Humtank, som består av representanter från 14 medverkande lärosäten, firar tioårsjubileum. Tankesmedjans syfte är att upplysa om humanioras betydelse samt verka för en rättvis fördelning av utbildningsresurser och en humanioravänlig forskningspolitik. Forskare vid Stockholms universitet har varit med sedan starten.
Forum från språk och litteratur (LinguaLitForum) är en ny rektorssatsning för att stärka språkutbildning och forskning inom Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Forumet har en ny webbsida där fakulteten samlar det som har med språk och litteratur att göra, samt det som berör språkområdenas kulturer.
Den nyligen lanserade podcasten ”Vārti” (på lettiska) vänder sig till lettiska familjer runt om i världen för att hjälpa dem att bevara sitt modersmål i diasporan. Den innehåller intervjuer med experter inom flerspråkighet, familjespråkpolitik och bevarande av modersmål, samt insikter från föräldrar och barn i diasporan.
Skyltar, anslag och konst täcker skolans väggar, men vem riktar de sig till, vem är avsändaren, och hur samspelar budskapen med skolans demokratiska uppdrag? Det ska forskare och elever undersöka tillsammans under hösten. Nu startar medborgarforskningsprojektet Vad säger skolans väggar? på skolor runt om i landet.
Är du intresserad av runstenar? Då ska du ladda ned appen ”Svenska runstenar”. I de olika landskapsguiderna kan du med hjälp av en interaktiv karta se exakt var det finns runstenar i Sverige – du får veta om det är lätt att ta sig dit och i vilket skick stenen är. Appen är utvecklad av runforskaren Sofia Pereswetoff-Morath vid Stockholms universitet tillsammans med Umami Produktion.
Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska
Den här kursen är för dig som är intresserad av sambandet mellan språk och propaganda och vill lära dig mer om politiskt språkbruk i Tyskland 1933-1989.
Språktypologi för språkmodeller, kommunikation mellan förälder och barn och betydelsen 'tillsammans' i världens språk. Det är några av de områden som ska utforskas av tre doktorander på Institutionen för lingvistik: Amanda Kann, Stina Andersson och Alice Bondarenko.
Välkommen till höstterminen 2024! Har du blivit antagen till någon av våra kurser i höst? Då är det viktigt att du tar del av nedanstående information. Vi hälsar dig varmt välkommen som student vid vår institution och hoppas att du ska trivas hos oss!
Maryann Su Lin Tan, doktorand i tvåspråkighet, har fått Humanistiska föreningens Run-Jannes stipendium 2024 för det pågående arbetet med sin doktorsavhandling om en korpusdatabas över centralsvenskt uttal.
Chiffer har genom historien använts för att bevara många hemligheter. Beáta Megyesi leder ett tvärvetenskapligt projekt där bland andra språkvetare, datavetare och historiker använder AI för att avkoda hemliga dokument.
Linus Salö har tilldelats ett forskningsanslag från Riksbankens Jubileumsfond för projektet "Humaniora under omställning: Humanistisk kunskap inför framtiden", med en budget på 6 168 659 kr. Projektet ska kartlägga det humanistiska forskningslandskapet i Sverige, med mål att finna sätt att bättre tillvarata forskningsområdes potential i framtiden.
Den 20 och 21 maj 2024 besökte professorn Jean-Michel De Waele Stockholms universitet. Under sitt besök höll han en föreläsning om Belgiens historia och deltog i ett seminarium om relationen mellan sport och politik.
Det nya priset för den bästa artikeln som publicerades i British Journal of Canadian Studies år 2023 (Volym 35, temanummer 2) har tilldelats Christophe Premat för hans artikel ”Thinking in a Decolonial Ontology from Natasha Kanapé Fontaine’s Assi Manifesto”,
Tonen i det politiska samtalet har hårdnat, både ute i världen och här hemma i Sverige – men vad är det som har förändrats? Lyssna på Utrikespolitiska institutets podd med bland annat Gunilla Almström Persson, universitetslektor vid Stockholms universitet, språkvetare och retorikforskare.
SASUF, the South Africa-Sweden University Forum, är ett samarbetsprojekt mellan 40 partneruniversitet i Sverige och Sydafrika. Den 14 maj, under den årliga forsknings- och innovationsveckan som anordnas inom SASUF, besökte 15 rektorer från sydafrikanska universitet SUBIC – Stockholm University Brain Imaging Centre.
När Sverige den 14 maj 1981 officiellt erkände det svenska teckenspråket blev vi det första landet i världen att få teckenspråket erkänt som språk. Då hade forskning på området funnits vid Stockholms universitet i cirka tio år. Det svenska teckenspråkets dag firas den 14 maj varje år.
Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska
Linnea Hanell, forskare vid Stockholms universitet och språkvårdare vid Institutet för språk och folkminnen, har studerat olika sätt som språkbruk och språkbruksförändring kan relatera till hållbar utveckling på miljö- och klimatområdet.
Hur upplevdes glädje förr i tiden? Och hur kan genetiker, arkeologer och språkvetare tillsammans lösa gåtor från människans förhistoria? Vetenskapsradion historia möter idéhistorikern Anneli Drakman och Jenny Larsson, professor i baltiska språk, vid Stockholms universitet.
Yulia Kashevarova, tidigare masterstudent och nu forskningsassistent vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, har fått Humanistiska föreningens stipendium för avancerad nivå, "Den lila irisen", för bästa masteruppsats 2023: Trilingual spoken word recognition: Interlingual competition from one or two non-target languages in a sentence context.
Skönt tycker vissa – deprimerande säger andra – om att danskar och svenskar pratar engelska med varandra för att de inte förstår varandras språk, trots att de är ganska lika. Det konstaterar Louise Epstein i Sveriges radios P1 i samtal med Olle Josphson, professor emeriuts i nordiska spåk, som gästar programmet.
– Det som är viktigast för alla barns språkutveckling är att föräldrar och andra personer i barnens närmiljö pratar med dem, säger Iris-Corinna Schwarz, docent i lingvistik, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet i tidningen Förskolan/Vi Lärare.
Helena Textorius, magisterstudent VT23 vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, har fått ASLA:s pris 2024 för bästa magisteruppsats 2023: ”Att göra musik. Det interaktionella arbetet vid ensemblerepetition”. Uppsatsen består av en multimodal interaktionsanalys av två professionella musiker som repeterar ett klassiskt musikstycke.
Natalia Volvach får pris från Högskoleföreningen för avhandlingen From Words to Voids. Absencing and Haunting in Crimean Semiotic Landscapes. Högskoleföreningen har beslutat om att dela ut pris för framstående vetenskaplig prestation 2023 till tre doktorsavhandlingar.
Vid Institutionen för svenska och flerspråkighet finns forskargruppen Intensivsvenska. I samarbete med Skolverket erbjuds en unik utbildning – Intensivsvenska Samsyn – som vänder sig till arbetslag på högstadiet och gymnasieskolans introduktionsprogram. Arbetslagen får här redskap att tillsammans gynna elevernas parallella språk- och kunskapsutveckling. Kursstart VT 2025.
För att förstärka de vetenskapliga kontakterna mellan Stockholms universitet och Italien, bjöds en delegation in från den italienska ambassaden och forskare från SU fick möjligheten att presentera institutionens forskning. Besöket hölls vid Nordiska latinamerikainstitutets bibliotek
Sveriges radios program "Språket" uppmärksammar internationell språkstudie som nyligen publicerats i vetenskapliga tidskriften PNAS, Det gör också bland andra Svenska Dagbladet, Sveriges radio P4 Uppland och Svt Nyheter. Docent Iris-Corinna Schwarz, Specialpedagogiska institutionen, Stockholsm universitet, intervjuas.
Varje år firas franskspråkigheten, eller frankofonin, runtom i hela världen. Precis som förra året deltog Romanska och klassiska institutionen i detta evenemang. Årets tema var sport och idrott under rubriken Le sport qui nous rassemble?
Den nytillträdda danska förbundskaptenen för Sveriges herrlandslag i fotboll, Jon Dahl Tomasson, valde att prata engelska istället för danska alternativt "skandinaviska" på en presskonferens i Sverige i mars. Många är de som har kritiserat språkvalet. Annika Thorsager Høeg, dansk och doktorand i nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, kommenterar i Radio Sweden.
Välkommen till den fyrtionde sammankomsten inom konferensserien Svenskans beskrivning, som arrangeras den 26–28 maj 2025 av Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet.
Varje år antas svenska studenter till sommarkurser på olika universitet i Norden inom Nordkurs. I årets ansökningar framträdde ett särskilt stort intresse för de norska kurserna, i Oslo och Stavanger, men intresset är brett fördelat mellan Danmark, Finland, Island och Norge.
I ramen för aktiviteterna under frankofonimånaden höll Christophe Premat den 12 mars en föreläsning på Folkuniversitetet i Stockholm om temat ”Karikatyrer och yttrandefrihet i Frankrike”.
Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska
Kommunikatörer har en livsviktig roll i globala kriser. Vad lärde de sig under coronapandemin som kan användas i en framtida samhällskris? I en artikel visar Mats Landqvist och Mona Blåsjö strategiförändringar bland kommunikatörer i kommuner och hur deras uppfattningar om kunskap förändrades under pandemin.
Anna Ahlströms och Ellen Terserus stiftelse för filosofie doktorer har beslutat att tilldela Natalia Volvach vid Stockholms universitet ett tvåårigt forskningsstipendium för filosofie doktorer 2024–2025: Ukrainska röster i Sverige/Ukrainian Voices in Sweden. "Countering Voicelessness: Lived experiences of language among war refugees from Ukraine in Sweden"
I bibliotek och arkiv världen över finns tusentals historiska manuskript skrivna i hemlig kod. Inom det nya forskningsområdet Historisk kryptologi arbetar med att hitta sätt för att avkoda dem.
Den 8-9 februari arrangerade Romanska och klassiska institutionen den nationella ämneskonferensen i romanska språk. Om två år är det dags för nästa konferens och den kommer att äga rum i Lund.
Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska
Sofia Lodén docent i franska vid Stockholms universitet och ledamot i SUA deltog i ett panelsamtal arrangerat av Unga tankar om musik och Sveriges unga akademi
Vi gratulerar Maria Rydell som efter ansökan har befordrats från biträdande lektor till universitetslektor och blivit antagen som docent i nordiska språk.
Med anledning av att det snart är 500 år sedan den första svenska översättningen av Nya testamentet utkom av trycket ordnas en tvådagarskonferens med presentationer och föredrag kring översättningen ur olika perspektiv: språkhistoriska, kulturhistoriska, teologiska, bokhistoriska, kyrkohistoriska, liturgihistoriska, musikvetenskapliga, översättningshistoriska och verkningshistoriska.
Rädda Barnen erbjuder en kostnadsfri distansföreläsning den 12 mars 2024 om "Ungdomars förståelse av begreppet heder" med Anna Vogel, forskare vid Institutionen för svenska och flerspråkighet. Föreläsningen är en del av "Kärleken är fri", Rädda Barnens förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck.
