Ny podcast om lettiska som arvspråk riktar sig till familjer i diasporan

Den nyligen lanserade podcasten ”Vārti” (på lettiska) vänder sig till lettiska familjer runt om i världen för att hjälpa dem att bevara sitt modersmål i diasporan. Den innehåller intervjuer med experter inom flerspråkighet, familjespråkpolitik och bevarande av modersmål, samt insikter från föräldrar och barn i diasporan.

Ny bok - "La subversión silente"

Ken Benson nytolkar centralt författarskap från spansk efterkrigstid i en ny bok

Unikt projekt undersöker vad graffiti i skolan kan lära oss om demokratin

Skyltar, anslag och konst täcker skolans väggar, men vem riktar de sig till, vem är avsändaren, och hur samspelar budskapen med skolans demokratiska uppdrag? Det ska forskare och elever undersöka tillsammans under hösten. Nu startar medborgarforskningsprojektet Vad säger skolans väggar? på skolor runt om i landet.

"Läskrisen" behöver ett andraspråksperspektiv

Många menar att vi har en “läskris” i Sverige. Vi menar att det snarare rör sig om en "sva-kris".

Kristiina Savola disputerade

Kristiina Savola, doktorand i finska, försvarade sin doktorsavhandling fredagen den 23 augusti 2024.

Susanne Tienken intervjuas i Forskning och Framsteg om tidigmoderna likpredikningar

Susanne Tienken intervjuas i Forskning och framsteg om sin forskning och om likpredikningars värde som kvinnohistorisk källa.

De är våra nya doktorander i lingvistik

Dekryptering av hemliga historiska dokument, studier i turtagning i samtal via Zoom – det ska våra tre nyaste doktorander ägna sig åt.

Appen "Svenska runstenar" guidar till en runsten nära dig

Är du intresserad av runstenar? Då ska du ladda ned appen ”Svenska runstenar”. I de olika landskapsguiderna kan du med hjälp av en interaktiv karta se exakt var det finns runstenar i Sverige – du får veta om det är lätt att ta sig dit och i vilket skick stenen är. Appen är utvecklad av runforskaren Sofia Pereswetoff-Morath vid Stockholms universitet tillsammans med Umami Produktion.

Språk och propaganda - den omtyckta kursen om totalitärt språkbruk ges igen

Den här kursen är för dig som är intresserad av sambandet mellan språk och propaganda och vill lära dig mer om politiskt språkbruk i Tyskland 1933-1989.

Möt tre av våra doktorander

Språktypologi för språkmodeller, kommunikation mellan förälder och barn och betydelsen 'tillsammans' i världens språk. Det är några av de områden som ska utforskas av tre doktorander på Institutionen för lingvistik: Amanda Kann, Stina Andersson och Alice Bondarenko.

Mängden prat viktigast

Mest betydelsefullt vad gäller språkutveckling är att barn får delta i många samtal.

Uppdragsutbildning för finsktalande förskolepersonal

Avdelningen för finska arrangerar en utbildning för förskolepersonal som använder finska i sitt jobb.

Jenny Larsson intervjuas om forskning i forntida indoeuropéers matvanor

Larsson intervjuas i ett avsnitt av "Genvägar med Karin Bojs" på Sveriges radio.

Ny avhandling om diskursiva strategier i finska politikers bloggtexter

Kristiina Savolas avhandling inom finska behandlar konfrontationer i finska politikers bloggtexter.

Ord för kvinnor väcker antingen kärlek eller hat

Kvinna, flicka, syster. Substantiv som refererar till kvinnor väcker oftare positiva eller negativa känslor än sina manliga motsvarigheter.

Nypublicerat: Indo-European Interfaces. Integrating Linguistics, Mythology and Archaeology

Ny multidisciplinär bok ökar kunskapen om och förståelsen för forntida talare av indoeuropeiska språk.

Terminsstart HT2024

Välkommen till höstterminen 2024! Har du blivit antagen till någon av våra kurser i höst? Då är det viktigt att du tar del av nedanstående information. Vi hälsar dig varmt välkommen som student vid vår institution och hoppas att du ska trivas hos oss!

Barns språk samspelar med deras exekutiva funktioner

Forskaren Signe Tonér visar ett tydligt samband mellan språkliga förmågor hos barn på förskolan och deras exekutiva funktioner.

Janina Orlov tilldelas nordiskt översättarpris

Litteraturvetaren får Letterstedtska föreningens nordiska översättarpris.

Humanistiska föreningens Run-Jannes stipendium 2024 till Maryann Su Lin Tan för avhandlingsarbete

Maryann Su Lin Tan, doktorand i tvåspråkighet, har fått Humanistiska föreningens Run-Jannes stipendium 2024 för det pågående arbetet med sin doktorsavhandling om en korpusdatabas över centralsvenskt uttal.

Språkkontakt ett stort tema för doktorander i språktypologi

Språkkontakt som grund till att språk lever och förändras var ett stort tema på konferensen Emerging Topics in typology 2024.

Döva migranter möter stora språkliga hinder

Döva nyanländas kommunikation är ett ämne som få har uppmärksammat. En ny studie sätter den i fokus.

Språkteknologen som knäcker historiska gåtor

Chiffer har genom historien använts för att bevara många hemligheter. Beáta Megyesi leder ett tvärvetenskapligt projekt där bland andra språkvetare, datavetare och historiker använder AI för att avkoda hemliga dokument.

Anna Sjöberg får VR:s internationella postdok-bidrag

Anna Sjöberg, forskare i typologi, fortsätter att forska om hur vi uttrycker att ha kunskap.

Björn Lindblom hyllas på fonetikkonferens

Professor emeritus Björn Lindblom fyller 90 år – och det uppmärksammas på konferensen Fonetik 2024.

Transspråkandets villkor i en supermångfaldig förskola - En konstruktivistisk grundad teori

Ylva Novosel är aktuell med en doktorsavhandling om flerspråkighet i förskolan.

Ny studie om jämställdhet och representation av olika människogrupper i tjeckisk nyhetspress

Ny avhandling tar ett ovanifrånperspektiv på hur representationen av olika grupper av människor ser ut i tjeckisk nyhetspress under tre årtionden.

Charlotta Seiler Brylla intervjuas om AfD:s retorik i Aftonbladet

I en artikel om det högernationalistiska partiet Alternative für Deutschland i Aftonbladet intervjuas Charlotta Seiler Brylla om AfD:s retorik.

