Foto: Hasse Dahlgren /Azote

 

Att ålen är akut utrotningshotad är de flesta överens om. Man kan också enas om att ålfisket bär traditioner och kulturarv, och för ett fåtal i några regioner är det också yrke och inkomst. Men när man börjar diskutera sådant som hur många ålar som finns, vad som utgör de största hoten mot ålen och varför man fortsätter fiska på en hotad art går åsikterna isär. Debatten handlar i hög grad om tidsperspektiv, synen på risk och värderingar. Vems är ålen? Vad väger tyngst – en hotad art, sysselsättning eller en fisketradition?

I den politiska diskussionen om ål, lyfts ofta argumentet att ålfiske måste bevaras för att det är en del av vårt kulturarv, att det är viktigt för regionen och att fiskare annars går i konkurs. Hur kommer det sig att man fortsätter ett ohållbart fiske? Vad säger forskningen om skälen till att fisket fortsätter? Brist på möjligheter, motivation och kapacitet att ändra inriktning på sitt fiske är några parametrarar som lyfts fram.

De socioekonomiska aspekterna av ålfrågan bildar fond för de naturvetenskapliga. Mängden ålyngel (glasål) som når Europa har minskat med drygt 90 procent sedan 1970-talet.  Detta gör att den europeiska ålen sedan länge är rödlistad som akut hotad av Internationella naturvårdsunionen IUCN. Enligt Internationella havsforskningsrådet (ICES) bör all mänsklig påverkan på den europeiska ålen ”minskas till, eller hållas så nära noll som möjligt”. Trots det bedrivs ett omfattande kommersiellt ålfiske under ålens hela livscykel – från att den som liten glasål anländer till Europas kuster tills dess att den några årtionden senare försöker simma tillbaka till Sargassohavet för att para sig.

I Sverige fiskas hundratals ton mogen ål varje år av yrkesfiskare med tillstånd. På västkusten har ålfisket varit helt stängt sedan 2012. I dag finns 189 svenska yrkesfiskare med tillstånd att fiska ål. Av dessa fiskar 132 i havet och resten (57) i inlandsvatten. I Östersjön pågår också ett omfattande illegalt ålfiske. Under 2017 beslagtogs över 360 illegala ålfiskeredskap i svenska vatten.

Är det fisket av ål som hotar arten eller är det något annat? Förvaltningen anser att det svenska fisket på utvandrande blankål har en försumbar påverkan på beståndet medan andra hävdar motsatsen.

Välkomna på Baltic Breakfast om ål – ett frukostseminarium där vi vill försöka diskutera den heta ålfrågan både utifrån socioekonomiska perspektiv och naturvetenskapliga och samtidigt ge förvaltningen en röst!

 

Medverkande

 

Läs mer

Policy brief:  Stoppat fiske och mer kunskap krävs för att rädda den europeiska ålen (987 Kb)  (pdf)

 

Ställ frågor och diskutera redan nu

Som vanligt ser vi gärna att publiken tar aktiv del i diskussion i seminariets avslutande del. Det går bra att skicka frågor redan nu eller under seminariets gång. 

  • Delta gärna i debatten på twitter, med hashtaggen #balticbreakfast
  • Mejla oss din fråga: ostersjocentrum@su.se
  • Skicka din fråga via Slido med koden: #F355 
  • Är du journalist? Kontakta oss gärna för att boka intervjutid med forskarna efter seminariet. 

 

Om Baltic Breakfast

Baltic Breakfast är en serie av korta frukostseminarier som Östersjöcentrum ordnar. De syftar till att presentera den senaste kunskapen rörande centrala miljöfrågor för Östersjön. Frukostseminarierna vänder sig till samhällets olika aktörer som verkar för en hållbar utveckling i Östersjöregionen – särskild till de som redan är engagerade i Östersjöfrågor.