Stressforskningsinstitutet
Stressforskningsinstitutet bedriver grund- och tillämpad forskning utifrån tvärvetenskapliga och tvärmetodologiska ansatser. Verksamhetsidén är att studera hur individer och grupper påverkas av olika sociala miljöer, med särskilt fokus på stressreaktioner och hälsa.
Stressforskningsdagen 2023

Kris och utveckling
I år tittade vi närmare på stress under kris med ett särskilt fokus på krishantering och beteendeförändring.
Nu kan du i efterhand ta del av Stressforskningsdagens föreläsningar och samtal om bland annat hur en ekonomisk kris påverkar folkhälsan och hur man bäst hanterar klimatångest på både ett personligt och globalt plan. Dessutom kan du se Stressforskningspoddens liveinspelning som gästas av jazzsångerskan Isabella Lundgren.
Se separata video-klipp på SU Play
Program
- Vad betyder en ekonomisk kris för folkhälsan? med Hugo Westerlund (professor)
- Gröna och hållbara miljöers betydelse för hälsa och resiliens mot kriser med Cecilia Stenfors (docent)
- Hur påverkar krisen oss? Panelsamtal med fokus på klimatfrågan med Jens Orback (f.d. politiker och journalist), Sara Widén (leg. psykolog), Isabelle Axelsson (Fridays for Future), David Fopp (forskare), moderator Maria Ahlsén (fysiolog)
- Så hanterar du oro i en kris med Tove Wahlund (leg. psykolog)
- Stressforskningspodden live – inre och yttre kris
Livemusik: Isabella Lundgren (sång) och Mats Bergström (gitarr)
Poddsamtal: Isabella Lundgren, Sandra Tamm (läkare) och Mats Lekander (professor)
Om Stressforskningsinstitutet

Stressforskningsinstitutets huvudinriktning är stress och återhämtning i vid mening vilket inkluderar hela kedjan från sociala och psykologiska strukturer, biologiska mekanismer och långsiktiga hälsokonsekvenser.
Institutets forskning fokuserar på att utöka kunskaperna om mekanismerna, motmedlen och behandlingsformerna vid olika stressrelaterade tillstånd. Den långsiktiga målsättningen med forskningen är att bidra till en förbättrad folkhälsa.
Våra tre forskningsenheter är:
Publikationer
Stressforskningsrapporter
Stressforskningsinstitutet ger ut en egen serie av vetenskapligt granskade rapporter. Utgivningen är oregelbunden och sker numera bara digitalt. Rapporterna ges ut på svenska och engelska.
Temablad
Stressforskningsinstitutet presenterar i sin serie temablad en rad översiktliga kunskapsöversikter inom en rad olika områden gällande stress, sömn och hälsa.
Temabladen uppdaterades senast 2015.
Temablad från Stressforskningsinstitutet
Årsredovisningar
Stressforskningsinstitutets årsredovisningar
Följ oss gärna på Twitter för aktuella forskningsresultat och evenemang.
Stressforskningspodden
Missa inte Stressforskningspodden som drivs av Sandra Tamm, Mats Lekander och Christian Portin, vid Stressforskningsinstitutet.
Lyssna på Stressforskningspodden
Organisation
Stressforskningsinstitutet leds av en styrelse och en föreståndare. Göran Kecklund är föreståndare för Stressforskningsinstutet. Föreståndaren och en ställföreträdande föreståndare utses av rektor efter förslag från dekanus på en mandatperiod av tre år. Föreståndaren och den ställföreträdande föreståndaren kan ges förnyat förtroende.
Föreståndaren och den ställföreträdande föreståndaren är ledamöter av styrelsen. Föreståndaren ska tillse att styrelsens beslut verkställs samt leda, organisera och fördela arbetet vid Stressforskningsinstitutet och i övrigt ansvara för den löpande förvaltningen.
Styrelse för Stressforskningsinstitutet
Styrelsen är Stressforskningsinstitutets högsta beslutande organ och består av nio ordinarie ledamöter. Styrelsen utses av rektor för en mandatperiod av tre år. Samtliga ledamöter kan ges förnyat förtroende. Styrelsen utser en ordförande inom sig.
Stressforskningsinstitutets föreståndare och ställföreträdande föreståndare ingår alltid i styrelsen. Två ledamöter utses efter förslag från Stressforskningsinstitutets styrelse, en ledamot utses efter förslag av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid universitetet och två ledamöter utses efter förslag från Karolinska Institutet (KI) respektive Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Dessutom ingår tre representanter för Stressforskningsinstitutets personal – två forskare och en administrativ representant som har närvaro- och yttranderätt. Samtliga personalrepresentanter utses genom interna val.
Styrelsen ska främst pröva om institutets verksamhet bedrivs effektivt och i överensstämmelse med syftet och målen. Styrelsen ska därutöver fastställa budget och verksamhetsplan, yttra sig i frågor om tillsvidareanställningar och åtagande av forskningsuppdrag, avge en årlig verksamhetsberättelse samt verka för medelsanskaffning.
Interna styrelseledamöter
Ordförande, föreståndare Göran Kecklund
Prefekt, Fredrik Jönsson
Forskare, Anna Andreasson
Forskare, Constanze Leineweber
Professor, Petra Lindfors
Kommunikationsansvarig, Christian Portin
Externa styrelseledamöter
Professor Mats J Olsson, Institutionen för klinisk neurovetenskap, representant för KI
Utredare, Karin Fristedt, SACO
Utredare, Gunnar Sundqvist, SKR
Historik
Institutets verksamhet låg tidigare vid Institutet för Psykosocial Medicin (IPM), en forskningsmyndighet som inrättades 1980 under Socialdepartementet. I juni 2007 fattade riksdagen beslut om att IPM skulle avvecklas som myndighet och verksamheten överföras till universitets- och högskolesektorn med Stockholms universitet som ny huvudman.
I samband med övergången ändrade IPM namn till Stressforskningsinstitutet, som bättre anger den nya verksamhetens uppgifter och fokus.
Stressforskningsinstitutet blev en del av Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet (SU) inom området stressreaktioner och hälsa. Från och med 2020 är institutet en del av Psykologiska institutionen.
Läs mer
Föreståndare för Stressforskningsinstitutet och verksamheten är sedan 2019 professor Göran Kecklund. Han efterträdde Hugo Westerlund som 2013 tog över efter professor Torbjörn Åkerstedt som var föreståndare sedan 2007.