Blogginlägg på jonkoping.se om hur läraren Linda Glaad med kollegor i sitt arbetslag har ingått i skolutvecklingsprojektet Intensivsvenska Samsyn, som ges vid vår institution. Samsyn – Samordning och synlighet i utbildning och undervisning i gymnasieskolans introduktionsprogram. Informationsträff om Samsyn i mars.
Det politiska språkbruket i Finland blir alltmer konfrontativt visar pågående forskning, vilket synts även i retoriken. Bland annat blir språket mer militariserat, innehållet fokuserat på hotscenarier och jargongen inriktad på splittring.
Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska
Medierad diskursanalys. Att studera nexus mellan språkbruk och handling. Ny handbok i analys av förhållandet mellan samhälle, handling och språkbruk. Författare är Mona Blåsjö, Johan Christensson och Linnea Hanell.
Aleksandra Adler and Laura Babcock vid Tolk- och översättarinstitutet är två av fyra forskare som beviljas tidsanslag (time grants) från Stockholm University Brain Imaging Centre (SUBIC). Anslaget ger dem kostnadsfri tillgång till önskad metodplattform samt tekniskt stöd i labbet.
Ju mer prat ett barn får höra, desto bättre blir språkutvecklingen. Det visar en internationell studie av ljudmiljön kring 1001 barn från tolv länder och sex kontinenter. Studien, med deltagande forskare från Stockholms universitet, är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Sveriges radios Talkshow i P1 undrar vad som gör ett tacktal riktigt bra, och så får Joel Spira berätta om sitt särskilt känslosamma tacktal efter att ha fått en guldbagge som årets huvudrollsinnehavare. Med dem är också retorikexperten Gunilla Almström Persson, Stockholms universitet.
Boken "Making Universities Matter. Collaboration, Engagement, Impact" handlar om hur den kunskap som skapas vid universiteten blir betydelsefull genom processer av samverkan, engagemang och genomslag.
År 2003, när Theres Bellander var ny gymnasielärare, var chatt och sms nya företeelser. Vuxenvärlden och lärarkåren oroades över vad som skulle hända med svenska språket. Skulle ordförråd och meningsbyggnad försämras?
SVT:s största historiesatsning någonsin, "Historien om Sverige" har just dragit igång, och över 300 experter är involverade i produktionen, inklusive cirka 20 forskare från Stockholms universitet. Dessa forskare, som representerar olika humanistiska institutioner inom universitetet, spelar en central roll i att förse serien med faktagranskning, intervjuer och expertis som sträcker sig över olika tidsperioder och områden inom humaniora.
Elisabeth Bladh är universitetslektor i översättningsvetenskap med inriktning mot översättning vid Tolk- och översättarinstitutet (TÖI). Hon forskar om översättaren och författaren Greta Knutson och berättar om det i vår videoserie Forskning i fokus.
Undertexter märks mest när de blir fel. Men det är inte lätt att få till dem när utrymmet är begränsat och taltempot högt. Intervju i Språktidningen med bl.a. Jan Pedersen, docent i översättningsvetenskap, som forskar om undertextning vid Tolk- och översättarinstutet.
I samarbete med "Institut français de Suède" och "Revue nordique des études francophones" välkomnade Romanska och klassiska institutionen författaren Giulianio da Empoli för att presentera sin bok "Le Mage du Kremlin".
Det nyinstiftade priset Årets textunder har på fredagen tilldelats Ann Högman, för hennes arbete med svenska undertexter till tv-serien Barnmorskan i East End på SVT. Ett hedersomnämnande delades också ut under prisceremonin. I juryn ingår Hanna Hagström (juryordförande) och Jan Pedersen vid Tolk- och översättarinstitutet (TÖI).
Det senaste avsnittet av "Skolforskningspodden" handlar om om arbetssätt och insatser för att stödja språkutveckling i svenska för barn med annat modersmål.
Handbok i svenska språket (femte uppl.) fungerar som en ledstång för alla de språkliga momenten i svenska 1–3, men är också lämplig för påbyggnadskurserna. Den är dessutom en värdefull kompanjon i livet efter skolan, eftersom den fungerar som en uppslagsbok för medvetna skribenter och kritiska läsare.
Ny prodekan vid Humanistiska fakulteten 2024–2026 blir Catrin Norrby, professor i nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet. Hon ser fram emot att kunna få driva frågor som har med forskning att göra, till exempel hur fakulteten – inte minst på språksidan – ska kunna hävda sig i konkurrensen om forskningsmedel.
Skolforskningsinstitutet har beslutat att bevilja åtta skolforskningsprojekt, varav ett vid Institutionen för svenska och flerspråkighet: Dramabaserad andraspråksundervisning ur ett interaktionellt och multimodalt perspektiv. Projektledare är Maria Rydell.
Forskare knutna till någon av Stockholm universitets institutioner är välkomna att ansöka om forskningsbidrag från SUBIC. Ansökan är öppen till och med 11 december.
Påverkan från latinet på syntax och stil i fornsvenskan är mindre undersökt men ändå tillräckligt för att vi ska kunna tala om latininfluerad stil och latininfluerade stilmönster. Däremot vet vi mindre om hur de båda språken samverkar och på vilka villkor detta sker. I en artikel ger Roger Andersson exempel på hur latinet både påverkar och samverkar med fornsvenskan.
'Cognitive load in dialogue interpreting. Experience and directionality' (Kognitiv belastning i dialogtolkning. Tolkerfarenhet och språkriktning). En undersökning av Aleksandra Adler om och hur erfarenhet och språkriktning påverkar kognitiv belastning hos tolkar under dialogtolkning. Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet.
Vi gratulerar Valérie Alfvén som efter ansökan har befordrats från biträdande lektor till universitetslektor i översättningsvetenskap med inriktning mot översättning (översättningssociologi).
Linus Salö, professor vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, har utsetts till en av Universitetskanslersämbetets (UKÄ) 11 sakkunniga i myndighetens tematiska utvärdering av lärosätenas samverkan med det omgivande samhället.
Idag lämnar Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset över sitt slutbetänkande till kulturministern, om de kränkningar och övergrepp som begicks av svenska staten under 1800- och 1900-talen. Forskare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet har spelat en viktig roll i arbetet. Resultatet av granskningen ska bidra till att ge minoriteten en kollektiv upprättelse och främja försoning.
Tolkarenan vid Tolk- och översättarintitutet presenterar tre nya filmade föredrag från 2023 på temat Rätten till tolk – språkliga rättigheter och social rättvisa.
Tack vare ett samarbete med "Association Internationale des Études Québécoises" hade Centrum för Kanadastudier vid Stockholms universitet glädjen att välkomna Gabrielle Boulianne-Tremblay för en intervju om hennes roman "La fille d'elle-même".
Vid årets utdelning av medel från Vetenskapsrådet tilldelades Alice Duhan, postdoktor vid Romanska och klassiska institutionen, 3 366 000 kr för projektet ”Skönlitteraturens flerspråkiga rum: tvärspråkigt skrivande på franska från 1945 till idag”
Vi gratulerar Elin Svahn som antagits som docent i översättningsvetenskap, Tolk- och översättarinstitutet (TÖI). I sin forskning intresserar sig Elin för olika översättningssociologiska perspektiv på översättare, översättarstudenter och översättningar.
Artikeln "Maryse Condé and the Alternative Nobel Prize of 2018" handlar om den franskkaribiska författaren Maryse Condé och vägen fram till och förutsättningarna för hennes nominering och mottagande av det Alternativa Nobelpriset i litteratur 2018. Artikeln är författad av Yvonne Lindqvist, professor i översättningsvetenskap, och ingår i boken "Translation Flows: Exploring networks of people, processes and products".
I samarbete med Senioruniversitet, La Réunion des livres och Institut français de Suède besökte Gaëlle Bélem universitetet för att prata om sin andra roman, som publicerats av Gallimard.
Magnus Dahnberg från Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) guidade sina åhörare bland ASR, CAI, CAIT, MI och TTS. Föreläsningen på Tolkseminariet hos TÖI, pekade mot en framtid där tolkning utförs av både människa och maskin, inte antingen eller.
Den svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap, Association suédoise de linguistique appliquée (ASLA), höll sitt 29:e symposium 2022, med temat Språk i praktiken – i en föränderlig värld. Utifrån de föredrag som hölls har nu nummer 30 i skriftserien sammanställts.
Gláucia Laís Salomão, har fått ett bidrag från Stockholm University Brain Imaging Centre, SUBIC, för sin forskning om kommunikation av känslor via röst och empati.
Syftet med konferensen Grammatik i Norden (GRAMINO) 4 är att samla forskare som undersöker grammatiska förhållanden i nordiska språk (danska, färöiska, isländska, norska, svenska, samt relevanta dialekter). Föredrag rörande alla typer av grammatisk forskning är välkomna.
Vill du läsa den norska nobelpristagaren i litteratur Jon Fosses böcker på originalspråk? Eller vill du hellre översätta dem? Vi ger utbildningar i norska och översättning. Sök senast 16 oktober.
Idag 26/9 är det Europeiska språkdagen. Hur många språk kan du förutom ditt modersmål? 3? 25? 100? Om du kan fler än 6 är du troligen polyglott. Lyssna på dagens avsnitt av Morgon i P4 Stockholm där flerspråkighetsforskaren Kenneth Hyltenstam berättar om vad det innebär att vara polyglott.
Det kan vara svårt men är långt ifrån omöjligt. I nya boken Kameleonter och kosmopoliter skildrar Fanny Forsberg Lundell hur språkinlärning i vuxen ålder kan gå till.
Heidi Grönstrand är professor i finska vid Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska. Hon är en av de nya professorer som kommer att installeras vid en ceremoni i Stockholms stadshus den 29 september.
Svenska för internationella akademiker är en kombinerad text- och övningsbok särskilt framtagen för internationella studenter och akademiker som läser svenska vid universitet och högskola eller inom sfi och vuxenutbildning.
Språkkunskaper har fått en central roll i de senaste årens samhällsdebatt. Att lära sig språket upplevs av många som ett viktigt steg in i en ny kultur, men trots det tycks möjligheterna och resultaten skilja sig avsevärt åt mellan olika individer, grupper och länder.
Vad sades under valet 2022? Och hur sades det? Det är frågor som Gunilla Almström Persson, universitetslektor i svenska och retorik vid institutionen för svenska och flerspråkighet, vill besvara. Tillsammans med en språkvetarkollega ger hon nu ut en e-bok om språkbruket i det svenska riksdagsvalet 2022 – exakt ett år efter att valet ägde rum.
Jan Pedersen forskar om undertextning vid Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) och kommer att tillbringa våren 2024 vid University of Bristol i England för arkivstudier om undertextning. Han hoppas även på att kunna ta fram strategier för hur man ska hantera flerspråkighet i undertexterna på film och i teveprogram. Målet är också att skriva klart en bok om översättning av metaforer med fokus på undertextning.
