Avloppsvatten rinner ut i havet
Tusentals kemikalier kommer med avloppsvatten från våra moderna samhällen. Många stannar dessvärre inte i avloppsreningsverken. Istället transporteras de via vattendrag till Östersjön, och riskerar där att förorena särskilt de känsliga kustområdena. Foto: Vastram/Mostphotos

Många av dessa ämnen sprids på olika sätt i miljön och riskerar att orsaka skada på människor eller djur och växter. Ett stort problem är att vi inte vet vad och hur mycket som sprids. Det vi däremot vet är att många ämnen ämnen passerar genom avloppsreningsverk under sin färd till sjöar, floder och hav.

Detta borde man dra bättre nytta av menar Östersjöcentrum i en ny policy brief.

Avloppsreningsverken fungerar som en uppsamlingsplats för vatten från våra bebyggda områden. Här kan man därför relativt enkelt få reda på vilka kemikalier, och hur mycket, som passerar. Avloppsvattnet ger en provkarta av de potentiellt farliga ämnen som används i området och som hamnat i vattnet.

Inte många som mäter

I en ny studie har Emma Undeman, miljökemist vid Stockholms universitets Östersjöcentrum tillsammans med kollegor från Lettland, Danmark, Finland och Polen sammanställt alla publicerade mätningar som gjorts av kemikalier från avloppsreningsverk i hela Östersjöns avrinningsområde. Det finns över 3000 reningsverk i regionen; mängder av ganska små anläggningar och några jättelika som renar vatten från miljontals människor.

 

Bild på Emma Undeman, miljökemist vid Östersjöcentrum
Emma Undeman, miljökemist vid Östersjöcentrum

– Vi kan konstatera att det är ganska ovanligt att man undersöker vad som släpps ut med avloppsvattnet, säger Emma Undeman, som ledde undersökningen. Det beror delvis på att det inte finns många lagkrav på att man ska undersöka detta. Endast vid en fjärdedel av reningsverken hade man överhuvudtaget letat efter kemikalier, och mycket få ämnen var regelbundet övervakade. Det var också stora skillnader mellan länder i hur många analyser man gjort och vilka kemikalier man fokuserat på.

Förslag för att förbättra

Bristen på kunskap om hur mycket kemikalier som flödar från våra samhällen gör det svårt för olika aktörer att agera och utveckla träffsäkra åtgärder för att minska kemikalieutsläpp. Därför har Östersjöcentrum flera rekommendationer som kan förbättra både kunskapsläget och samhällets åtgärder för att minska kemikalieflödet.Det första handlar om att förbättra EU:s avloppsdirektiv som sannolikt ska revideras. I nuläget står där ingenting om farliga ämnen, där finns bara kriterier för hur mycket näringsämnen och organiskt material avloppsvattnet får innehålla. 

Omslaget på Policy Briefen
  1. Östersjöcentrum menar därför att det bör tas fram kriterier för hur mycket av olika kemiska föroreningar, eller sammanlagda effekter av dessa, ett renat avloppsvatten får innehålla. Det skulle stimulera både mätningar och åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten ur denna aspekt.  Man bör också bättre knyta ihop avloppsdirektivet med EU:s vattendirektiv och marina direktiv, som båda ställer krav på utvärdering av kemisk status i alla vatten. På så sätt kan avloppsdirektivet fungera som ett sätt att förbättra statusen i alla vatten. 
  2. Östersjöcentrum lyfter också frågan om att stabila och rörliga ämnen måste hanteras på ett bättre sätt inom exempelvis Reach-lagstiftningen, vilket också är en del av den kemikaliestrategi EU tagit fram och som nu ska genomföras. Ämnen med sådana egenskaper är särskilt benägna att ta sig igenom reningsverken och förorena våra vatten. Ett välkänt exempel är många av de så kallade PFAS-ämnena. 
  3. Slutligen menar Östersjöcentrum att Helcom bör organisera återkommande screening-kampanjer där man undersöker förekomst av oreglerade kemikalier i avloppsvatten för att öka kunskapen om mindre kända kemiska föroreningar. En sådan samverkan skulle ge lägre kostnader, värdefulla jämförelser och en gemensam förståelse av problemen. 

Lär dig mer

Läs policy briefen i sin helhet här.

Missa inte Baltic Breakfast 17 mars, där detta arbete presenteras och diskuteras.

En kort film om projektets resultat.

 

 

Om projektet

Den här policy briefen baserar sig på en studie inom projektet Status of Chemical emissions via WWTP effluents and impact in the Baltic Sea Catchment (CHEMPACT). Syftet var att sammanställa befintlig kunskap om olika typer av kemiska föroreningar i avloppsvatten som släpps ut inom Östersjöns avrinningsområde. Projektet finansierades av Nordiska Ministerrådet.
Författare: Emma Undeman & Kristina Rasmusson, Östersjöcentrum; Ilga Kokorite, Latvian Environment, Geology and Meteorology Centre (LEGMC); Matti Leppänen, Finnish Environment Institute (SYKE); Martin Mørk Larsen, Aarhus University, Institute of Bioscience; Ksenia Pazdro from the Institute of Oceanology of the Polish Academy of Sciences (IOPAN).