Projekt till Linus Salö om humanistisk kunskap inför framtiden

Linus Salö har tilldelats ett forskningsanslag från Riksbankens Jubileumsfond för projektet "Humaniora under omställning: Humanistisk kunskap inför framtiden", med en budget på 6 168 659 kr. Projektet ska kartlägga det humanistiska forskningslandskapet i Sverige, med mål att finna sätt att bättre tillvarata forskningsområdes potential i framtiden.

Besök av Jean-Michel De Waele, professor i statsvetenskap vid Université libre de Bruxelles

Den 20 och 21 maj 2024 besökte professorn Jean-Michel De Waele Stockholms universitet. Under sitt besök höll han en föreläsning om Belgiens historia och deltog i ett seminarium om relationen mellan sport och politik.

Båda delarna av ”Nouveau Répertoire de mises en prose” är nu publicerade

Inventeringen av medeltida franska prosaomskrivningar har nu avslutats

Bästa artikel publicerad år 2023 i "British Journal of Canadian Studies"

Det nya priset för den bästa artikeln som publicerades i British Journal of Canadian Studies år 2023 (Volym 35, temanummer 2) har tilldelats Christophe Premat för hans artikel ”Thinking in a Decolonial Ontology from Natasha Kanapé Fontaine’s Assi Manifesto”,

Det politiska samtalet – hårdare ton, sämre kvalitet

Tonen i det politiska samtalet har hårdnat, både ute i världen och här hemma i Sverige – men vad är det som har förändrats? Lyssna på Utrikespolitiska institutets podd med bland annat Gunilla Almström Persson, universitetslektor vid Stockholms universitet, språkvetare och retorikforskare.

Besök från sydafrikanska universitet på Centrum för hjärnavbildning, SUBIC

SASUF, the South Africa-Sweden University Forum, är ett samarbetsprojekt mellan 40 partneruniversitet i Sverige och Sydafrika. Den 14 maj, under den årliga forsknings- och innovationsveckan som anordnas inom SASUF, besökte 15 rektorer från sydafrikanska universitet SUBIC – Stockholm University Brain Imaging Centre.

CIVIS-KF Korean Studies E-School Konsortium 2024

Institutioner för Koreastudier vid fem universitet som tillhör CIVIS-nätverket har lanserat ett treårigt program med onlinekurser 2021-2024.

Vi firar det svenska teckenspråkets dag

När Sverige den 14 maj 1981 officiellt erkände det svenska teckenspråket blev vi det första landet i världen att få teckenspråket erkänt som språk. Då hade forskning på området funnits vid Stockholms universitet i cirka tio år. Det svenska teckenspråkets dag firas den 14 maj varje år.

Jenny Larsson medverkar i Vetenskapsradion Historia

Jenny Larsson berättar om satsningen på VR:s excellenscentrum Center for the Human Past.

Vi behöver reflektera kritiskt kring hur TAKK och bildstöd används i undervisningen

Intervju med Karolina Larsson om TAKK i förskolan med flerspråkiga barn.

Språket är viktigt för att förstå klimatkrisen

Linnea Hanell, forskare vid Stockholms universitet och språkvårdare vid Institutet för språk och folkminnen, har studerat olika sätt som språkbruk och språkbruksförändring kan relatera till hållbar utveckling på miljö- och klimatområdet.

Människans förhistoria och glädjens idéhistoria

Hur upplevdes glädje förr i tiden? Och hur kan genetiker, arkeologer och språkvetare tillsammans lösa gåtor från människans förhistoria? Vetenskapsradion historia möter idéhistorikern Anneli Drakman och Jenny Larsson, professor i baltiska språk, vid Stockholms universitet.

Humanistiska föreningens stipendium för bästa masteruppsats 2023 till Yulia Kashevarova

Yulia Kashevarova, tidigare masterstudent och nu forskningsassistent vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, har fått Humanistiska föreningens stipendium för avancerad nivå, "Den lila irisen", för bästa masteruppsats 2023: Trilingual spoken word recognition: Interlingual competition from one or two non-target languages in a sentence context.

Bli vän med danskan! Olle Josephson om danska språket i samtal med Louise Epstein i P1

Skönt tycker vissa – deprimerande säger andra – om att danskar och svenskar pratar engelska med varandra för att de inte förstår varandras språk, trots att de är ganska lika. Det konstaterar Louise Epstein i Sveriges radios P1 i samtal med Olle Josphson, professor emeriuts i nordiska spåk, som gästar programmet.

Mängden prat avgörande för barns språkutveckling

– Det som är viktigast för alla barns språkutveckling är att föräldrar och andra personer i barnens närmiljö pratar med dem, säger Iris-Corinna Schwarz, docent i lingvistik, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet i tidningen Förskolan/Vi Lärare.

Kom igång med grammatiken

En bank av föreläsningar om grammatiska begrepp som lärare i svenska som andraspråk bör känna till.

Att göra musik. ASLA:s pris 2024 för bästa magisteruppsats 2023 till Helena Textorius

Helena Textorius, magisterstudent VT23 vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, har fått ASLA:s pris 2024 för bästa magisteruppsats 2023: ”Att göra musik. Det interaktionella arbetet vid ensemblerepetition”. Uppsatsen består av en multimodal interaktionsanalys av två professionella musiker som repeterar ett klassiskt musikstycke.

Högskoleföreningen prisar Natalia Volvach för framstående avhandling

Natalia Volvach får pris från Högskoleföreningen för avhandlingen From Words to Voids. Absencing and Haunting in Crimean Semiotic Landscapes. Högskoleföreningen har beslutat om att dela ut pris för framstående vetenskaplig prestation 2023 till tre doktorsavhandlingar.

Utbildning Intensivsvenska Samsyn för lärare VT25. Sök senast 26/4

Vid Institutionen för svenska och flerspråkighet finns forskargruppen Intensivsvenska. I samarbete med Skolverket erbjuds en unik utbildning – Intensivsvenska Samsyn – som vänder sig till arbetslag på högstadiet och gymnasieskolans introduktionsprogram. Arbetslagen får här redskap att tillsammans gynna elevernas parallella språk- och kunskapsutveckling. Kursstart VT 2025.

Italienska ambassadörens besök

För att förstärka de vetenskapliga kontakterna mellan Stockholms universitet och Italien, bjöds en delegation in från den italienska ambassaden och forskare från SU fick möjligheten att presentera institutionens forskning. Besöket hölls vid Nordiska latinamerikainstitutets bibliotek

Mia tycker att läraryrket är det bästa jobbet man kan ha

Gå vår kompletterande pedagogiska utbildning så är du färdig ämneslärare om tre terminer.