Vi firar översättarnas och tolkarnas dag i anslutning till att översättarnas (och bibliotekariernas) skyddshelgon Hieronymus dag högtidlighålls. Det blir föreläsningar, presentation av kandidatuppsats, firande av KTT 10 år, mingel och tårta.
Kandidatprogram i teckenspråk och tolkning (KTT) fyller 10 år. Det firar vi med underhållning, tårta och föreläsningar på eftermiddagen den 29 september. KTT och firandet är ett samarbete mellan Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, och Institutionen för lingvistik. Välkommen att fira med oss! (Läs mer om anmälan nedan.)
Caroline Kerfoot vid Centrum för tvåspråkighetsforskning är ny redaktör för förlaget Routledges bokserie 'Critical Studies in Multilingualism', tillsammans med Vally Lytra från Goldsmiths, University of London.
Avsikten med Forskningsberedningen är att bidra med nationell och internationell omvärldsbevakning, analyser och råd till forsknings- och innovationspolitik, vars fokus är excellens, internationalisering och innovation.
Giada Brighi får EST Summer School-stipendium för att delta i "Conceptualizing Histories of Translation: from your story to history", en sommarskola som anordnas av Institutionen för översättningsstudier vid Universitetet i Graz, 18–23 september 2023.
Föreställningen Karantänhotellet turnerar mellan Danmark, Sverige och Norge med tre skådespelare som talar var sitt skandinaviskt språk: danska, norska och svenska. Jonatan Pettersson, docent i nordiska språk, deltog i ett scensamtal efter föreställningen på Strindbergs Intima Teater, om nordiska språk och språklig ensamhet.
New Voices in Children’s Literature in Translation: Culture, Power and Transnational Approaches. 22–23 augusti 2024 i Stockholm. Sista dag för abstract: 30 november 2023.
Ordförrådets storlek har ett starkt samband med läsförmåga och framgång i skolan. Ett systematiskt ordarbete är därför centralt i undervisningen av nyanlända elever. Boken ger exempel på planering och metoder för arbete att utveckla elevernas ordförråd relaterat till skolans alla ämnen.
Gunilla Jansson, professor emerita vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, är en av de som tilldelats utmärkelsen 2023 ”För nit och redlighet i rikets tjänst” vid Stockholms universitet. Ceremonin hölls i Spökslottet på Drottninggatan den 22 maj.
Svenska Akademiens stipendium till postdoktorala språkforskare utdelas som stöd och belöning till disputerade forskare för värdefulla bidrag till kännedomen om svenska språket. Gunnar Norrman har sedan disputationen publicerat ett flertal vetenskapliga artiklar och är i dag verksam som lektor vid Centrum för tvåspråkighetsforskning på Stockholms universitet.
Det finns flera vägar in till en mer lustfylld grammatikundervisning. En är att börja med analyser i det generaliserade satsschemat. Skolforskaren och lärarutbildaren Maria Lim Falk vid Stockholms universitet, beskriver hur det kan gå till i praktiken och varför metoden fungerar så väl.
Förutom de fördelar som kunskaper i nordiska språk ger på en gemensam arbetsmarknad så är det nyckeln till att förstå vår historia. Det menar Mikael Kalm, forskare i nordiska språk på Stockholms universitet.
”Stora språkmodeller är ett hett tema just nu”, konstaterade Thomas Vakili under sitt licentiatseminarium – som kretsade kring just språkmodeller och stora datamängder.
Antagningen till årets sommarkurser inom Nordkurs har just avslutats. Nytt för i år är ett ovanligt brett intresse för alla kurser, oavsett om de ges i Finland, Norge, Danmark, Island eller på Färöarna.
Vem bestämde att man skulle skriva på det här viset? När ändrades det? Varför gäller inte regeln jag fick lära mig i skolan längre? Och varför väcker vissa språkfrågor så starka känslor? I boken Viktig svenska tar Lena Lind Palicki och Anders Svensson upp språkfrågorna vi älskar att diskutera och benar ut vad dom handlar om. Dessutom ger författarna rekommendationer i en rad språkriktighetsfrågor.
Medvetandehöjdande övningar i fonologi kan vara vägen till djupare kunskaper om vårt språk. Tomas Riad, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, beskriver på ett lättillgängligt sätt hur du lär dig mer och kan pröva dig fram i klassrummet.
Språk både speglar och formar samhällen, och präglar verkligheten för alla som verkar i dem. Denna grundsats inom sociolingvistik, studiet av språk i ett socialt sammanhang, är viktig för denna bok. I fokus står Sveriges nationella minoritetsspråk – finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska – samt svenskt teckenspråk som också har lagskydd inom svensk språklagstiftning.
"Language, Interaction and Acquisition" ägnar ett specialnummer åt teckenspråk som andraspråk. Krister Schönström och Johanna Mesch presenterar en studie om inlärningen av olika teckenkategorier i svenskt teckenspråk.
Nu är tredje upplagan av boken ”Musik och språk” framtagen. Den här gången med undertiteln ”Ett vidgat perspektiv på språkutveckling och kommunikativ identitet” och med en tydligare forskningsförankring, jämfört med tidigare upplagor. Författare är universitetslektor Ulf Jederlund, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
Vilken information får föräldrar när deras barn konstateras vara döva eller hörselskadade? Hur upplever de stödet från samhället och i vilken utsträckning lär de sig teckenspråk? Den senaste rapporten i serien Forskning om teckenspråk handlar om föräldrars erfarenheter.
En repetitiv och småtrist bok skriven på restbitar av pergament av dålig kvalitet. Ändå har den så kallade ”Ormulum” fascinerat lingvister i flera hundra år. Efter 30 års arbete vid Engelska institutionen finns nu en textkritisk utgåva klar, den första sedan 1878.
I höstas publicerades boken The Routledge Handbook of Conference Interpreting, som ger en omfattande översikt av området konferenstolkning. Det är viktig läsning för alla forskare, lärare, studenter och tolkar inom konferenstolkning.
De senaste veckornas debatt med bland annat språkforskaren Lena Lind Palicki om pronominen de och dem i skrift ska bytas ut till dom, är inget nytt fenomen – den diskussionen har funnits sedan åtminstone 1970-talet. Varför grälas det då om en grammatisk regel och hur går en språkreform till egentligen?
Med ett tydligt språkfokus och samarbete över ämnesgränserna lyckades fler elever på Nacka gymnasiums språkintroduktionsprogram nå gymnasiebehörighet. Det här sättet att arbeta på språkintroduktionsprogrammet har arbetats fram av Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet och Svenska Akademien inom projektet Intensivsvenska.
Richard Kowalik har skrivit en doktorsavhandling om sydsamiska. Det är den första heltäckande beskrivningen som gjorts av språket sedan 1940-talet. Själv ser han ljust på sydsamiskans framtid.
Vi söker deltagare till ett forskningsprojekt om taluppfattning. Du kommer att spelas in när du läser ord på en skärm. Inspelningen beräknas ta 45 minuter och genomförs i Flerspråkighetslaboratoriet på Stockholms universitet. Ersättning för deltagande är 100 SEK.
Är du nyfiken på vad våra forskare vid Institutionen för svenska och flerspråkighet forskar om? Se våra filmer där forskare berättar på 1 minut. Först ut är Mona Blåsjö om hur vi använder digitala medier. Följ oss på Instagram för fler forskningsfilmer, språkfrågor, språkdagar, medarbetarporträtt, studenter och mycket annat.
Undrar du varför folk säger "ejenklien" och inte egentligen? Och vad är det för skillnad på "var" och "vart"? Språkforskaren Lena Lind Palicki reder ut begreppen i filmer på 1 minut. Följ oss på Instagram för nya frågor med svar från språkexperten, forskningsfilmer, språkdagar, medarbetarporträtt, studenter och mycket annat.
En dom föll i Hovrätten för Västra Sverige i februari. Det är en dom där Hovrätten river upp en fällande dom i tingsrätten gällande våldtäkt mot barn, och där med friar en man från våldtäkt. I domen är tolkningen av ordet snippa i ett barns beskrivning av våldtäkten av avgörande betydelse för domen. Tre domare, varav en skiljaktig, och två nämndemän var involverade i rättegången. Den enda domare som var skiljaktig var också den enda kvinnan. Här reflekterar två sociolingvister kring hur barnets rättigheter sätts ur spel genom språklig kontroll.
Ingrepp i Roald Dahls författarskap har skapat debatt, och det är inte ovanligt att man ändrar i barn- och ungdomslitteratur, samtidigt som just den litteraturen är måltavla för växande auktoritära krafter, skriver Valérie Alfvén, TÖI, i en debattartikel på dagensarena.se.
Barn och unga skriver mer än någonsin. Och samtidigt uppfattar många lärare att eleverna skriver sämre än tidigare. Hur går det ihop? – Att man kan skriva sms betyder inte att man kan skriva en utredande text, säger språkforskaren Theres Bellander vid Institutionen för svenska och flerspråkighet.
Det skiljer sig stort mellan hur Sverige och EU hanterade flyktingkrisen 2015, och den efter Rysslands attack på Ukraina 2022. Vem har rätt till skydd? Ordval påverkar besluten säger Karin Idevall Hagren, docent i nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet.
Lena Lind Palicki tar över som chef för Språkrådet. – Jag önskar att vi kan få se en lite mer aktiv språkvård, säger hon. Lena Lind Palicki är idag universitetslektor i svenska och ämnesansvarig för Svenska och nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet
Fonetiklaboratoriet vid Stockholms universitet fyller 70 år. Sedan starten 1952 har man utbildat tusentals språkstudenter och bedrivit banbrytande forskning om tal, röst och samtal.
Anna-Malin Karlsson, professor i svenska vid institutionen, har en krönika i senaste numret av tidningen Universitetsläraren (nr 1/23) som skildrar det eviga dilemmat med kommunikation och informationshantering.
Nyutkomna boken The Routledge Handbook of Public Service Interpreting ger en överblick över aktuell forskning om tolkning i offentlig sektor, tidigare ofta kallad kontakttolkning.
SCB har publicerat de populäraste förnamnen i Sverige bland nyfödda 2022: Astrid och William. Här kan du titta på filmklipp med bl.a. de populäraste flickamnen hos nyfödda 1998–2021 respektive pojknamnen 1998–2019. Filmklippen är skapade av Sofia Pereswetoff-Morath, postdoktor vid Institutionen för svenska och flerspråkighet.
Jan Pedersen och Hanna Hagström har tilldelats det danska Teksterprisen för sina insatser inom området undertextning. De är verksamma vid Tolk- och översättarinstitutet, Stockholms universitet.
För första gången ska kommunikation hos unga med ADHD studeras med hjälp av hjärnkamera. Projektet CommAND får bidrag från Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond.
