Grafik: Stacy McCormack.

Det finns ett stort behov av utbyte av kunskap mellan forskning, politik och förvaltning, särskilt vad gäller de stora miljöutmaningar som vi står inför eller redan lever med. Detta sker inte på långa vägar i tillräcklig utsträckning idag.

Liksom många andra forskare drivs jag av att se mina forskningsresultat omsättas i praktiken. Att det vi arbetar så hårt för inte enbart slutar i en vetenskaplig tidskrift där kunskapen kanske inte når andra än forskarna inom samma fält. Om det drivet finns hos många forskare, varför sker ett sådant kunskapsutbyte då inte i större utsträckning? Vad krävs det för strukturer för att omsätta den önskan i praktiken?

Det finns olika lösningar för att öka interaktionen och utbytet mellan forskning, politik och praktik. Gränsöverskridande organisationer (boundary organisations) är ett exempel. Jag har förmånen att arbeta med forskning i just en sådan organisation där kommunikation av forskningsresultat – egna såväl som andras – till beslutsfattare och förvaltare prioriteras högt. Inte bara det, i vårt projekt Baltic Eye är det den allra viktigaste uppgiften.

Baltic Eye är ett projekt vid Stockholms universitets Östersjöcentrum, vars syfte är att bedriva forskning på viktiga och samhällsrelevanta Östersjöfrågor där det råder ett kunskapsgap, att syntetisera befintlig forskning för att aktivt kommunicera forskningsresultaten till beslutsfattare och förvaltare, och därigenom verka för en förbättrad, hållbar förvaltning av Östersjön.

I Baltic Eye har jag tillsammans med ett antal andra forskare fått möjligheten att både kommunicera och forska. Att utveckla mina förmågor att kommunicera, att förstå hur min kunskap kan göras relevant för målgruppen, att bättre förstå det politiska landskapet. Själv har jag huvudsakligen syntetiserat och kommunicerat kunskap om mikroplaster och marint skräp.

Är då denna slags organisation en väg framåt för att öka kunskapsutbytet mellan forskning, politik och förvaltning? Av en lycklig slump fick jag kontakt med en forskare från bokstavligt talat andra sidan världen, Chris Cvitanovic från Australien. Han forskar på kunskapsutbyte mellan forskningsvärlden, policy och förvaltning. Tillsammans med Albert Norström och Mark Reed startade vi ett projekt för att utvärdera Baltic Eye och vårt inflytande på havsförvaltning och politik.

Det blev en spännande och självrannsakande studie som nyligen har publicerats i PloS ONE: "Building university-based boundary organisations that facilitate impacts on environmental policy and practice". Den visar att väl-designade gränsöverskridande organisationer når ut med forskningsresultat och kan påverka politiken. Och att det kan gå snabbt.

Baltic Eye etablerades 2013 i ett strategiskt partnerskap mellan Stockholms universitet och stiftelsen BalticSea2020 som ett femårigt projekt, och som en del av Stockholms universitets Östersjöcentrum. Baltic Eye’s upplägg är unikt, med en grupp av omvärldsanalytiker, kommunikatörer och forskare med olika kompetenser och erfarenheter.

Det är särskilt den balanserade sammansättningen med ungefär lika många kommunikatörer och omvärldsanalytiker som forskare som skiljer sig från traditionella forskningsinstitutioner. Det, och närvaron av analytiker som har kunskap om den politiska sfären, som bevakar policyprocesser och kan sammanföra forskare och beslutsfattare och underlätta deras kommunikation.

Det ursprungliga teamet fanns på plast i mitten av 2014 och dess sammansättning har fortsatt att utvecklas utifrån de behov som har identifierat under projektets gång. När studien utfördes hade Baltic Eye-teamet inte varit verksamt i mer än drygt tre år, men resultaten visar att projektet redan uppnått påvisbara effekter på olika nivåer: inverkan på politik och praktik, inverkan på individerna som jobbar i teamet samt inverkan på Stockholms universitet.

I intervjuer med de anställda i Baltic Eye identifierades vilka faktorer som bidragit till projektets framgång, samt vilka förutsättningar som krävs för ett framgångsrikt arbete med sådan gränsöverskridande kommunikation. Bilden nedan visar dessa faktorer grupperade utifrån sju teman: organisatoriska, individuella, finansiella, materiella, praktiska, politiska och sociala. I artikeln diskuteras faktorerna mer ingående med konkreta exempel.

Studien av Baltic Eye identifierar de viktigaste funktionerna och egenskaperna som behövs i universitetsbaserade gränsöverskridande organisationer för att uppnå ett effektivt förhållande mellan miljövetenskap, politik och praxis. Organisatoriska faktorer: viktigt att teamet består av personer med olika bakgrund (forskare, kommunikatörer och omvärldsanalytiker) samt att etablera effektivt ledarskap och tydliga mål. Individuella faktorer: viktigt att medarbetarna har starka och diversa sociala nätverk, samt att de är samarbetsinriktade, ärliga, kommunikativa och öppna för nya sätt att arbeta. Finansiering: bör vara tillräcklig, säker, långsiktig och flexibel. Materiella faktorer: organisationen bör göra policy briefs med rekommendationer. Praktiska faktorer: medarbetarna bör bland annat ges tid och möjlighet att prova nya saker, våga misslyckas och följa egna intressen. Politiska faktorer: samverkan mellan forskning, politik och praxis är mest effektiv i situationer där det finns ett stort politiskt intresse i frågan. Sociala faktorer: medarbetarna bör ges möjligheter att nätverka med externa intressenter.

Vi lät också individerna i teamet ranka vilka faktorer som de upplevde som avgörande för att Baltic Eye, som en universitetsbaserad gränsöverskridande organisation, har ökat miljövetenskapens inverkan på politik och praktik.

De allra viktigaste framgångsfaktorerna som angavs var:

1. att teamet med forskare och kommunikatörer utökades med omvärldsanalytiker
2. att ha tydliga mål för verksamheten
3. effektivt ledarskap
4. långsiktigt säkrad finansiering

Punkterna ovan är rankade i fallande ordning, det diversa teamet med omvärldsanalytiker, kommunikatörer och forskare med olika kompetens och bakgrund bedömdes av flest som den allra viktigaste faktorn.

Det görs få utvärderingar av initiativ som Baltic Eye, och ännu färre görs allmänt tillgängliga. Ett av huvudsyftena med att utvärdera Baltic Eye var därför att publicera resultaten (i open access) och därigenom förhoppningsvis inspirera fler aktörer att göra liknande satsningar inom olika forskningsområden. Resultaten som baseras på våra lärdomar, framgångar såväl som upplevda hinder, kan bidra med värdefulla tips som ökar forskningsbaserade gränsöverskridande organisationers inverkan på politik och praktik.

Text: Marie Löf

Läs mer:

Den vetenskapliga artikeln i PLoS One kan du kostnadsfritt läsa och ladda ner här

Läs också om studien i artikel på balticeye.org

Blogginlägg om studien på London School of Economics Impact Blog

Blogginlägg om studien på Research to Action

Artikel om studien på stockholmresilience.org