Kristiina Savola om politisk positionering och konfrontativt språkbruk på Svenska Yle

Kristiina Savola intervjuas av Svenska Yle om sin forskning om politisk positionering och konfrontativt språkbruk i finska politikers bloggtexter.

Ett nytt tvärvetenskapligt Human Past Fellowship-program är öppet för ansökningar

Centret för Människans Förhistoria har i samarbete med Svenska Kollegiet för Avancerade Studier (SCAS) startat ett nytt gästforskarprogram.

Nya och vidgade perspektiv på anpassad och alternativ vuxenutbildning

Ett nytt forskningsprojekt omprövar undervisning av språk och litteracitet ur kritiska och tvärvetenskapliga perspektiv.

Stor uppmärksamhet för studie om barns språkutveckling

Sveriges radios program "Språket" uppmärksammar internationell språkstudie som nyligen publicerats i vetenskapliga tidskriften PNAS, Det gör också bland andra Svenska Dagbladet, Sveriges radio P4 Uppland och Svt Nyheter. Docent Iris-Corinna Schwarz, Specialpedagogiska institutionen, Stockholsm universitet, intervjuas.

Frankofonievenemang 13 mars: Förenar idrotten oss?

Varje år firas franskspråkigheten, eller frankofonin, runtom i hela världen. Precis som förra året deltog Romanska och klassiska institutionen i detta evenemang. Årets tema var sport och idrott under rubriken Le sport qui nous rassemble?

När danskar och svenskar pratar engelska med varandra – upprörande eller självklart?

Den nytillträdda danska förbundskaptenen för Sveriges herrlandslag i fotboll, Jon Dahl Tomasson, valde att prata engelska istället för danska alternativt "skandinaviska" på en presskonferens i Sverige i mars. Många är de som har kritiserat språkvalet. Annika Thorsager Høeg, dansk och doktorand i nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, kommenterar i Radio Sweden.

Konferens: Svenskans beskrivning 40

Välkommen till den fyrtionde sammankomsten inom konferensserien Svenskans beskrivning, som arrangeras den 26–28 maj 2025 av Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet.

Norge särskilt intressant för svenska studenter

Varje år antas svenska studenter till sommarkurser på olika universitet i Norden inom Nordkurs. I årets ansökningar framträdde ett särskilt stort intresse för de norska kurserna, i Oslo och Stavanger, men intresset är brett fördelat mellan Danmark, Finland, Island och Norge.

Karikatyrer och yttrandefrihet i Frankrike

I ramen för aktiviteterna under frankofonimånaden höll Christophe Premat den 12 mars en föreläsning på Folkuniversitetet i Stockholm om temat ”Karikatyrer och yttrandefrihet i Frankrike”.

Jenni Alisaari och Jarmo Lainio i SVT Uutiset om språkattityder i ny rapport

Jenni Alisaari och Jarmo Lainio intervjuas om språkattityder och erfarenheter av minoritetsspråksanvändning hos lärare i finska i Sverige.

Jenni Alisaari medverkar i program på SVT om barns tvåspråkighet

Jenni Alisaari medverkar i SVT:s program om barns flerspråkighet och hur man som förälder kan stötta barnen så att de blir tvåspråkiga.

Samarbete, nygamla verktyg och specialistkunskap. Professionell kriskommunikation i praktiken

Kommunikatörer har en livsviktig roll i globala kriser. Vad lärde de sig under coronapandemin som kan användas i en framtida samhällskris? I en artikel visar Mats Landqvist och Mona Blåsjö strategiförändringar bland kommunikatörer i kommuner och hur deras uppfattningar om kunskap förändrades under pandemin.

Natalia Volvach får stipendum för projektet Ukrainska röster i Sverige (2024–2025)

Anna Ahlströms och Ellen Terserus stiftelse för filosofie doktorer har beslutat att tilldela Natalia Volvach vid Stockholms universitet ett tvåårigt forskningsstipendium för filosofie doktorer 2024–2025: Ukrainska röster i Sverige/Ukrainian Voices in Sweden. "Countering Voicelessness: Lived experiences of language among war refugees from Ukraine in Sweden"

En introduktion till Historisk kryptologi

I bibliotek och arkiv världen över finns tusentals historiska manuskript skrivna i hemlig kod. Inom det nya forskningsområdet Historisk kryptologi arbetar med att hitta sätt för att avkoda dem.

Ny publikation från LETO-projektet utmanar vedertagna teorier

Resultaten ger ny förståelse för språkmiljöns betydelse för barns förmåga att urskilja toner i språket.

Nationell ämneskonferens i romanska språk 2024

Den 8-9 februari arrangerade Romanska och klassiska institutionen den nationella ämneskonferensen i romanska språk. Om två år är det dags för nästa konferens och den kommer att äga rum i Lund.

Nypublicerat: Lainio om forskning om sverigefinska skolmiljö

Nypublicerat: Lainio om flerspråkighet och språkkontakter i Sverige

Vad händer utanför ”komfortzonen"?

Sofia Lodén docent i franska vid Stockholms universitet och ledamot i SUA deltog i ett panelsamtal arrangerat av Unga tankar om musik och Sveriges unga akademi

Maria Rydell befordrad till universitetslektor och antagen som docent i nordiska språk

Vi gratulerar Maria Rydell som efter ansökan har befordrats från biträdande lektor till universitetslektor och blivit antagen som docent i nordiska språk.

Konferens Thet Nyia Testamentit på Swensko 1526: Boken, språket, teologin

Med anledning av att det snart är 500 år sedan den första svenska översättningen av Nya testamentet utkom av trycket ordnas en tvådagarskonferens med presentationer och föredrag kring översättningen ur olika perspektiv: språkhistoriska, kulturhistoriska, teologiska, bokhistoriska, kyrkohistoriska, liturgihistoriska, musikvetenskapliga, översättningshistoriska och verkningshistoriska.

Ungdomars förståelse av begreppet heder

Rädda Barnen erbjuder en kostnadsfri distansföreläsning den 12 mars 2024 om "Ungdomars förståelse av begreppet heder" med Anna Vogel, forskare vid Institutionen för svenska och flerspråkighet. Föreläsningen är en del av "Kärleken är fri", Rädda Barnens förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Ordförråd och skolspråk – att planera för ordundervisning för flerspråkiga elever

Blogginlägg på jonkoping.se om hur läraren Linda Glaad med kollegor i sitt arbetslag har ingått i skolutvecklingsprojektet Intensivsvenska Samsyn, som ges vid vår institution. Samsyn – Samordning och synlighet i utbildning och undervisning i gymnasieskolans introduktionsprogram. Informationsträff om Samsyn i mars.