För andra året i rad är Institutionen för lingvistik värd för sommarskolan IAM3 – Inclusive Assessment of Multi-Modal Multilinguals. Årets teman är "mixed methods" och språklig mångfald.
Medan hörande barn som lär sig läsa gör det på ett språk de redan behärskar ställs döva skolelever inför större utmaningar. Nu ger Skolforskningsinstitutet medel till ett nytt projekt om döva skolelvers läsning.
Peter Lind har tilldelats ett stipendium på 25 000 kronor från Stiftelsen Sten Lewenhaupts fond för sin forskning om svenskt ordensväsende. Peter Lind är lärare i retorik vid Institutionen för svenska och flerspråkighet.
Litteraturpristagaren Annie Ernaux besökte på fredagen Stockholms universitet för att träffa studenter och forskare. Hon svarade öppenhjärtigt på frågor från besökarna som bland annat undrade om hon tror att vi kan undgå vårt arv och hur vi ser på samhällets hårda behandling av de äldre. Samtalet finns att se i efterhand i den här artikeln.
Klara Skogmyr Marian har tilldelats det schweiziska priset Prix Nexans 2022, som belönar personer inom vetenskapen vars begåvning och talanger är särskilt anmärkningsvärda. Klara Skogmyr Marian har doktorerat i språkvetenskap och forskar om andraspråksinlärning vid Stockholms universitet och vid Universitetet i Neuchâtel i Schweiz.
Förmågan att anpassa det vi säger efter det vi vet om mottagarens förkunskaper utvecklas troligen i de tidiga tonåren. Det visar en ny studie från forskningsprojektet CIVung.
Tycker du det är svårt att förstå talad danska? Kanske är det alla konsonanterna som uttalas som vokaler som ställer till det, eller räknedorden. Ett sätt att öka din språkförståelse är att studera danska vid Stockholms universitet. Vår dansklärare Allan Hansen och en av våra studenter i danska intervjuas i Sveriges radios Språket i P1.
Ett konstverk utanför Storkyrkan skapar ljusgnistor av musik och besökares röster. Mattias Heldner vid Fonetiklaboratoriet har ett finger med i spelet.
Vilket språk klär dig bäst? Stämmer det att du är varmare när du pratar italienska, mer utåtriktad när du pratar engelska och roligare när du pratar ditt modersmål? Forskare vid Stockholms universitet menar att kultur, värderingar och antaganden påverkar hur personlighet ändras beroende på vilket språk som talas.
Vad har en översättare gemensamt med en historiker, en doktorand i design, en matematiker, en keramiker och en journalist? Jo, att de har deltagit i en forskningsretreat på Drakamöllan Nordiskt forum för Kultur och Vetenskap på Österlen.
Tomas Riad, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, har fått medel från Stockholms universitet för en sabbatstermin i Berlin våren 2023 för att forska om relationen mellan versmetrik och språklig prosodi. Vidare har han fått medel från Riksbankens Jubileumsfond (RJ) för ett sabbatsår 2023/2024 för att skriva en bok om tonaccenten i nordgermanska.
I denna studie jämförs två sätt att organisera minoritetsspråksundervisning i Sverige för att skapa en bredare förståelse av Sverige som flerspråkigt samhälle. Projektet är ett samarbete mellan Stockholms universitet, Södertörns högskola och Uppsala universitet.
Översättare, tolkar, publicister och förlag som ger ut översatt litteratur verkar för att andra språkkulturer ska höras i Sverige. Nu lanseras Nagler-priset för att uppmuntra deras arbete ytterligare. Tolken Elisabeth Geiger Poignant, Tolk- och översättarinstutet, kommer som prisets första mottagare motta priset 6 december.
Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska
Stockholms universitet har fått medel från Vetenskapsrådet (VR) för det utbildningsvetenskapliga projektet Interaktion med sociala robotar för utbildning: Robotassisterat lärande för studenter med olika språkliga bakgrunder. I projektet deltar Institutionen för pedagogik och didaktik (IPD) och Institutionen för svenska och flerspråkighet (Svefler) vid Stockholms universitet, samt KTH och Linköpings universitet (LiU).
Undertexter, alltså textremsorna nederst i teverutan eller på filmduken som visar en översättning av dialogen, är främst ett tillgänglighetsmedel, säger Jan Pedersen i en intervju i Tolkpodden. Om man har dålig hörsel eller är döv eller inte kan språket så är undertexter något som skapar tillgänglighet till något som annars inte skulle vara tillgängligt. Jan Pedersen är docent i översättningsvetenskap på Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholms universitet.
Går det att bli flytande på ett språk som vuxen – och vilket är bästa sättet att lära sig på? Svenska Dagbladet har i en artikel bett språkforskarna Niclas Abrahamsson och Marianne Gullberg ge sin syn på några etablerade sanningar om språkinlärning.
De flesta språk saknar ordförråd för att beskriva doftupplevelser. Därför använder vi ord från andra områden, som ”tung”, ”god” eller ”fruktig”. Men vilka ord används egentligen och vilka relationer har de till varandra? Det har forskare på Stockholms universitet tagit reda på för engelska med hjälp av en helautomatisk metod som utgår från texter från internet.
Att man är tvåspråkig i Sverige, som barn, gör inte att man blir sämre på svenska. Det som är avgörande för språkutvecklingen är istället vid vilken ålder man börjar lära sig svenska. Det visar forskning – som även kastar ljus över språkutvecklingen för internationellt adopterade.
Världens polyglotter, de som talar många språk, har flera saker gemensamt. En av hemligheterna: de anstränger hjärnan mindre. Professor emeritus Kenneth Hyltenstam definierar polyglotter som personer som lärt sig sex eller flera språk flytande, efter puberteten.
Den nya regeringen vill utreda modersmålsundervisningen – för att den inte negativt ska påverka elevernas kunskapsutveckling i svenska. Den motiveringen får språkforskaren Linus Salö att rynka pannan. – Det bygger på en daterad uppfattning, säger han till SVT Sápmi.
Språkforskaren Anna Vogel har undersökt hur de olika översättningarna till svenska av boken "Anne på Grönkulla" skiljer sig från originalet och från varandra.
Hur går det till när militärtolkar är med vid förhör eller tolkar utfrågningar i konfliktzoner som till exempel Afghanistan eller Mali? Kan de och ska de avslöja om de uppfattar det som att den utfrågade döljer något? Eller håller sig tolken neutral – och hur gör man det? Hör Morgon i P4 Uppland samtala med Magnus Dahnberg, före detta chef vid Försvarets tolkskola, nu tolklärare och ställföreträdande föreståndare vid Tolk- och översättarinstutet (TÖI) vid Stockholms universitet.
Rapporten "Skrivtolkning. Forskning och praktik" som ges ut i dagarna är det första verket i bokform i Sverige om skrivtolkning. Rapporten har skrivits av forskare inom området, lärare i skrivtolkning och praktiserande skrivtolkar. Medförfattare från SU är Ulf Norberg och Ursula Stachl-Peier.
Att snabbt lära sig svenska framhålls ofta som en nyckel för att utlandsfödda ska kunna ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Betydelsen av muntliga och skriftliga språkfärdigheter verkar dessutom ha ökat över tid, även i lågkvalificerade yrken.
Den 20 oktober kl 18:00 hyllades den portugisiske författaren José Saramago i Stockholm. Evenemanget arrangerades av Portugals ambassad och det portugisiska språkcentret Camões vid Stockholms universitet i samarbete med Stockholms universitetsbibliotek, kommissionen för José Saramagos hundraårsjubileum och José Saramago-stiftelsen.
Christophe Premat, lärare och forskare vid Romanska och klassiska institutionen, deltog i en presentation av nya boken "Använd rummet vid Göteborgs universitet. "Använd rummet" är den första högskolepedagogiska boken på svenska om undervisning i Active Learning Classrooms (ALC), hybridsalar, flexsalar och laborativa salar.
Vi hälsar två nya doktorander välkomna till institutionen: Caroline Arvidsson och Anastasia "Nastja" Panova. Båda är knutna till forskningsämnet allmän språkvetenskap.
Sju forskare från fem olika länder presenterar en studie där man jämför hur man inom olika nationella teckenspråk uttrycker vem eller vad man pratar om när man berättar en historia.
Vissa besitter en särskild förmåga att lära sig språk, visar studier. Den verkar korrelera med intelligens – men bara delvis. Språkbegåvning är en naturlig fallenhet, enligt Niclas Abrahamsson, forskare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning.
Liberalerna föreslår obligatorisk språkbedömning för tvååringar som inte är inskrivna på förskolan. Bedöms de ligga efter i svenska ska de omfattas av förskoleplikt och sättas på språkförskola. Om föräldrar ändå inte lämnar sina barn på förskolan ska de kunna orosanmälas. Språkforskaren Niclas Abrahamsson kritiserar utspelet för att peka ut redan utsatta grupper – och för att det saknar vetenskaplig grund.
I år är det 200 år sedan som de egyptiska hieroglyferna dechiffrerades av Jean-François Champollion. Se film där egyptologen Åke Engsheden förklarar hur hieroglyfer fungerar. Vill du lära dig mer om forntida Egypten erbjuder vi en kurs till våren.
Lisa Gustavsson beviljas 4 000 000 kronor för projektet De första orden: Effekten av hyperartikulation på ordigenkänning, ordsegmentering och ordinlärning hos spädbarn.
Vad präglade retoriken i årets valrörelse? Det har språk- och retorikforskaren Gunilla Almström Persson studerat. Bland partiledarna anser hon att Magdalena Andersson och Johan Pehrson utmärker sig retoriskt.
Inför riksdagsvalet och teveduellerna mellan partiledarna, diskuterade Nordegren & Epstien i Sveriges radios P1 de politiska retoriska strategierna med Gunilla Almström Persson, Stockholms universitet, som forskar om retorik, språk och makt.
Har alla politiker gått i "slingerskola"? frågar en av radioprogrammet Språkets lyssnare. Inför valet analyserar de politikernas retoriska knep för att få fram sina budskap och undrar hur politiker kan "ta ansvar". Medverkar gör Gunilla Almström Persson, Stockholms universitet, som forskar om retorik, språk och makt.
Allt fler partier vill införa språktest som krav för medborgarskap. Enligt Gunlög Sundberg, universitetslektor vid Stockholms universitet, visar forskning på ett samband mellan goda språkkunskaper och framgång på arbetsmarknaden. Det är därför bättre att satsa på arbetsmarknadsintegration snarare än språktest.
Årets lärare är ett prestigefyllt pris som varje år delas ut till riktigt bra lärare vid Stockholms universitet. Här kan du läsa vad studenterna uppskattar med Oliver.
Marcin Włodarczak och Mattias Heldner med flera presenterar en studie där accelerometrar fästa på halsen nedanför stämbanden användes för att klassificera fonationstyp.
I Liberalernas valmanifest föreslås obligatorisk språkbedömning av tvååringar som inte är inskrivna i förskolan. Förslaget visar på okunskap om barns språkutveckling, skriver sju forskare på DN Debatt.
