Bättre havsförvaltning med samlad bedömning av miljöstress
Östersjöns ekosystem utsätts för många olika sorters påverkan samtidigt. Det kan leda till förlust av biologisk mångfald och minska havets förmåga att upprätthålla viktiga ekosystemfunktioner. Behovet av att kunna bedöma denna samlade påverkan inom havsplanering och fiskeförvaltning är stort, och nu har forskarna inom projektet BalticCAT kommit ytterligare en bit på väg i arbetet med att ta fram underlag och metoder för sådana bedömningar.
Slutrapporten i projektet BalticCAT är nu färdig och forskarna redovisar resultaten i de olika spår de arbetat med. Projektet utgick från följande forskningsfrågor:
- Hur samverkar miljöfaktorer (exempelvis temperatur, salthalt, syrebrist och övergödning) med födovävsinteraktioner (predation och fisketryck) för att påverka Östersjöns ekosystem och fiskarter som torsk, sill och skarpsill?
- Vad blir effekten av olika förvaltningsalternativ (t.ex. minskade utsläpp av näringsämnen, förändringar i fiskeintensitet och rumsliga fiskestopp) under olika klimatscenarier?
- Hur kan numerisk modellering av näringsväven stödja kumulativa miljöbedömningar för ekosystembaserad förvaltning av Östersjön?
Den första frågan angreps både med empiriska studier med fokus på Östersjötorsken och med en näringsvävsmodell för hela Östersjön. För den andra och tredje frågan användes en näringsvävsmodell för Egentliga Östersjön.
Torskens svåra situation
Utvecklingen hos fiskbestånden i Östersjön är ett tydligt exempel på att bristande kunskap om samlade effekter är ett stort problem för förvaltningen. Projektet har närmare studerat torskens katastrofala utveckling.
– Torskpopulationen i östra delen av Östersjön har varit i mycket dåligt skick sedan 1990-talet, säger Henrik Svedäng, som lett denna delstudie. De är små och magra och dör tidigt. Och vi förstår inte riktigt vad som är problemet. Syrebrist, ont om mat, parasiter eller vitaminbrist är några orsaker som föreslagits, men hittills inte bekräftats.
Dessutom är torskens reproduktionsstrategi kraftigt förändrad; den blir numera könsmogen vid allt mindre storlek – i snitt hälften så lång och en åttondel av den vikt som var normal vid mitten av 1990-talet.
– Våra nya undersökningar visade att det finns gott om mat för torsken, åtminstone så länge de lever av bottendjur, och att deras proteinintag till och med ökat, berättar Henrik Svedäng. Det verkar därmed inte vara svält som är problemet.
Kanske kan det vara försämrad födokvalitet som är orsaken till förändringarna. Det har skett flera genomgripande förändringar i näringsväven under denna tid – från förändrad planktonssammansättning till ändrade förhållande mellan strömming och skarpsill – vilket försvårar arbetet med att förstå och förutse vad som händer.
En förändrad näringsväv
För att bättre förstå hur Östersjöns ekosystem fungerar, och för att kunna identifiera framtida sårbarheter och kumulativa effekter av olika stressfaktorer har projektet vidareutvecklat en näringsvävsmodell för hela Östersjön. Födovävarna representeras av totalt 43 funktionella grupper, och modellen anpassades med hjälp av ett stort antal tidsserier från vetenskapliga undersökningar, beståndsuppskattningar och rapporterade fiskfångster.
– Näringsvävsmodellering är ett kraftfullt verktyg för att väga samman information från forskning och miljöövervakning för att på ett överskådligt sätt se hur olika typer av påverkan samverkar. Det gör dem potentiellt till ett bra verktyg i en ekosystembaserad förvaltning, säger Sofia Wikström som lett arbetet med projektet.
– Vinsten med att koppla samman olika tidsserier är att vi bättre kan förstå hur förändringar i en art eller trofisk grupp kan fortplanta sig genom näringsväven och påverka andra delar av ekosystemet.
En utmaning är att dessa modeller är ytterst data- och resurskrävande att sätta upp och kalibrera. De genomgripande förändringar som just nu sker i Östersjöns näringsvävar försvårar också arbetet med att förutse förändringar utifrån historiska data.
Upplysande scenarier
Projektet utforskade den samlade effekten av miljöpåverkan från övergödning, fiske och global uppvärmning med hjälp av sex olika scenarier som motsvarar olika möjliga framtider beroende på global och nationell politisk utveckling.
– Simuleringarna visade att åtgärder för att minska övergödning och klimatförändringar är av stor vikt för att upprätthålla biologisk mångfald och intakta näringsvävar i Östersjön, berättar Sofia Wikström. Den tydligaste förändringen var för vuxen torsk, som ökade kraftigt i scenarierna för hållbar utveckling, medan den minskade i övriga scenarier. Även andra bottenlevande arter som skrubbskädda och smådjur gynnas av att syreförhållandena förbättras och livsmiljöerna blir större.
Användbart verktyg
Näringsvävsmodellen kan vara ett av flera verktyg för att planera fiske och andra åtgärder för att skydda och återställa Östersjöns ekosystem. Det är dock viktigt att komma ihåg att resultatet av simuleringarna bygger på att historiska samband mellan miljöfaktorer och ekologiska processer inte förändras i framtiden. Osäkerheterna i modellerna kan därmed vara stora och detta måste framgå tydligt när de ska användas som beslutsstöd.
– Det här betyder också att det är oerhört viktigt att vi tar till en större försiktighetsmarginal när vi beslutar om hur mycket det ska vara tillåtet att fiska, avslutar projektledaren Sofia Wikström. Det är också viktigt att vi fortsätter att följa förändringar i Östersjöns miljö genom en långsiktig miljöövervakning och att vi anpassar vårt nyttjande av havet när förutsättningarna ändras.
Text: Annika Tidlund
Läs mer
Slutrapport från forskningsprojektet BalticCAT
Kunskap och metoder för att bedöma kumulativa miljöeffekter på Östersjöns ekosystem
Naturvårdsverkets pressmeddelande, november 2024
Vad har hänt med torskarna i Östersjön?
Tidigare artiklar från projektet
Ny studie: Torskens tidiga könsmognad är kopplad till tillväxten. oktober 2024
Ny studie: Inget samband mellan torskens senaste kris och syrebrist. Mars 2022
Ny studie: Torsken svälter inte – den äter mer än vanligt. Juli 2020
Five options for restoring global biodiversity after the UN agreement. The Conversation, december 2022
Senast uppdaterad: 14 november 2024
Sidansvarig: Östersjöcentrum