Språkforskaren: Hårdnande politisk retorik splittrar Finland

Det politiska språkbruket i Finland blir alltmer konfrontativt visar pågående forskning, vilket synts även i retoriken. Bland annat blir språket mer militariserat, innehållet fokuserat på hotscenarier och jargongen inriktad på splittring.

Framgångsrikt avslut för diLILAC-projektet

Granskningsrapporten för Erasmus+-projektet "diLILAC - Digital transition of Lithuanian language and culture" är nu tillgänglig.

Ny bok: Medierad diskursanalys. Att studera nexus mellan språkbruk och handling

Medierad diskursanalys. Att studera nexus mellan språkbruk och handling. Ny handbok i analys av förhållandet mellan samhälle, handling och språkbruk. Författare är Mona Blåsjö, Johan Christensson och Linnea Hanell.

Två forskare vid TÖI beviljas "time grants" från SUBIC

Aleksandra Adler and Laura Babcock vid Tolk- och översättarinstitutet är två av fyra forskare som beviljas tidsanslag (time grants) från Stockholm University Brain Imaging Centre (SUBIC). Anslaget ger dem kostnadsfri tillgång till önskad metodplattform samt tekniskt stöd i labbet.

Fint omdöme för nydisputerade Moa Gärdenfors doktorsavhandling

Avhandlingen, om döva och hörselskadade barns skrivande, berör ett relativt outforskat ämne – och fick ett sällsynt fint omdöme från opponenten.

Att prata med barn avgörande för språkutvecklingen

Ju mer prat ett barn får höra, desto bättre blir språkutvecklingen. Det visar en internationell studie av ljudmiljön kring 1001 barn från tolv länder och sex kontinenter. Studien, med deltagande forskare från Stockholms universitet, är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Guldbaggegalans tacktal. Retorikexperten kommenterar

Sveriges radios Talkshow i P1 undrar vad som gör ett tacktal riktigt bra, och så får Joel Spira berätta om sitt särskilt känslosamma tacktal efter att ha fått en guldbagge som årets huvudrollsinnehavare. Med dem är också retorikexperten Gunilla Almström Persson, Stockholms universitet.

Ny antologi om universitetens betydelsefullhet: Making Universities Matter

Boken "Making Universities Matter. Collaboration, Engagement, Impact" handlar om hur den kunskap som skapas vid universiteten blir betydelsefull genom processer av samverkan, engagemang och genomslag.

”Språk är en maktfaktor”

År 2003, när Theres Bellander var ny gymnasielärare, var chatt och sms nya företeelser. Vuxenvärlden och lärarkåren oroades över vad som skulle hända med svenska språket. Skulle ordförråd och meningsbyggnad försämras?

Stockholms universitets humaniora-experter bidrar till SVT:s historiska serie "Historien om Sverige"

SVT:s största historiesatsning någonsin, "Historien om Sverige" har just dragit igång, och över 300 experter är involverade i produktionen, inklusive cirka 20 forskare från Stockholms universitet. Dessa forskare, som representerar olika humanistiska institutioner inom universitetet, spelar en central roll i att förse serien med faktagranskning, intervjuer och expertis som sträcker sig över olika tidsperioder och områden inom humaniora.

Ny avhandling om att utveckla SKUA för nyanlända elever

Intervju med Josefin Nilsson om hennes avhandling ”Vi ser om dom flyter typ”.

Forskning i fokus: Om översättaren och författaren Greta Knutson, med forskaren Elisabeth Bladh

Elisabeth Bladh är universitetslektor i översättningsvetenskap med inriktning mot översättning vid Tolk- och översättarinstitutet (TÖI). Hon forskar om översättaren och författaren Greta Knutson och berättar om det i vår videoserie Forskning i fokus.

De gör under för textningen

Undertexter märks mest när de blir fel. Men det är inte lätt att få till dem när utrymmet är begränsat och taltempot högt. Intervju i Språktidningen med bl.a. Jan Pedersen, docent i översättningsvetenskap, som forskar om undertextning vid Tolk- och översättarinstutet.

Giuliano da Empoli, litteratur och politik

I samarbete med "Institut français de Suède" och "Revue nordique des études francophones" välkomnade Romanska och klassiska institutionen författaren Giulianio da Empoli för att presentera sin bok "Le Mage du Kremlin".

Ann Högman vinnare av Årets textunder – nytt pris för undertextare

Det nyinstiftade priset Årets textunder har på fredagen tilldelats Ann Högman, för hennes arbete med svenska undertexter till tv-serien Barnmorskan i East End på SVT. Ett hedersomnämnande delades också ut under prisceremonin. I juryn ingår Hanna Hagström (juryordförande) och Jan Pedersen vid Tolk- och översättarinstitutet (TÖI).

Språkutveckling hos flerspråkiga barn

Det senaste avsnittet av "Skolforskningspodden" handlar om om arbetssätt och insatser för att stödja språkutveckling i svenska för barn med annat modersmål.

Handbok i svenska språket

Handbok i svenska språket (femte uppl.) fungerar som en ledstång för alla de språkliga momenten i svenska 1–3, men är också lämplig för påbyggnadskurserna. Den är dessutom en värdefull kompanjon i livet efter skolan, eftersom den fungerar som en uppslagsbok för medvetna skribenter och kritiska läsare.

Catrin Norrby ny prodekan vid Humanistiska fakulteten

Ny prodekan vid Humanistiska fakulteten 2024–2026 blir Catrin Norrby, professor i nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet. Hon ser fram emot att kunna få driva frågor som har med forskning att göra, till exempel hur fakulteten – inte minst på språksidan – ska kunna hävda sig i konkurrensen om forskningsmedel.

Iris-Corinna Schwarz medverkar i Vetenskapsradion i P1

Om ny forskning som visar spår av barns språkupplevelser innan födseln

Docent på Specialpedagogiska institutionen intervjuas i Vetenskapsradion om ny studie

Språket som fostret hör i magen bygger upp en fördel för språkutvecklingen efter födseln.

Nytt projekt: Dramabaserad andraspråksundervisning ur ett interaktionellt och multimodalt perspektiv

Skolforskningsinstitutet har beslutat att bevilja åtta skolforskningsprojekt, varav ett vid Institutionen för svenska och flerspråkighet: Dramabaserad andraspråksundervisning ur ett interaktionellt och multimodalt perspektiv. Projektledare är Maria Rydell.