Matti Marttinen Larsson har beviljats 3,6 miljoner av Vetenskapsrådet för det treåriga forskningsprojektet Utvecklingsvägar i den spanskspråkiga världen: korsdialektal historisk variation och förändring i spansk morfosyntax mellan 1800- och 2000-talet.
Hanna Hagström, doktorand i översättningsvetenskap vid Tolk- och översättarinstitutet (TÖI), har fått stipendium för en studie om maskinöversättning, av European Association for Studies in Screen Translation, ESIST. Studien visar bland annat att maskinöversatta undertexter präglas av felöversättningar, oidiomatiskt språk samt okonventionell segmentering.
Raphael Sannholm, fil. dr i översättningsvetenskap, är en av två forskare som har tilldelats det internationella priset Young Scholar Prize, som delas ut vart tredje år av organisationen Europan Society of Translation Studies (EST). EST samlar forskare inom översättning och tolkning och vill med priset uppmärksamma ny forskning av forskare i början av karriären.
Ja och nej. På ett sätt är politikers språk sannolikt enklare idag än för några decennier sedan. Då var det politiska språket mer formellt, byråkratiskt och tekniskt – mer skriftspråkligt. Idag är det mer vardagligt och talspråkligt, enligt Anna-Malin Karlsson, intervjuad i tidningen Nu.
Makt och språk hör ihop. Det var tydligt under den förra presidentperioden i USA och inte minst nu under den pågående ryska invasionen av Ukraina, när vissa ord och uttryck inte längre får användas i Ryssland. Susanna, Sanna, Witt, är lektor i ryska och har kunnat följa kopplingen mellan språk och makt i realtid under våren 2022. Samtidigt har hon engagerat sig för att sprida kunskap om Ukraina och ukrainsk litteratur.
Språkstudion tillhör från och med 1 januari Institutionen för lingvistik. Vi tackar Institutionen för språkdidaktik för gott samarbete under 10 år och ser fram emot nya spännande möjligheter. Språkstudion finns kvar i lokalerna i E-huset.
Under våren och sommaren 2022 var Gudrun Persson, docent vid Institutionen för slaviska språk och forskningsledare vid FOI, en flitigt anlitad forskare för kommentarer om kriget i Ukraina. Hon är expert på rysk säkerhets- och utrikespolitik och varnade tidigt för att Ryssland skulle invadera Ukraina.
Svenska språket upprör och berör. En av de mest engagerande frågorna handlar om huruvida språket borde uppdateras och om det är dags att ersätta de/dem med dom. I podden Läraren diskuterar svenskläraren Charlotta Hemlin, språkvetaren Lena Lind Palicki och programledaren Emma Olsson om varför språkförändringar provocerar så.
I en ceremoni den 10 maj skrev Monika Gänssbauer, prefekt vid Institutionen för Asien- och Mellanösternstudier och Stacy Huang, tillförordnad chef för utbildningsavdelningen vid Taipei Mission i Sverige, ett kontrakt om genomförandet av Stockholm Spotlight Taiwan 2022.
Genom att titta på översättningar av debatter i EU-parlamentet har tre lingvister undersökt hur "inte...förrän" används i olika språk. Resultatet presenteras i tidskriften Languages.
Utbildningsminister Anna Ekström mottog häromdagen ett betänkande från utredningen om sfi-peng till utbildningsanordnare. Bland utredarna märks Robert Östling, docent i lingvistik, och Maria Rydell, biträdande lektor i svenska som andraspråk.
I medeltidens Sverige användes länge latin för skriftliga avtal när man skulle sälja eller byta bort en gård – om man nu skrev något alls. Oftast klarade man sig utan något skrivet. Man sa och gjorde vissa saker inför en samling vittnen, och kanske höll man fast vid en äldre tradition att lägga en jordtorva från gården i köparens knä. Jonatan Pettesson gästar Språkrådsbloggen.
Tidig exponering för svenska är avgörande för barns språkutveckling. I takt med att fler barn i förskolan har annat modersmål ökar behovet av att utbildningen stärker språkstödjande arbetssätt.
Språkbegåvning, en mer introvert personlighet och vistelsetiden i landet. Det är tre faktorer som spelar störst roll för hur inföddlikt svenskar i Frankrike talar. Fynden är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Second Language Research.
Studenten Brita Bergman, som skrivit en uppsats om teckenspråk, fick uppdraget att göra den första vetenskapliga beskrivningen av svenskt teckenspråk. Arbetet påbörjades den 1 april 1972. Datumet har sedan dess blivit förknippat med teckenspråksforskningens start i Sverige.
Finns det en konflikt mellan stad och land i Sverige? Går det att prata om ett svenskt "hjärtland"? Hur långt är politiker beredda att gå för att nå landsbygdsväljarna inför årets val? Studio Anekdot djupdyker i den påstådda polariseringen mellan stad och land i veckans avsnitt, tillsammans med urbanhistorikern Håkan Forsell, språkforskaren Charlotta Seiler Brylla och statsvetaren Susanne Wallman Lundåsen.
Forskningsprojektet "Grundläggande lukttermer: mot en universell semantisk rymd för lukter" vill ta reda på om luktord i olika språk följer en gemensam semamtisk struktur eller om det finns kulturella skillnader mellan språks luktvokabulärer. Projektet fick nyligen ett anslag från Vetenskapsrådet på 5 046 000 kronor.
Det var inte meningen att finskan, eller meänkieli, skulle utrotas från Tornedalen när assimileringspolitiken sattes in i slutet av 1800-talet. Tanken från statens håll var att en tvåspråkighet skulle leva kvar. Men effekten blev att svenskan tog över. Minoritet.se har träffat språkforskaren Kenneth Hyltenstam som berättar om språkbytesprocessen i Tornedalen.
Uttryck, intonationer och utfyllnadsord från poddar har fått pandemisk spridning bland dagens mediekonsumenter. Vad säger poddprofilerna om detta enorma inflytande på språket? Och vad säger forskarna? Sociolingvist Nathan Young, Centrum för tvåspråkighetsforskning, har intervjuats av Nöjesguiden.
Ett ökat behov av tolkar i ukrainska får tolkförmedlingar att snabbutbilda fler. Men i komplexa frågor som asylärenden finns det risker med att använda tolkar utan rätt kompetens, enligt Cecilia Wadensjö, professor i tolkning och översättning vid Tolk- och översättarinstitutet (TÖI).
Traditionellt har man betraktat flerspråkighet som en orsak till språkliga problem och för att hjälpa eleverna att inte ”blanda” språken och bli ”förvirrade” har man försökt att använda endast målspråket i undervisningen, säger Carles Fuster Sansalvador.
Det finns skillnader i hur Ukrainakriget och människorna där porträtteras jämfört med andra konflikter, menar språkforskare Karin Idevall Hagren. Europa har slutit upp bakom Ukraina och lovat att ta emot flyktingar, samtidigt som man stänger gränsen för andra människor som flyr krig.
– Det är bra med stark solidaritet med Ukraina, men svårt att inte se en dubbelstandard, säger hon.
Brännande samhällsutmaningar i form av bland annat segregation, ohälsa och ekologisk obalans skapar efterfrågan på nytänkande lösningar som inte bara följer en ekonomisk logik utan också är socialt och miljömässigt hållbara. I antologin Social innovation för hållbar utveckling, presenteras aktuell svensk forskning om ämnet, med koppling till Agenda 2030.
Läkaren Katty Gurahua från Peru lärde sig sina första meningar på svenska som strumpförsäljare. Samrawit som bott i flera länder tycker att det är svårt att lära känna svenskar – vilket hon inte är ensam om. Maria Rydell kommenterar, forskare i svenska som andraspråk. Artikel i Svenska dagbladet.
Allt högre krav ställs på invandrares svenskkunskaper – men att lära sig svenska är inget man gör i en handvändning. Det säger språkforskaren Niclas Abrahamsson som reder ut vilka faktorer som spelar in när man lär sig ett nytt språk. Artikel i Svenska Dagbladet.
Ryssland har oprovocerat attackerat Ukraina. Varför har det skett och hur tänker Vladimir Putin egentligen? Gudrun Persson, expert på rysk utrikes- och säkerhetspolitik vid Stockholms universitet och FOI, analyserar läget utifrån sitt forskningsfokus, den ryska bilden.
Snart ska regeringen fatta beslut om slutförvar av radioaktivt avfall. Förvaret ska vara säkert för människor i minst 100 000 år – men hur ska vi varna framtida generationer om var det farliga avfallet finns? Går det överhuvudtaget att kommunicera med generationer i en så avlägsen framtiden? Studio Anekdot är tillbaka med ett nytt poddavsnitt, om kärnavfallets oerhörda kommunikationsutmaningar.
Rysslandskännaren Magnus Dahnberg menar att statlig rysk tv länge matat den ryska befolkningen med att folk i Lugansk och Donetsk i Ukraina måste beskyddas.
Natalia Volvach tilldelas 50.250 kr till en svensk-ukrainsk workshop "Att bedriva forskning i turbulenta miljöer" från Humanistiska fakultetens forskarskolas resurs för kvalitetssäkrande verksamhet, Stockholms universitet. Grattis Natalia!
Språkpoliser och språkvårdare brukar vara överens om att svenskan ska vårdas och värnas. Ändå hamnar de ofta i konflikt. Hur kommer det sig att de har så svårt att förstå varandra? Vad är det som irriterar dem allra mest i språket? Och varför? Lyssna på Språktidningens podd.
Susan Sayehli är fr.o.m. den 1 januari 2022 den svenska redaktören för tidskriften Nordand, Nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, tillsammans med ytterligare tre redaktörer från Danmark, Norge respektive Finland.
Wenner-Gren Stiftelserna har tilldelat Gunnar Norrman ett bidrag ur Inge Jonsons fond för att genomföra en registerstudie rörande vuxna utlandsadopterade i Sverige med fokus på bland annat skolresultat i språkämnen.
Svenska Akademien har tilldelat Nathan Young 2021 års anslag ur Stiftelsen Fonden för forskning i modern svenska och för svensk språkvård, för att uppdatera den fonetiska taligenkänningsmodellen i ”Forced Alignment for Swedish” med ungdomars och kvinnors språk samt att distribuera den slutliga modellen till forskarsamhället.
1641 upprättades ett vänskapsfördrag mellan Portugal och Sverige och det var också starten på ett återupprättande av handelsförbindelserna länderna emellan. Detta firas med en utställning om skalden och diplomaten António Feijó (1859-1917) som bland annat översatte Strindberg och på så sätt spred skandinavisk kultur i sitt hemland.
Vad innebär EU:s flerspråkighetspolitik? Har den tjänat sitt syfte och hur kommer den att utvecklas? Hur blir det med engelskan i framtiden? Och kan alla bli flerspråkiga bara man vill? Se föreläsning med Linus Salö, forskare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet.
