I det här forskningsprojektet undersöker vi komplementära polska skolor. Syftet med projektet är att bättre förstå hur skolorna kan bidra till flerspråkiga barns språk- ock kunskapsutveckling. För att ta reda på det analyserar vi bland annat styrdokument och lärarnas ideologier.

I det här forskningsprojektet undersöker vi betydelsen av undervisning inom anpassad kommunal vuxenutbildning och folkhögskola, med särskilt fokus på undervisning i svenska.

En studie om den plötsliga övergången till distansundervisning under coronapandemin. Hur påverkade detta studenter och lärare?

Projektet undersöker vilka effekter uppgiftskomplexitet har när andra- och tredjespråksinlärare skriver på engelska och moderna språk.

Syftet med projektet är att jämföra och analysera hur svenska undervisas i Finland och Sverige. Fokus ligger på att identifiera likheter och skillnader i undervisningspraktiker, med målet att belysa hur kontextuella och kulturella faktorer kan påverka ämnesundervisningen i de båda länderna.

Projektet undersöker hur folkbibliotekens flerspråkighetspolicy i praktiken främjar språklig mångfald och inkludering.

Forskarskolan De främmande språkens didaktik – FRAM – bedrevs under perioden 2012-2015. Syftet var att låta redan verksamma lärare fördjupa sig i olika frågor relaterade till språkinlärning, språkundervisning och språklig bedömning.

Projektet vill hjälpa till att sätta prioriteringar för uttalsundervisning där ELF (English as a Lingua Franca) lärs ut.

Projektet vill hjälpa till att sätta prioriteringar för uttalsundervisning i svenska som andraspråk.

Ett läsprojekt i årskurs 7 med syfte att beskriva hur lekfulla, multimodala aktiviteter och litteraturundervisning kan designas.

I det här forskningsprojektet undersöker vi utvecklingen och användningen av konnektion i skriftlig produktion hos vuxna inlärare av svenska på nybörjarnivå.

I det här forskningsprojektet undersöker vi hur undervisning som bygger på textuniversum, där elever får skapa kreativt med utgångspunkt från skönlitteratur, kan öka läsförståelsen och engagemanget hos eleverna.

Projektet vill utveckla en modell som kan användas för att analysera strukturella, innehållsliga och individuella aspekter av läspraktiker. I studien följs undervisningen i samhällsorienterande ämnen i årskurs 5 och 8.

I projektet LäST undersöker vi vilka textaktiviteter som kopplas till läsning och hur elever i årskurserna 1, 5 och 9 ser på läsning och sig själva som läsare.

Projektet belyser undervisning, organisation och språkanvändning i så kallad språkintroduktion med nyanlända elever på gymnasiet. Vi tittar närmare på undervisningen i svenska som andraspråk och engelska.

Projekt Skrivstöttning i fyra språkmiljöer syftar till att tillsammans med verksamma lärare utveckla skrivpedagogiken i språkligt varierande miljöer.

Vilken betydelse kan det få att minoritetsspråk i en lärobok representeras med en bild på en flintskallig tandlös människa, eller den samiska flaggan målad på en handflata? I en pågående studie undersöks läroböcker i svenska för gymnasiet i syfte att ge en sammanhållen bild av hur de nationella minoritetsspråken och deras talare realiseras i bild och skrift.

SEMLA är en forskarskola för lärarutbildare med inriktning mot språkdidaktik. Temat är svenska och engelska i flerspråkighetsperspektiv.

Första delen av ett större projekt om svenska som andraspråk i förortsskolor. Delstudien baseras på fältarbete i tre språkligt heterogena skolor.

Projektet utforskar hur skrivkulturer och bedömningspraktiker på gymnasiet kan utvecklas.

Många elever uppfattar skrivundervisningen i svenska som meningslös och tråkig. I det här projektet undersöker vi hur skrivuppgifter kan utformas för att leda till större kreativitet och engagemang.

Andra delen av ett större projekt om svenska som andraspråk i förortsskolor. Delstudien bygger på fältstudier i en språkligt heterogen grundskola med stor andel nyanlända elever.

Syftet med det här projektet är att få en djupare förståelse för hur elever kan stöttas i sitt meningsskapande när de ska lära sig om naturvetenskapliga fenomen, som till exempel kraft och motkraft. Hur kan eleverna utifrån sina vardagserfarenheter få kunskap om detta som de tycker är meningsfull?

Projektet inriktar sig på kritisk språkmedvetenhet i en förberedelseklass.