Utlysning: Forskningsbidrag för användande av utrustning vid SUBIC

Forskare knutna till någon av Stockholm universitets institutioner är välkomna att ansöka om forskningsbidrag från SUBIC. Ansökan är öppen till och med 11 december.

Inkräktare eller frälsare? Om latinet som gäst hos fornsvenska

Påverkan från latinet på syntax och stil i fornsvenskan är mindre undersökt men ändå tillräckligt för att vi ska kunna tala om latininfluerad stil och latininfluerade stilmönster. Däremot vet vi mindre om hur de båda språken samverkar och på vilka villkor detta sker. I en artikel ger Roger Andersson exempel på hur latinet både påverkar och samverkar med fornsvenskan.

Kognitiv belastning i dialogtolkning – ny doktorsavhandling i översättningsvetenskap

'Cognitive load in dialogue interpreting. Experience and directionality' (Kognitiv belastning i dialogtolkning. Tolkerfarenhet och språkriktning). En undersökning av Aleksandra Adler om och hur erfarenhet och språkriktning påverkar kognitiv belastning hos tolkar under dialogtolkning. Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet.

Nytt material för behovsbedömning i sva

NC har läst och diskuterat Malmö stads nya material Sva-luppen.

Valérie Alfvén har befordrats till universitetslektor

Vi gratulerar Valérie Alfvén som efter ansökan har befordrats från biträdande lektor till universitetslektor i översättningsvetenskap med inriktning mot översättning (översättningssociologi).

Utvärderingsuppdrag hos UKÄ till Linus Salö

Linus Salö, professor vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, har utsetts till en av Universitetskanslersämbetets (UKÄ) 11 sakkunniga i myndighetens tematiska utvärdering av lärosätenas samverkan med det omgivande samhället.

Slutbetänkande från Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset

Idag lämnar Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset över sitt slutbetänkande till kulturministern, om de kränkningar och övergrepp som begicks av svenska staten under 1800- och 1900-talen. Forskare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet har spelat en viktig roll i arbetet. Resultatet av granskningen ska bidra till att ge minoriteten en kollektiv upprättelse och främja försoning.

Tolkarenan: nya filmer om Rätten till tolk – språkliga rättigheter och social rättvisa

Tolkarenan vid Tolk- och översättarintitutet presenterar tre nya filmade föredrag från 2023 på temat Rätten till tolk – språkliga rättigheter och social rättvisa.

Intervju med Gabrielle Boulianne-Tremblay

Tack vare ett samarbete med "Association Internationale des Études Québécoises" hade Centrum för Kanadastudier vid Stockholms universitet glädjen att välkomna Gabrielle Boulianne-Tremblay för en intervju om hennes roman "La fille d'elle-même".

Alice Duhan, forskare vid Romklass, tilldelas projektbidrag från VR

Vid årets utdelning av medel från Vetenskapsrådet tilldelades Alice Duhan, postdoktor vid Romanska och klassiska institutionen, 3 366 000 kr för projektet ”Skönlitteraturens flerspråkiga rum: tvärspråkigt skrivande på franska från 1945 till idag”

Elin Svahn har antagits som docent i översättningsvetenskap

Vi gratulerar Elin Svahn som antagits som docent i översättningsvetenskap, Tolk- och översättarinstitutet (TÖI). I sin forskning intresserar sig Elin för olika översättningssociologiska perspektiv på översättare, översättarstudenter och översättningar.

Maryse Condé och Nya Akademiens alternativa Nobelpris 2018

Artikeln "Maryse Condé and the Alternative Nobel Prize of 2018" handlar om den franskkaribiska författaren Maryse Condé och vägen fram till och förutsättningarna för hennes nominering och mottagande av det Alternativa Nobelpriset i litteratur 2018. Artikeln är författad av Yvonne Lindqvist, professor i översättningsvetenskap, och ingår i boken "Translation Flows: Exploring networks of people, processes and products".

Samtal med Gaëlle Bélem

I samarbete med Senioruniversitet, La Réunion des livres och Institut français de Suède besökte Gaëlle Bélem universitetet för att prata om sin andra roman, som publicerats av Gallimard.

Utgör AI ett hot mot eller en hjälp för tolkar?

Magnus Dahnberg från Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) guidade sina åhörare bland ASR, CAI, CAIT, MI och TTS. Föreläsningen på Tolkseminariet hos TÖI, pekade mot en framtid där tolkning utförs av både människa och maskin, inte antingen eller.

Språk i praktiken – i en föränderlig värld. Nummer 30 i ASLA:s skriftserie är nu publicerad

Den svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap, Association suédoise de linguistique appliquée (ASLA), höll sitt 29:e symposium 2022, med temat Språk i praktiken – i en föränderlig värld. Utifrån de föredrag som hölls har nu nummer 30 i skriftserien sammanställts.

NC ger distanskurs om hur ökad läsförståelse ger ökade ämneskunskaper

Nationellt centrum för svenska som andraspråk startar i januari en kurs för dig som är verksam ämneslärare. Anmäl dig senast 15 december.

Viktigt att satsa på flerspråkig kompetens

Flerspråkighet är ett omdebatterat ämne, både i media och i skolans värld. Hur kan man ta vara på – och stärka – flerspråkigheten i skolan?

Ny studie vill förstå motoriska beteendet som ligger bakom känslomässiga röster

Gláucia Laís Salomão, har fått ett bidrag från Stockholm University Brain Imaging Centre, SUBIC, för sin forskning om kommunikation av känslor via röst och empati.

Konferens Grammatik i Norden (GRAMINO) 4 den 3–4/6 2024

Syftet med konferensen Grammatik i Norden (GRAMINO) 4 är att samla forskare som undersöker grammatiska förhållanden i nordiska språk (danska, färöiska, isländska, norska, svenska, samt relevanta dialekter). Föredrag rörande alla typer av grammatisk forskning är välkomna.

Vill du läsa den norska nobelpristagaren i litteratur Jon Fosses böcker på originalspråk?

Vill du läsa den norska nobelpristagaren i litteratur Jon Fosses böcker på originalspråk? Eller vill du hellre översätta dem? Vi ger utbildningar i norska och översättning. Sök senast 16 oktober.

Hur många språk kan du? Är du kanske polyglott?