Lisa Selander är en av två vinnare i riksdagens uppsatstävling för högskole- och universitetsstudenter 2021 med sin uppsats En partiledardebatt på teckenspråk: Tolkars strategier för att leverera högkvalitativ tolkning. Lisa Selander skrev den inom Kandidatprogram i teckenspråk och tolkning vid Stockholms universitet.
Vi utgår från att Skolverket menar allvar med att lyssna på forskares och lärarutbildares synpunkter gällande sammanslagningen av svenska och svenska som andraspråk, men de möten som Skolverket har arrangerat hittills har inte lugnat oss. Det skriver forskare och studierektorer i en slutreplik.
Används svenskan på samma sätt i Sverige och Finland? Oftast är det ganska likt, men det finns nyansskillnader. Det visar ett forskningsprojekt som under åtta år har studerat samtal på olika platser i Finland och Sverige.
Ken Benson, professor i spanska med inriktning på litteraturvetenskap vid Stockholms universitet deltog i panel om språkliga och litterära relationer mellan Sverige och Spanien.
Vi är starkt frågande till att Skolverket föreslår en sammanslagning av [ämnena] svenska och svenska som andraspråk. Det vore orättvist mot alla, skriver flera forskare och studierektorer som arbetar med lärarutbildningarna i Svenska och Svenska som andraspråk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet.
Camilla Wide har forskat i 1300 samtal för att förstå skillnaderna i hur vi pratar svenska i Finland och i Sverige. Nu gästar hon språkpodden "Näst sista ordet" på Svenska YLE i Finland och berättar vad forskningen visar. Finländare är till exempel ofta mer formella och har ett större behov av att fokusera på sakinnehållet, medan svenskar gärna småpratar och undviker formella formuleringar som "goddag".
Året samtal i Rum för översättning på bokmässan finns nu tillgängliga på Översättarcentrums YouTube-kanal. Bland andra deltar översättare Elin Svahn, Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) Stockholms universitet.
Att Sverige halkat ner i rankingen säger inte automatiskt att vi blivit sämre, vi vet för lite om urvalsgruppen. Vi tappar ju bara två poäng jämfört med förra året. Vi kan se att vi har halkat ner för att andra länder har gått om oss, säger Helena Reierstam, i en intervju i tidskriften Läraren.
Forskningsprogrammet IVIP, Interaktion och variation i pluricentriska språk – Kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska, är avslutat (2013–2020). I en video sammanfattar de sina forskningsresultat.
IVIP, Interaktion och variation i pluricentriska språk, har tillsammans med Språkbanken Text (Nationella språkbanken) skapat en talspråkskorpus med över 1000 video- och audioinspelningar av sverigesvenska och finlandssvenska samtal.
Riksbankens Jubileumsfond (RJ) har beviljat 1 304 000, kronor för att bygga ut A Lexicon of Medieval Nordic Law (LMNL) med mer material. LMNL är en unik lexikografisk resurs över Nordens medeltida lagspråk, och ett viktigt hjälpmedel för att internationalisera forskningen om Nordens medeltida lagar och rättshistoria. LMNL kommer framöver att omfatta all svensk medeltida lag och alla nordiska landslagar.
Prisceremoni med årets mottagare av Svenska Akademiens svensklärarpris och Svenska Akademiens bibliotekariepris. Medverkan av bland annat akademiledamoten Tomas Riad, professor i nordiska språk.
Det går fort när adopterade barn tappar sitt första språk. Men små rester finns kvar i hjärnan. Intervju i Språktidningen med forskarna Niclas Abrahamsson och Gunnar Norrman vid Centrum för tvåspråkighetsforskning.
Hur många ordklasser finns det, egentligen? Hur kan man skilja mellan adverb och adjektiv, eller huvudverb och hjälpverb? Och hur gör man med konstruktioner som förekommer i vardagligt språk? Nyanser av grammatik är avsedd för universitetskurser i svenska och nordiska språk samt för ämneslärarutbildning i svenska.
Totalt 250.000 kr av Rektors medel för kvalitetsutveckling av utbildning har tilldelats Institutionen för svenska och flerspråkighet för två projekt: Riktiga case på vetenskaplig grund respektive Åtgärder för att stärka stödet för magister- och mastersstudenters uppsatsskrivande med syfte att höja den vetenskapliga kvalitén.
Boken ger en unik bild av svenskan i Finland och Sverige. Sverigesvenskar och finlandssvenskar har oftast inga problem att kommunicera, konstaterar forskarna. Men det finns risk för kulturkrockar. Boken är en slutrapport från forskningsprogrammet Interaktion och variation i pluricentriska språk (IVIP).
Projektet DEPICT – om avbildande tecken i tecknade språk som en drivkraft för att främja inkludering, kommunikation och översättning – undersöker hur avbildning fungerar i flerspråkig kommunikation och vid tolkanvändning i olika situationer med döva invandrare. Projektet består av 6 delprojekt och har fått 12 miljoner norska kronor från Norges forskningsråd.
Arbetet inom Intensivsvenska har genom samverkan mellan forskare och lärare resulterat i en målorienterad, konkret och systematiskt upplagd grundmodell för utbildningen av nyanlända elever i gymnasieåldern.
Den här bibliografin förtecknar böcker om översättning och tolkning, skrivna av författare bosatta eller verksamma i Sverige. De år som bibliografin täcker, 1986–2015, karakteriseras av en stark utveckling av översättningsvetenskapen/Translation Studies, inte bara i Sverige utan också internationellt.
Vad är världslitteratur? Vilken plats har reseskildringarna i en alltmer globaliserad värld? Och är ett litterärt verk bundet till sin lokala kontext? Världslitteraturprogrammet i samarbete med Tranströmerbiblioteket arrangerade under våren 2021 tre samtal om världslitteratur.
Hur kan språkvetare samverka och forska om jämlik vård? Stockholms universitets samverkansprogram Migration och integration intervjuar här Karolina Wirdenäs, docent vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, och Kathrin Kaufhold, fil. dr vid Engelska institutionen, om deras samverkansforskning kring vårdkommunikation och integration.
Hur värderas översättare och deras arbete av omvärlden – ekonomiskt, socialt, litterärt? Vad säger forskningen och erfarenheten? I ett avsnitt av RFÖ-podden undersöks olika aspekter av översättares och översättningars värde, från ersättningsnivåer till litteraturkritik. Daniel Gustafsson samtalar bl.a. med Elin Svahn, översättare och forskare i Översättningsvetenskap vid Tolk- och översättarinstitutet.
Henrik Rosenkvist och Tomas Riad, professorer i nordiska språk, samtalar om vikten av små ord som nej och andra grammatiska besynnerligheter. Dessa språkets atomer och molekyler berättar något om mänsklighetens kärna. Se video av UR Samtiden – Samtal om språk.
I boken "Tala om kroppen. Språkliga perspektiv på hälsa och sjukdom i den digitala eran" handlar ett av kapitlen om hur föräldrar som har eller väntar ett hjärtsjukt barn bygger kunskap om hälsa och sjukdom. Författarna visar hur föräldrarna skaffar sig kunskap växelvis via nätbaserade medier och via sjukvården.
I podden Språket på jobbet, diskuteras kommunikationen på flerspråkiga arbetsplatser under temat Vad menas egentligen med yrkessvenska? Deltar gör universitetslektor Gunlög Sundberg tillsammans med universitetslektor Aina Bigestans. Podden ges ut av Föreningen Vård- och omsorgscollege.
I information på somaliska från Folkhälsomyndigheten i fjol översättes ”äldre” med ”slitna” eller ”odugliga”. Enligt översättaren Ida Gure är felaktigheter vanligt. Nu införs stängare kontroller av myndigheternas information.
En grupp lärare/forskare från Uppsala, Stockholms och Göteborgs universitet har fått en SLUGU-ansökan beviljad och 50.000 kronor för att utveckla en gemensam kurs i historisk sociolingvistik på avancerad nivå samt en plattform för pedagogiska resurser för detta ämne.
Vilken roll har tolkar att spela i integrationsarbete? Och hur kan aktörer på tolkfältet mötas? Samverkansprogrammet för migration och integration intervjuar Helena Bani-Shoraka, universitetslektor i översättningsvetenskap med inriktning mot tolkning samt initiativtagare till Tolkarenan.
I diskussionen om hur universitet och högskolor bättre kan möta vår tids stora utmaningar har samhällsvetenskap och humaniora börjat ta allt större plats. Det beror inte minst på att en ny forskningspolitisk linje håller på att ta form, där humanvetenskaperna tillmäts större vikt än tidigare. I en ny antologi med docent Linus Salö som redaktör, bidrar forskare från olika universitet med kapitel utifrån olika forskningsinriktningar.
Hur länge får man heta Botvid? Forngutniskt personnamnskick i gotländskt epigrafiskt material från 750 till 1500-tal. Ett postdocprojekt som leds av Sofia Pereswetoff-Morath, Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet.
På frågan vad som är mest utmanande på jobbet är det inte alls ovanligt att arbetsterapeuter svarar kommunikation. Varför är det så svårt att prata med varandra – utan att krångla till det? Catrin Norrby, professor i nordiska språk, ger sin syn på saken i tidningen Arbetsterapeuten.
Hövligheten i användandet av namn besvaras inte i brevskrivarens möten med granne, optiker, bibliotekarie eller busschaufför. Svenska Dagbladets etikettexpert reder ut vad som gäller med hjälp av bland annat språkforskaren Catrin Norrby.
Metodutveckling för interprofessionell samövning (MIS) är en satsning initierad av Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) för att arbeta med metodutveckling gällande samövningar mellan TÖI:s tolkstudenter och studenter på andra akademiska yrkesutbildningar.
Många lyssnare hör av sig till redaktionen för Sveriges radios program Nordegren & Epstein i P1, om att programledarna Thomas och Louise borde sluta avbryta varandra. Men frågan är om de verkligen avbryter varandra eller om de istället pratar samtidigt? Catrin Norrby, professor i nordiska språk, samtalar med programledarna om samtalskonstens mysterier.
Tolkarenan är en samverkanssatsning där Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) sprider information och kunskap om svensk, nordisk och internationell tolkforskning till det omgivande samhället.
Nästan alla som pratar sverigesvenska gör skillnad mellan tanken (för bensin) och tanken (i huvudet). I Finland gör nästan ingen det. Hur har det blivit så, och hur ska man kunna veta vilken tonaccent ett ord ska ha? Läs Martin Perssons artikel i Språkbruk för att få veta mer!
Vid årets utdelning av medel från Riksbankens Jubileumsfond tilldelades Erika Kihlman, lektor och docent i latin vid Romanska och klassiska institutionen, ca 10 miljoner kronor för att leda ett infrastrukturellt projekt på Kungliga biblioteket.
Som student vid Stockholms universitet har du möjlighet att delta i kurser och workshoppar via CIVIS-alliansen. CIVIS – European Civic University Alliance omfattar över 450 000 studenter och 65 000 medarbetare vid nio universitet i Europa.
