Sill. Foto: Oceana.

Det råder ingen tvekan om att yrkesfisket i Östersjön står inför fortsatta utmaningar även nästa år.

I EU-kommissionens förslag 2021 års fångstkvoter, som nyligen presenterades, föreslås minskade fångster för flera av Östersjöns kommersiellt viktigaste bestånd.

– Det går allt sämre för de viktiga bestånden av sill och torsk i såväl västra som östra Östersjön, vilket är illavarslande för både fisket och havsmiljön, säger Henrik Svedäng, fiskforskare vid Östersjöcentrum.

Kraftig minskning för sill/strömming i centrala Östersjön

För sill/strömming i centrala Östersjön följer kommissionen den vetenskapliga rekommendationen från Internationella havsforskningsrådet (Ices) och föreslår 36-procentig minskning av fångstkvoterna år 2021.

Under de senaste fem åren har fiskeridödligheten legat över gränsvärdena för ett maximalt hållbart uttag (FMSY) och lekbiomassan (SSB) har nu sjunkit så mycket att särskilda åtgärder krävs. Dessutom bärs beståndet upp av en enstaka stark årsklass (fiskar födda 2014).  Samtidigt koncentreras mycket hopp nu kring en ny årsklass (2019). Men hur stor den årsklassen blir är det ännu för tidigt att sia om, menar Henrik Svedäng.

– De senaste årens beståndsuppskattningar visar på en starkt ökande fiskedödlighet och minskande lekbiomassa jämfört med tidigare år. Detta tyder på att skattningarna är osäkra och att situationen kan förvärras än mer under kommande år, säger han.

– I kombination med felrapporteringar av hur mycket sill/strömming och skarpsill som landas ökar osäkerheten ytterligare.

Strömmingsbrist ger spiggvåg i skärgården?

Kvoterna för sill/strömming i centrala Östersjön har sänkts successivt under senare år: 26 procent år 2019, 10 procent år 2020 – och nu alltså en ytterligare sänkning på 36 procent till nästa år.

Sill/ strömmingsbestånden i centrala Östersjön ligger i dag klart under de nivåer som rådde under 1970- och 1980-talen.

– Vi har dessutom en problematik med sviktande strömmingsförekomst längs den svenska ostkusten. Det beror antingen på att det generellt sett finns betydligt mindre sill/strömming i Östersjön än vad de rådande beståndsuppskattningarna ger sken av, eller så beror det på att sillen/strömmingen vid kusten utgörs av lokala delbestånd som har decimerats kraftigt, säger Henrik Svedäng.  

Enligt honom har nedgången redan inneburit stora förändringar av Östersjöns ekosystem, vars struktur och funktion nu förändras drastiskt.

– Bland annat kan den så kallade ”spiggvågen” i Stockholms ytterskärgård bero på de unikt låga strömmingsförekomsterna längs kustbandet. I de inre delarna av skärgården, där strömmingen finns kvar, syns inte denna spiggvåg, säger Henrik Svedäng.

”Förvaltningen har brustit”

Ices forskare rekommenderar att nästa års fångstkvot för västra torskbeståndet sätts någonstans mellan 4 635 och 2 960 ton.

Kommissionen föreslår en sänkning till 3 395 ton, vilket innebär en sänkning med 11 procent jämfört med föregående år.

När det gäller den västra torsken är det tydligt att förvaltningen har brustit på senare år, menar Charles Berkow, Östersjöcentrums policyexpert i fiskefrågor.

– 2018 varnade Ices för att över 80 procent av torskfångsten i det västra beståndet kom från en enda stark årsklass. Årsklasserna innan och efter var mycket svaga, säger han.  

Men istället för att låta den starka årsklassen växa till sig ökade EU:s fiskeministrar fångstkvoterna med 70 procent till 2019. De negativa konsekvenserna blev snabbt synliga och året därpå tvingades man sänka kvoterna med 60 procent, vilket var en mindre sänkning än vad Ices rekommenderade.

– För två år sedan, när kommissionen föreslog en ökning, plussade ministrarna på så det blev en större ökning. Förra året, när kommissionen föreslog en minskning, ville ministrarna inte gå så långt. Frågan är om man ska ta igen det nu i år, säger Charles Berkow.

Fortsatt fiskestopp för östra torskbeståndet

I fjol beslutade EU:s ministrar att stänga allt riktat yrkesfiske på det östra torskbeståndet, men tillät en bifångst på 2 000 ton. För 2010 föreslår kommissionen fortsatt fiskestopp, samt att den tillåtna bifångsten sänks med 70 procent, till 595 ton.

Det finns olika vetenskapliga teorier om varför tillståndet för den östra torsken är så dåligt. En färsk studie tyder på att dålig kvalitet på torskens föda kan spela en viktig roll. Man kan också notera att bestånden av sill/strömming, en viktig födofisk för torsken, inte är särskilt starka i södra Östersjön där den mesta torsken finns. Men det är ännu oklart exakt hur mycket av torskens problem som beror på tidigare överfiske på torsk, nuvarande hårt fiske på sill/strömming eller olika miljöfaktorer såsom exempelvis övergödning och stigande vattentemperaturer.

Inget fiskestopp för sydvästra sillen

Ices rekommenderar för tredje året i rad ett fiskestopp för den sydvästra sillen. 2019 sänktes kvoten med 48 procent, och 2020 sänktes den med 65 procent. Kommissionen föreslår en ytterligare sänkning med 50 procent för 2021.

– Personligen tycker jag det är dags att erkänna misshushållningen och införa ett tillfälligt fiskestopp på sill i västra Östersjön. Beståndet har fiskats ned under en lång rad år och är nu på historiskt låga nivåer. Detta innebär också att det östra torskbeståndet, som i dag lider av dålig hälsa och kondition, inte kan hitta sill i tillräcklig mängd utan istället måste livnära sig på skarpsill, vilket är en sämre föda för torsken, säger Henrik Svedäng.
Forskarnas varningar borde tagits på allvar

Om EU-kommissionens senaste kvotförslag ska ses som en generell lägesbeskrivning ser det ganska mörkt ut för Östersjöns kommersiella fiskbestånd. Endast för ett av laxbestånden samt strömmingen i Rigabukten föreslår kommissionen höjningar. För skarpsillen och rödspättan föreslår kommissionen samma kvoter som i år: 210 147 ton för skarpsill och 6 894 ton för rödspätta.

– Sammantaget är det rätt kraftiga sänkningar som föreslås. Förmodligen hade man inte hamnat i denna besvärliga situation – i alla fall inte för så många av bestånden – om man hade tagit forskarnas varningar och rekommendationer på större allvar tidigare, säger Charles Berkow.

Den 19–20 oktober samlas EU:s fiskeministrar för att bestämma de slutliga fiskekvoterna. I dessa förhandlingar blir kommissionens förslag vägledande.

– Det ska bli intressant att se hur fiskeministrarna hanterar förslagen om kraftiga sänkningar för sill/strömming, som ju är det fiske som brukar dra in mest pengar till näringen. Det ska också bli intressant att se hur ministrarna hanterar frågan om konsekvenserna i våra kust- och skärgårdsområden och för de som fiskar där, säger Charles Berkow.

Text: Henrik Hamrén