Idag 26/9 är det Europeiska språkdagen. Hur många språk kan du förutom ditt modersmål? 3? 25? 100? Om du kan fler än 6 är du troligen polyglott. Lyssna på dagens avsnitt av Morgon i P4 Stockholm där flerspråkighetsforskaren Kenneth Hyltenstam berättar om vad det innebär att vara polyglott.

Nytt poddavsnitt om språktester och språkinlärning

Det kan vara svårt men är långt ifrån omöjligt. I nya boken Kameleonter och kosmopoliter skildrar Fanny Forsberg Lundell hur språkinlärning i vuxen ålder kan gå till.

”Känslorna och förhållningssättet till språk kan variera i olika livsfaser”

Heidi Grönstrand är professor i finska vid Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska. Hon är en av de nya professorer som kommer att installeras vid en ceremoni i Stockholms stadshus den 29 september.

Nytt utbytesavtal med Lvivs universitet i Ukraina

Institutionen har ingått ett utbytesavtal med the Department of Oriental Studies vid Ivan Franko National University of Lviv i Ukraina.

Nytt läromedel: Svenska för internationella akademiker

Svenska för internationella akademiker är en kombinerad text- och övningsbok särskilt framtagen för internationella studenter och akademiker som läser svenska vid universitet och högskola eller inom sfi och vuxenutbildning.

Ny bok om språkkunskaper, migration och integration av professor Fanny Forsberg Lundell

Språkkunskaper har fått en central roll i de senaste årens samhällsdebatt. Att lära sig språket upplevs av många som ett viktigt steg in i en ny kultur, men trots det tycks möjligheterna och resultaten skilja sig avsevärt åt mellan olika individer, grupper och länder.

Retoriken i riksdagsvalet gav en bild av större polarisering

Vad sades under valet 2022? Och hur sades det? Det är frågor som Gunilla Almström Persson, universitetslektor i svenska och retorik vid institutionen för svenska och flerspråkighet, vill besvara. Tillsammans med en språkvetarkollega ger hon nu ut en e-bok om språkbruket i det svenska riksdagsvalet 2022 – exakt ett år efter att valet ägde rum.

Jan Pedersen forskar om undertextning på sabbatstermin i Bristol våren 2024

Jan Pedersen forskar om undertextning vid Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) och kommer att tillbringa våren 2024 vid University of Bristol i England för arkivstudier om undertextning. Han hoppas även på att kunna ta fram strategier för hur man ska hantera flerspråkighet i undertexterna på film och i teveprogram. Målet är också att skriva klart en bok om översättning av metaforer med fokus på undertextning.

TÖI firar Hieronymusdagen med föreläsningar och jubileumsfirande

Vi firar översättarnas och tolkarnas dag i anslutning till att översättarnas (och bibliotekariernas) skyddshelgon Hieronymus dag högtidlighålls. Det blir föreläsningar, presentation av kandidatuppsats, firande av KTT 10 år, mingel och tårta.

KTT firar 10-årsjubileum!

Kandidatprogram i teckenspråk och tolkning (KTT) fyller 10 år. Det firar vi med underhållning, tårta och föreläsningar på eftermiddagen den 29 september. KTT och firandet är ett samarbete mellan Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, och Institutionen för lingvistik. Välkommen att fira med oss! (Läs mer om anmälan nedan.)

Caroline Kerfoot ny redaktör för Routledges bokserie 'Critical Studies in Multilingualism'

Caroline Kerfoot vid Centrum för tvåspråkighetsforskning är ny redaktör för förlaget Routledges bokserie 'Critical Studies in Multilingualism', tillsammans med Vally Lytra från Goldsmiths, University of London.

Sofia Lodén vald som ledamot till regeringens nya forskningsberedning

Avsikten med Forskningsberedningen är att bidra med nationell och internationell omvärldsbevakning, analyser och råd till forsknings- och innovationspolitik, vars fokus är excellens, internationalisering och innovation.

EST-stipendium till Giada Brighi, doktorand i Översättningsvetenskap

Giada Brighi får EST Summer School-stipendium för att delta i "Conceptualizing Histories of Translation: from your story to history", en sommarskola som anordnas av Institutionen för översättningsstudier vid Universitetet i Graz, 18–23 september 2023.

Interskandinavisk teater

Föreställningen Karantänhotellet turnerar mellan Danmark, Sverige och Norge med tre skådespelare som talar var sitt skandinaviskt språk: danska, norska och svenska. Jonatan Pettersson, docent i nordiska språk, deltog i ett scensamtal efter föreställningen på Strindbergs Intima Teater, om nordiska språk och språklig ensamhet.

Bli koordinator på språkcafé!

Vill du dela med dig av ditt eller dina språk? Språkstudion söker volontärer till våra språkcaféer, både på campus och på Zoom!

Internationell konferens om barn- och ungdomslitteratur och översättningsvetenskap 2024

New Voices in Children’s Literature in Translation: Culture, Power and Transnational Approaches. 22–23 augusti 2024 i Stockholm. Sista dag för abstract: 30 november 2023.

Ny bok: Explicit ordundervisning – för andraspråkselever

Ordförrådets storlek har ett starkt samband med läsförmåga och framgång i skolan. Ett systematiskt ordarbete är därför centralt i undervisningen av nyanlända elever. Boken ger exempel på planering och metoder för arbete att utveckla elevernas ordförråd relaterat till skolans alla ämnen.

Gunilla Jansson får utmärkelsen ”För nit och redlighet i rikets tjänst” vid Stockholms universitet

Gunilla Jansson, professor emerita vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, är en av de som tilldelats utmärkelsen 2023 ”För nit och redlighet i rikets tjänst” vid Stockholms universitet. Ceremonin hölls i Spökslottet på Drottninggatan den 22 maj.

Ny bok om negationer i språk

Ljuba Veselinova utvecklar sitt arbete om negativa uttryck i boken "The Negative Existential Cycle".

Gunnar Norrman får Svenska Akademiens stipendium till postdoktorala språkforskare för år 2023

Svenska Akademiens stipendium till postdoktorala språkforskare utdelas som stöd och belöning till disputerade forskare för värdefulla bidrag till kännedomen om svenska språket. Gunnar Norrman har sedan disputationen publicerat ett flertal vetenskapliga artiklar och är i dag verksam som lektor vid Centrum för tvåspråkighetsforskning på Stockholms universitet.

Klara, färdiga... analysera bisatsen!