Tidig exponering för svenska är avgörande för barns språkutveckling. I takt med att fler barn i förskolan har annat modersmål ökar behovet av att utbildningen stärker språkstödjande arbetssätt.
Portugals utrikesminister tillsammans med landets ambassadör besökte Romanska och klassiska institutionen för att förlänga avtalet för Portugisiskt språkcentrum Camoes, ett centrum som syftar till att sprida det portugisiska språket och kulturen.
Hur talade människor i förhistorien och vad talade de om? Det nystartade forskningsprojektet LAMP tar hjälp av ny DNA-teknik för att kartlägga hur förhistoriska människor rört sig geografiskt och hur deras språk har spridits.
Den 29 september besökte Erika Kihlman, Hermine Hodson och Anna Gudmundson Kungsholmens gymnasium i samband med deras firande av den internationella språkdagen. Vi talade om språk och presenterade våra ämnen.
Nu är Centrum för indoeuropeiska språk- och kulturstudier officiellt invigt. Här ska forskare från olika dispcliner samlas för att studera indoeuropeiska språk.
Låg socioekonomisk status är en riskfaktor för barns utveckling av språket och viktiga förmågor som uppmärksamhet, arbetsminne och problemlösning. Det visar en stor undersökning bland över 400 svenska förskolebarn.
Vad är världslitteratur? Vilken plats har reseskildringarna i en alltmer globaliserad värld? Och är ett litterärt verk bundet till sin lokala kontext? Världslitteraturprogrammet i samarbete med Tranströmerbiblioteket arrangerade under våren 2021 tre samtal om världslitteratur.
Genom utgivningen av Nationalupplagan av August Strindbergs ”Samlade Verk” finns nu samtliga texter som Strindberg författat tillgängliga i den form som författaren själv valde. Projektet har tagit hela 40 år att färdigställa och många personer har varit involverade. En viktig princip under arbetet har varit att texterna ska vara tillgängliga även för en bred allmänhet och mycket arbete har därför lagts på ordlistor och kommentarer.
Projektet Språkkontakt och språksläktskap i Hindukushregionen (2015–2020) har jämfört 59 språk från sex olika språkgrupper och mynnat ut i online-databasen Hindu Kush Areal Typology. Projektet har letts av Henrik Liljegren, docent i lingvistik.
ALMA-priset, kulturförmedling och institutionell makt i transnationella flöden av översatt litteratur. Den flamländska författaren Bart Moeyaert i svensk översättning.
Studien är av experimentell art och undersöker sambandet mellan kognitiv belastning, tolkningsriktning och (asymmetriska) språkkunskaper hos tolkar i offentlig sektor. Doktorsavhandling i översättningsvetenskap vid Tolk- och översättarinstitutet (TÖI).
Projektet undersöker empati som uppstår av känsloladdade röster med hjälp av funktionell magnetresonanstomograf(fMRI), galvanisk hudrespons(GSR) och information om deltagarnas egna upplevelser.
Talare och lyssnare använder sig av språkets melodi för att skilja ut den viktigaste delen av ett yttrande – det fokuserade innehållet. Fokusbetoningen är avgörande för yttrandets betydelse. I detta projekt undersöker vi hur svenska förskolebarn utvecklar färdigheten att producera och tolka fokusbetoningar, bl.a. med hjälp av ögonrörelsemätning.
I det här forskningsprojektet undersöker vi betydelsen av undervisning inom anpassad kommunal vuxenutbildning och folkhögskola, med särskilt fokus på undervisning i svenska.
Hur formar andraspråkstalares interaktioner deras grammatikutveckling? Detta projekt utforskar hur förändringar i interaktionella praktiker påverkar grammatiken över tid. Genom att analysera 80 timmar av L2-konversationer på franska avslöjar vi språkresursernas roll i utvecklingen av interaktionell kompetens.
Är du intresserad av att knäcka historiska koder? Ta en titt på vårt projekt som syftar till att analysera och dechiffrera hemligt kodade historiska dokument.
I det här forskningsprojektet undersöker vi olika bedömningspraktiker i svenska som andraspråk, samt hur den skriftliga språkutvecklingen ser ut hos elever. Syftet med projektet är att öka kunskapen om bedömningspraktiker i svenska som andraspråk med fokus på skriftlig elevproduktion.
Informationssamhällets framväxt har förändrat lärandet i grunden. Det erbjuder fördelar som ökad motivation och självständighet, och lärare behöver anpassa sig till den tekniska utvecklingen. Detta doktorandprojekt undersöker hur textbaserad chatt kan användas som ett verktyg för att göra dynamiska bedömningar inom språkundervisning.
Projektet DEPICT – om avbildande tecken som medel för att främja inkludering, kommunikation och översättning – undersöker hur avbildning fungerar i flerspråkig kommunikation och vid tolkanvändning i olika situationer med döva invandrare. Projektet består av 6 delprojekt och har fått 12 miljoner norska kronor från Norges forskningsråd.
Med de stora datamängder som genereras i dag har den personliga integriteten blivit en het fråga. I detta projekt studerar vi hur man kan skapa säkra språk- och datamodeller med hjälp av maskininlärning – utan att röja personuppgifter.
Projektet fokuserar på internationellt utbildade lärares och förskollärares erfarenheter av och syn på kommunikation och språkbruk i arbetet i Sverige. Erfarenheterna kommer från den kompletterande utbildningen för utlandsutbildade lärare (ULV), och från alumnernas arbete som lärare i olika delar av skolan i Sverige.
Den maskinöversatta tv-världen och tittarförståelsen: en receptionsstudie av tittares förståelse och upplevelse av mellanspråkliga, maskinöversatta och efterredigerade undertexter.
Projektet vill lägga grunder för studier av kognitiva processer i dialogtolkning. Forskningsfrågorna handlar om hur tolkens kognitiva resurser ser ut, och då framförallt monitoreringsprocesserna, jämfört med andra typer av tolkning, dessutom undersöks de strategier som använts för att hantera kognitivbelastning.
Projektet studerar talutvecklingen hos svenska barn med särskilt fokus på akustiska egenskaper hos frikativor, det vill säga v, f, h, tje- och sje-ljuden.
Forskarskolan De främmande språkens didaktik – FRAM – bedrevs under perioden 2012-2015. Syftet var att låta redan verksamma lärare fördjupa sig i olika frågor relaterade till språkinlärning, språkundervisning och språklig bedömning.
Elektroniska journaler är fulla av viktig – men ostrukturerad – information, exempelvis kring patienters medicinska implantat eller tidigare biverkningar av mediciner. Här finns en innovationspotential. I detta projekt använder vi nordiska patientjournaler för att visa hur utmaningar inom sjukvården kan lösas.
Förstaspråkstalares anpassning till andraspråkstal. Datamodellering och experimentella ansatser på vokalperception. Projektet undersöker hur vår talperception hanterar det faktum att vi alla varierar i hur vårt uttal.
I projektet dokumenteras gawarbati, ett språk som talas i gränsområdet mellan Pakistan och Afghanistan. Målet är att sammanställa en annoterad korpus genom video- och ljudupptagningar samt att bygga en lexikal databas.
Fanny Forsberg Lundell och Klara Arvidsson forskar om Global mobilitet och vuxnas andraspråksinlärning: betydelsen av sociala och psykologiska faktorer (GLOMO)
Med syfte att utröna om det finns en "universell" semantisk domän för lukter undersöker detta projekt semantiska likheter och skillnader mellan luktvokabulärer i olika språk.
Syftet med detta projekt är att möjliggöra den praktiska användningen av avidentifiering av klinisk text på svenska. Avidentifieringsverktyget HB Deid ska testas inte bara i laboratoriemiljö på Stockholms universitet, utan även på textbaserade patientdata från Region Stockholm.
Projektet Heliga Birgittas texter på fornsvenska har som mål dels en modern kritisk utgåva av samtliga fornsvenska texter som tillskrivs eller kan föras tillbaka på Heliga Birgitta (1303–1373), både uppenbarelserna och andra mindre, relaterade texter, dels ett tillgängliggörande av texten i alla handskriftsvittnen.
Interaktion och variation i pluricentriska språk – Kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska (IVIP) är ett forskningsprogram i samarbete mellan Stockholms universitet, Helsingfors universitet, Åbo universitet och Institutet för språk och folkminnen i Göteborg.
Denna sammanläggningsavhandling behandlar språkliga praktiker och processer som är förknippade med internationaliseringen av svenskt universitetsväsende.
I det här forskningsprojektet undersöker vi utvecklingen och användningen av konnektion i skriftlig produktion hos vuxna inlärare av svenska på nybörjarnivå.
Mer än hälften av världens befolkning talar idag ett av de indoeuropeiska språken, till exempel engelska, tyska, svenska, kurdiska och ryska. Men hur det gick till när språken spreds under förhistorisk tid är fortfarande en olöst gåta.
LMNL är en unik lexikografisk resurs över Nordens medeltida lagspråk och ett viktigt hjälpmedel för att internationalisera forskningen om Nordens medeltida lagar och rättshistoria. LMNL redovisar engelska ekvivalenter till juridiskt-kulturellt relevanta termer på de olika nordiska språken och förklarar många av dessa ords användning.
Marie Franzos (1870–1941) – Självständig, engagerad, framgångsrik. Översättare, agent och kulturförmedlare av svensk skönlitteratur i tysktalande länder vid sekelskiftet. Doktorsavhandling i översättningsvetenskap vid Tolk- och översättarinstitutet (TÖI).
Projektet bygger på intervjuer med migranter som deltar i olika språkutbildningar: Svenska från dag 1, sfi (svenska för invandrare) och språkintroduktion samt uppföljningsintervjuer med deltagarna tre år senare.
I denna studie jämförs två sätt att organisera minoritetsspråksundervisning i Sverige: modersmålsundervisning, som utgör en del av det reguljära svenska skolsystemet, och språkundervisning i s.k. komplementära skolor, som organiseras utanför det nationella skolsystemet.
Det tvärvetenskapliga projektet sammanför idéer och metoder från språkvetenskap, komplexa system, maskininlärning, biologi och kulturell evolution för att söka svar på en av de stora frågorna om människan.
Modersmålsundervisning är ett omdebatterat skolämne och politisk syndabock för några och en uppskattad möjlighet för andra. Varför finns det så starka konkurrerande åsikter kring ämnet? Projektet examinerar hur modersmålsundervisningens organisation både bidrar till och är en produkt av skiftande språkideologier.
Syftet med det här projektet är att utveckla arbetsprocesser och undervisningsformer där elever redan från unga år lär sig skapa multimodala texter. Arbetet genomförs med inspiration från modeller och idéer hämtade från forskning och beprövad erfarenhet.
DigPhil är en forskningsmiljö för doktorander med syfte att kombinera studiet av historiska språk och deras varianter med automatisk analys av historiska källor med hjälp av språkteknologi.
