktigt för Östersjöns sill