Det finns flera vägar in till en mer lustfylld grammatikundervisning. En är att börja med analyser i det generaliserade satsschemat. Skolforskaren och lärarutbildaren Maria Lim Falk vid Stockholms universitet, beskriver hur det kan gå till i praktiken och varför metoden fungerar så väl.

Nordiska språk lär oss om runstenar och arbetsliv

Förutom de fördelar som kunskaper i nordiska språk ger på en gemensam arbetsmarknad så är det nyckeln till att förstå vår historia. Det menar Mikael Kalm, forskare i nordiska språk på Stockholms universitet.

Språkmodeller som minns – hur kan vi skydda patienters integritet?

”Stora språkmodeller är ett hett tema just nu”, konstaterade Thomas Vakili under sitt licentiatseminarium – som kretsade kring just språkmodeller och stora datamängder.

Stort och brett intresse för Norden bland studenter

Antagningen till årets sommarkurser inom Nordkurs har just avslutats. Nytt för i år är ett ovanligt brett intresse för alla kurser, oavsett om de ges i Finland, Norge, Danmark, Island eller på Färöarna.

Så uttrycks kontrast i världens språk

Bernhard Wälchli presenterar en studie om likheter och skillnader mellan kontrastmarkörer, topikmarkörer och ordföljd i världens språk.

Ny bok: Viktig svenska. Alla dom där språkfrågorna

Vem bestämde att man skulle skriva på det här viset? När ändrades det? Varför gäller inte regeln jag fick lära mig i skolan längre? Och varför väcker vissa språkfrågor så starka känslor? I boken Viktig svenska tar Lena Lind Palicki och Anders Svensson upp språkfrågorna vi älskar att diskutera och benar ut vad dom handlar om. Dessutom ger författarna rekommendationer i en rad språkriktighetsfrågor.

Bli medveten om hur språket låter!

Medvetandehöjdande övningar i fonologi kan vara vägen till djupare kunskaper om vårt språk. Tomas Riad, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, beskriver på ett lättillgängligt sätt hur du lär dig mer och kan pröva dig fram i klassrummet.

Ellen Marklund antagen som docent i lingvistik

Institutionen för lingvistik gratulerar Ellen Marklund som antagits som docent i lingvistik.

Ny avhandling om hur barn lär sig konversera

David Pagmar har skrivit en avhandling om hur barn utvecklas som språkanvändare och konversationsdeltagare.

Ny bok: Sveriges nationella minoritetsspråk – nya språkpolitiska perspektiv

Språk både speglar och formar samhällen, och präglar verkligheten för alla som verkar i dem. Denna grundsats inom sociolingvistik, studiet av språk i ett socialt sammanhang, är viktig för denna bok. I fokus står Sveriges nationella minoritetsspråk – finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska – samt svenskt teckenspråk som också har lagskydd inom svensk språklagstiftning.

Om de nuristanska språken ur ett arealtypologiskt perspektiv

Henrik Liljegren sammanfattar de nuristanska språken som talas i nordöstra Afghanistan.

Ny kurs på höstterminen: Tyska och praktik i Tyskland

Språkkurs för dig som vill förbättra dina kunskaper i tyska och kombinera dina studier med en utlandsförlagd praktik.

Om teckenspråk som andraspråk i ny publikation

"Language, Interaction and Acquisition" ägnar ett specialnummer åt teckenspråk som andraspråk. Krister Schönström och Johanna Mesch presenterar en studie om inlärningen av olika teckenkategorier i svenskt teckenspråk.

Uppdaterad version av boken "Musik och språk"

Nu är tredje upplagan av boken ”Musik och språk” framtagen. Den här gången med undertiteln ”Ett vidgat perspektiv på språkutveckling och kommunikativ identitet” och med en tydligare forskningsförankring, jämfört med tidigare upplagor. Författare är universitetslektor Ulf Jederlund, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Forskning om teckenspråk(FOT): Om föräldrars erfarenheter av stöd och information

Vilken information får föräldrar när deras barn konstateras vara döva eller hörselskadade? Hur upplever de stödet från samhället och i vilken utsträckning lär de sig teckenspråk? Den senaste rapporten i serien Forskning om teckenspråk handlar om föräldrars erfarenheter.

Marcus Warnbys doktorsavhandling: Engelska akademisk ordkunskap bland svenska gymnasieelever

I sin avhandling undersöker Marcus den engelska akademiska ordkunskapen hos elever i gymnasiets samtliga högskoleförberedande program.

”En bok man kan bli besatt av”

En repetitiv och småtrist bok skriven på restbitar av pergament av dålig kvalitet. Ändå har den så kallade ”Ormulum” fascinerat lingvister i flera hundra år. Efter 30 års arbete vid Engelska institutionen finns nu en textkritisk utgåva klar, den första sedan 1878.

Ny bok: The Routledge Handbook of Conference Interpreting

I höstas publicerades boken The Routledge Handbook of Conference Interpreting, som ger en omfattande översikt av området konferenstolkning. Det är viktig läsning för alla forskare, lärare, studenter och tolkar inom konferenstolkning.

Är det dags att byta ut de och dem till dom? Och hur går en språkreform till egentligen?

De senaste veckornas debatt med bland annat språkforskaren Lena Lind Palicki om pronominen de och dem i skrift ska bytas ut till dom, är inget nytt fenomen – den diskussionen har funnits sedan åtminstone 1970-talet. Varför grälas det då om en grammatisk regel och hur går en språkreform till egentligen?

Fler betyg på kortare tid med språkfokus och samarbete över ämnen

Med ett tydligt språkfokus och samarbete över ämnesgränserna lyckades fler elever på Nacka gymnasiums språkintroduktionsprogram nå gymnasiebehörighet. Det här sättet att arbeta på språkintroduktionsprogrammet har arbetats fram av Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet och Svenska Akademien inom projektet Intensivsvenska.

Iris-Corinna Schwarz i BVCpodden

I senaste avsnittet av BVCpodden svarar Iris-Corinna Schwarz på frågor om barns språkutveckling.

Levande samspel avgörande för spädbarns språkutveckling

Poddavsnitt om hur det går till när ljud blir begripliga för spädbarn och hur de lär sig språk

"Vi har ett ansvar att skaffa oss kunskaper om samiska språk"

Richard Kowalik har skrivit en doktorsavhandling om sydsamiska. Det är den första heltäckande beskrivningen som gjorts av språket sedan 1940-talet. Själv ser han ljust på sydsamiskans framtid.

Ny utbildning i barns språkutveckling för lärare och samhällsvetare

Nu kan fler vidareutbilda sig inom barns språkutveckling. En ny inriktning på masterprogrammet vänder sig speciellt till lärare och samhällsvetare.