Bakgrunden till IPM:s avveckling var den dåvaranderegeringens avsikt att renodla den statliga verksamheten där forskning ska vara konkurrensutsatt och inte bedrivas i myndighetsform. Regeringen bedömde också att den psykosociala forskningen inte längre behöver det särskilda skydd som en myndighetsorganisation utgör, utan att den kan bedrivas inom ramen för det sedvanliga forskningsväsendet.
Statens Institut för Psykosocial Miljömedicin, som IPM hette från början, inrättades 1980 efter ett initiativ av professor Lennart Levi som sedan 1950-talet hade lett Stressforskningslaboratoriet vid Karolinska Institutet (KI). Levi menade att de psykosociala frågorna var speciella och att de krävde en egen myndighet för att inte försvinna i de toxikologiska och fysiska miljöfrågorna. Han blev IPM:s förste föreståndare från starten till 1995 då professor Töres Theorell efterträdde honom som föreståndare. 2006 blev Louise Nordenskiöld, administrativ chef vid IPM, utsedd till föreståndare fram tills dess att IPM inordnades som Stressforskningsinstitutet vid Stockholms univeristet.
Vid Stressforskningslaboratoriet på KI grundlades en forskningstradition som utgjorde en ovanlig kombination av grundforskning och tillämpad forskning. Denna kombination har sedan förts vidare inom IPM och senare Stressforskningsistitutet, vilket innebär att det idag finns en starkt tvärvetenskaplig tradition med inslag av såväl medicinsk och fysiologisk stressforskning som psykologisk och samhällsvetenskaplig forskning.
IPM/Stressforskningsinstitutet har under de senaste tjugofem åren varit en viktig aktör i produktionen av kunskap om stress och psykosociala faktorer och kan sägas utgöra svensk stressforsknings traditionella kompetenscentrum. Här har en stor del av det aktuella tänkandet kring modeller för arbetsbetingade stressrelaterade sjukdomstillstånd utvecklats och introducerats, t.ex. krav/kontrollmodellen liksom modeller för socialt stöd och hälsa. IPM har också etablerat sömnen som en central faktor i utvecklingen av stresssjukdomar samt kunskap om arbetstidens betydelse för långsiktig hälsa. Vidare har central kunskap kring trauma och sårbarhet hos barn tagits fram samt metoder för psykosocialt omhändertagande av flyktingar och då särskilt när det gäller stressrelaterade tillstånd. Även när det gäller andra stressfrågor som t.ex. behandling av stressrelaterade utmattningstillstånd och mekanismer kring återhämtning från stress har kunskapsproduktion inom IPM/Stressforskningsinstitutet spelat en stor roll.
Stressforskningsinstitutet inrymde åren 2009–2019 "Stockholm Stress Center" som var ett tvärvetenskapligt centrum för forskning om arbetsrelaterad stress och hälsa. Centret bestod av sex samarbetande forskargrupper från Stressforskningsinstitutet och Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet samt från Institutionen för klinisk neurovetenskap och Institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet. Inom ramen för detta samarbete var syftet att bygga ett center of excellence med framstående forskning inom området arbete, stress och hälsa. Centret finansierades genom ett FAS-anslag på 50 miljoner kronor under tio år. Föreståndare för centret var professor Torbjörn Åkerstedt.
Senast uppdaterad: 28 juni 2023
Sidansvarig: Psykologiska institutionen