Projektet belyser undervisning, organisation och språkanvändning i så kallad språkintroduktion med nyanlända elever på gymnasiet. Vi tittar närmare på undervisningen i svenska som andraspråk och engelska.
Hur bearbetar andraspråkstalare grammatisk information? Kan de förutse hur en sats kommer att fortsätta? Hur påverkar språkliga faktorer och individuella egenskaper andraspråkstalarnas förmåga att skapa förväntningar? Detta projekt behandlar dessa frågor med inlärare av svenska som andraspråk.
Vilken betydelse kan det få att minoritetsspråk i en lärobok representeras med en bild på en flintskallig tandlös människa, eller den samiska flaggan målad på en handflata? I en pågående studie undersöks läroböcker i svenska för gymnasiet i syfte att ge en sammanhållen bild av hur de nationella minoritetsspråken och deras talare realiseras i bild och skrift.
När Rädda Barnen går från att inom Sverige främst arbeta med påverkan och opinionsbildning till att också börja erbjuda välfärdstjänster inom utbildning, arbete/försörjning och vård och omsorg, blir medvetenhet om och arbete med verksamhetens inramning och berättelser av yttersta vikt för organisationen.
Projektet SALVE vill öka kunskapen om svenska gymnasieelevers engelska ordförråd och vi hoppas att våra forskningsresultat kan vara till hjälp vid undervisning, inlärning och bedömning av L2-engelska.
Projektet syftar till att ta fram ett system för automatisk generering av flervalsfrågor för att bedöma läsförståelse i svenska som andraspråk. Vi kommer att utvärdera tekniken, det vill säga hur pass välfungerande frågor, svar och distraktorer är, tillsammans med verksamma sfi-lärare.
Projektet syftar till att fördjupa vår förståelse för samhällskommunikationens komplexa uppgifter i omställningen till ett mer hållbart samhälle. Delstudierna använder verktyg från sociolingvistik och diskursanalys för att undersöka språkets roll i samhällsförändringar, och mer specifikt språkliga meddelandens roll i mänskligt agerande.
Projektet Samsyn bygger på nära samverkan mellan forskargruppen Intensivsvenska och Skolverkets projekt Utveckla gymnasieskolans introduktionsprogram – styrning. Syftet är att förbättra förutsättningarna för elever på introduktionsprogrammen att få goda och likvärdiga möjligheter att nå målen i skolan och att öka kunskapen om kollektivt lärande i praktiken.
Projektet bygger på nära samverkan mellan forskargruppen Intensivsvenska och 10 sva-lärare (svenska som andraspråk) vid tre skolor under fyra terminer.
Projektet SoundStart undersöker hur spädbarn tillägnar sig och använder sig av prosodi – talets melodi. Prosodin är central för kommunikation och språk, och redan vid födseln är barn känsliga för prosodi och utvecklar anmärkningsvärt hög prosodisk kompetens under sina tre första år.
Till min avhandling fokuserar jag på korpuslingvistik och diskursanalys för att undersöka språkliga maktstrukturer i tjeckiska, framför allt det som kallas språklig andrafiering.
Syftet med projektet är att undersöka vad som kan händer när en skola byter från enspråkigt till flerspråkigt episteme och erkänner flerspråkighet som en epistemisk resurs.
Projektet ”Språkkaféet som social mötesplats och arena för språkträning” bidrar med ny kunskap om språkkaféer som drivs av aktörer inom civilsamhället och deras roll för vuxna nyanländas språkliga integration.
Detta projekt utforskar språkliga och institutionella dynamiker på flerspråkiga arbetsplatser och undersöker interaktionspraktiker och identitetskonstruktion. Med hjälp av ljud/video-data fokuserar det på backstage-talk, ledarskap och socio-tekniska metoder i chef-anställda möten, och använder EMCA, MCA och socio-tekniska metoder.
Den här avhandlingen handlar om begreppet stil och närmare bestämt en författares individuella stil. Stil är ett abstrakt begrepp och jag försöker med min avhandling att undersöka om det går att se en författarens fingeravtryck i texten.
I detta projekt undersöks det prosodiska fenomenet stød i danskan. Projektet består av tre studier med nonsensord – två produktionsstudier och en perceptionsstudie. Studierna behandlar stød i relation till betoningens placering, stavelsestruktur och morfologisk kontext.
Projektet handlar om att göra svenska runstenar tillgängliga och synliga för allmänheten genom att skapa en smidig applikation som visar vilka runstenar som finns nära användaren. Användaren får pålitlig och uppdaterad information om varje stens lokalisering, skick, läsning, tolkning och datering.
Andra delen av ett större projekt om svenska som andraspråk i förortsskolor. Delstudien bygger på fältstudier i en språkligt heterogen grundskola med stor andel nyanlända elever.
Projektet fokuserar på syndetiska par, dvs. samordningskonstruktioner vars led tillhör samma ordklass och ligger på samma nivå i den syntaktiska hierarkin.
Projektets ursprungliga syfte var att utveckla ett samarbete inom forskning och undervisning mellan Stockholms universitet (Stockholm, Sverige), Higher School of Economics (Sankt Petersburg, Ryssland) och Ilia State University (Tbilisi, Georgien).
Syftet med det här projektet är att få en djupare förståelse för hur elever kan stöttas i sitt meningsskapande när de ska lära sig om naturvetenskapliga fenomen, som till exempel kraft och motkraft. Hur kan eleverna utifrån sina vardagserfarenheter få kunskap om detta som de tycker är meningsfull?
Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina har tvingat miljontals människor att fly från sina hem och söka skydd i grannländerna, inte minst i de nordiska länderna. Detta postdoktorala projekt undersöker levda språkerfarenheter bland ukrainare som flyttade till Sverige efter att den fullskaliga invasionen bröt ut den 24 februari 2022.
Mängden undervisning och lärande vid universitet som sker i andraspråk (L2) engelska fortsätter att öka snabbt. Denna situation leder till klassrum där studenter och lärare har olika nivåer av engelska kunskaper.
I medborgarforskningsprojektet ”Vad säger skolans väggar” kommer lärare och skolklasser att hjälpa forskare att undersöka på vilket sätt skolans demokratiska uppdrag manifesteras via de skyltar, lappar och meddelanden som finns på väggarna i klassrum, korridorer och andra gemensamma utrymmen.
I det här projektet undersöker vi hur visuella resurser används i språkundervisningen. Vi fokuserar på undervisning i svenska för invandrare för vuxna, vuxenutbildning för döva och hörselskadade samt komvux som särskild utbildning.
Yrkeslivskommunikation och digitalt skriftbruk: komplexitet, rörlighet och flerspråkighet i den globala arbetsmiljön. Projektet undersöker kommunikationen på företag, med fokus på digitala medier, flerspråkighet och intern kommunikation.
Projektet diLILAC initierades i syfte att stärka litauiska språk- och kulturpedagogers förmåga att erbjuda högkvalitativ, interaktiv och inkluderande digital utbildning. Projektet är ett ”Erasmus+ Strategic Partnership Project”.
Skrivtolkning för personer med hörselnedsättning sker idag genom skrivande på tangentbord. Projektet syftar till att öka produktionen och därmed tillgängligheten genom att utveckla talteknologi för s.k. återtalare, dvs. personer som talar in det som just sagts, och gör det på ett speciellt sätt för att underlätta konvertering till text.
Gruppen behandlar forskning om minoritiserad flerspråkighet i en majoritetsspråkskontext – och på vilka sätt barn, ungdomar och vuxna får möjlighet att använda och utveckla minoritiserade språk och majoritetsspråket.
Vid det ämnesöverskridande Äldretextseminariet (Seminar of Premodern Texts) vid Stockholms universitet träffas forskare från olika estetiska och historiska ämnen samt språkämnen, alla med intresse för antika, senantika, medeltida och tidigmoderna texter.
Forskargruppen Berättelsers form och funktion intresserar sig för berättelser från olika tider och sammanhang – från landskapslagen till livsstilsbloggen – och vill svara på frågorna hur och varför vi berättar.
Interaktion och variation i pluricentriska språk – Kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska (IVIP) är ett forskningsprogram i samarbete mellan Stockholms universitet, Helsingfors universitet, Åbo universitet och Institutet för språk och folkminnen i Göteborg.
Forskargruppen Intensivsvenska fokuserar på flerspråkiga elevers lärande och språkutveckling, avkodning/kodning för alla fyra språkfärdigheterna, språk- och kunskapsutveckling i alla skolämnen, hållbar skolutveckling och kollektivt kapacitetsbyggande. Vi driver forsknings- och samverkansprojekt med lärare, rektorer, huvudmän och Skolverket.
Interfler är en av de fasta forskargrupperna inom Svenska och nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet. I gruppen samlas forskare med intresse för interaktion och flerspråkighet i vardagsliv och olika verksamheter, som utbildning och yrkesliv.
Forskarnavet har ett tvärvetenskapligt fokus på digitalisering i förskolan. I gruppen finns bland annat förskoledidaktik, pedagogik, barn- och ungdomsvetenskap, kognitionsvetenskap, psykologi, neurovetenskap och ämnesdidaktik representerat.
Natural Language Processing Research Group utvecklar, tillämpar och utvärderar metoder för att bearbeta, modellera och analysera text, i synnerhet involverande stora språkmodeller. Vi utforskar tillämpningar inom olika domäner och fokuserar på frågor som integritet, förklarbarhet och domänanpassning.
Nordisk filologi och språkhistoria är en av de fasta forskargrupperna inom Svenska och nordiska språk. Här samlas forskare som från alla tänkbara utgångspunkter intresserar sig för äldre nordiskt språk och litteratur, företrädesvis från de runsvenska, fornsvenska, fornisländska och äldre nysvenska perioderna.
Språk och makt är ett forskningsfält med lång tradition, men har under de senaste åren fått förnyad aktualitet i och med populismens framgångar och ett polariserat samhällsklimat.
Vi forskar på kognition och processer i tolkning, undertextning och översättning. Det inbegriper studier av avancerad språkanvändning, hjärnan och dess exekutiva funktioner liksom kognitiva och sociala processer i tolkning och översättning.
Språk och samhällsutmaningar är en av de fasta forskargrupperna inom Svenska och nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet. Här samlas sociolingvistiskt och diskursanalytiskt orienterade forskare som intresserar sig för språkvetenskapliga frågor i förhållande till social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet
TRISS-forskargrupp studerar översättning som social praktik i vår globaliserade värld. Vi undersöker den mångfacetterade roll som översättningar, översättande och översättare spelar i historiska och nutida kontexter med hjälp av teorier och metoder från översättningssociologi och -historia, världslitteraturstudier samt nätverksteori.
Forskningsfältet transkulturella litteraturstudier samlar flera forskare vid Romanska och klassiska institutionen. De ägnar sig åt frågor som rör litteratur- och kulturförmedling med koppling till det romanska språkområdet: översättning, cirkulation, reception och litterär flerspråkighet.