Modersmålstalare av svenska från Stockholmsområdet sökes till studie om taluppfattning

Vi söker deltagare till ett forskningsprojekt om taluppfattning. Du kommer att spelas in när du läser ord på en skärm. Inspelningen beräknas ta 45 minuter och genomförs i Flerspråkighetslaboratoriet på Stockholms universitet. Ersättning för deltagande är 100 SEK.

Forskning i fokus

Är du nyfiken på vad våra forskare vid Institutionen för svenska och flerspråkighet forskar om? Se våra filmer där forskare berättar på 1 minut. Först ut är Mona Blåsjö om hur vi använder digitala medier. Följ oss på Instagram för fler forskningsfilmer, språkfrågor, språkdagar, medarbetarporträtt, studenter och mycket annat.

Språkexperten svarar

Undrar du varför folk säger "ejenklien" och inte egentligen? Och vad är det för skillnad på "var" och "vart"? Språkforskaren Lena Lind Palicki reder ut begreppen i filmer på 1 minut. Följ oss på Instagram för nya frågor med svar från språkexperten, forskningsfilmer, språkdagar, medarbetarporträtt, studenter och mycket annat.

Hur ’snippa-domen’ blev ett symboliskt övergrepp

En dom föll i Hovrätten för Västra Sverige i februari. Det är en dom där Hovrätten river upp en fällande dom i tingsrätten gällande våldtäkt mot barn, och där med friar en man från våldtäkt. I domen är tolkningen av ordet snippa i ett barns beskrivning av våldtäkten av avgörande betydelse för domen. Tre domare, varav en skiljaktig, och två nämndemän var involverade i rättegången. Den enda domare som var skiljaktig var också den enda kvinnan. Här reflekterar två sociolingvister kring hur barnets rättigheter sätts ur spel genom språklig kontroll.

Svensk teknik för säkra språkmodeller testas i Chile

Hur kan känsliga data skyddas? Thomas Vakili har fått ett stipendium för att arbeta med frågan på University of Chile.

Debatten om Roald Dahl: Var sätts gränsen och av vem?

Ingrepp i Roald Dahls författarskap har skapat debatt, och det är inte ovanligt att man ändrar i barn- och ungdomslitteratur, samtidigt som just den litteraturen är måltavla för växande auktoritära krafter, skriver Valérie Alfvén, TÖI, i en debattartikel på dagensarena.se.

"Vill du kunna skriva bra? Öva!"

Barn och unga skriver mer än någonsin. Och samtidigt uppfattar många lärare att eleverna skriver sämre än tidigare. Hur går det ihop? – Att man kan skriva sms betyder inte att man kan skriva en utredande text, säger språkforskaren Theres Bellander vid Institutionen för svenska och flerspråkighet.

Ordval påverkar besluten när flyktingar får hjälp

Det skiljer sig stort mellan hur Sverige och EU hanterade flyktingkrisen 2015, och den efter Rysslands attack på Ukraina 2022. Vem har rätt till skydd? Ordval påverkar besluten säger Karin Idevall Hagren, docent i nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet.

Lena Lind Palicki blir chef för Språkrådet

Lena Lind Palicki tar över som chef för Språkrådet. – Jag önskar att vi kan få se en lite mer aktiv språkvård, säger hon. Lena Lind Palicki är idag universitetslektor i svenska och ämnesansvarig för Svenska och nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet

Om transspråkande i undervisningen för döva nyanlända

I en nyligen presenterad studie från forskningsprojektet Mulder undersöks transspråkande i undervisningen för döva nyanlända.

Fonetiklaboratoriet firar 70 år av forskning och utbildning

Fonetiklaboratoriet vid Stockholms universitet fyller 70 år. Sedan starten 1952 har man utbildat tusentals språkstudenter och bedrivit banbrytande forskning om tal, röst och samtal.

Våra intranät minns allt som en gång var viktigt

Anna-Malin Karlsson, professor i svenska vid institutionen, har en krönika i senaste numret av tidningen Universitetsläraren (nr 1/23) som skildrar det eviga dilemmat med kommunikation och informationshantering.

Ny bok: The Routledge Handbook of Public Service Interpreting

Nyutkomna boken The Routledge Handbook of Public Service Interpreting ger en överblick över aktuell forskning om tolkning i offentlig sektor, tidigare ofta kallad kontakttolkning.

Valet av tilltalsformer i det språkliga landskapet

Ny artikel: Tamara Strugo redogör för det spanska tilltalsskicket i det visuella språkliga landskapet i staden Mendoza i Argentina.

Om kommunikativa strategier i taktila teckenspråk

NYPUBLICERAT Johanna Mesch och Eli Raanes presenterar en tvärlingvistisk studie om kommunikation på taktila teckenspråk.

Astrid och William 2022. Populäraste flick- och pojknamnen bland nyfödda

SCB har publicerat de populäraste förnamnen i Sverige bland nyfödda 2022: Astrid och William. Här kan du titta på filmklipp med bl.a. de populäraste flickamnen hos nyfödda 1998–2021 respektive pojknamnen 1998–2019. Filmklippen är skapade av Sofia Pereswetoff-Morath, postdoktor vid Institutionen för svenska och flerspråkighet.

Danska Teksterprisen till Jan Pedersen och Hanna Hagström för deras insatser inom undertextning

Jan Pedersen och Hanna Hagström har tilldelats det danska Teksterprisen för sina insatser inom området undertextning. De är verksamma vid Tolk- och översättarinstitutet, Stockholms universitet.

Kunglig medalj till Gudrun Persson

Kung Carl XVI beslutade den 28 januari om att dela ut medaljer. Bland de som tilldelas medalj finns Gudrun Persson, docent i slaviska språk.

Fyra miljoner till grundforskning om ADHD och kommunikation

För första gången ska kommunikation hos unga med ADHD studeras med hjälp av hjärnkamera. Projektet CommAND får bidrag från Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond.

Projekt om röst och empati får anslag från Riksbankens Jubileumsfond

Gláucia Laís Salomão beviljas 3,7 miljoner kronor för ett kommande forskningsprojekt om empati som uppstår av känsloladdade röster.

Sommarskola om inkluderande språkbedömning ges igen 2023

För andra året i rad är Institutionen för lingvistik värd för sommarskolan IAM3 – Inclusive Assessment of Multi-Modal Multilinguals. Årets teman är "mixed methods" och språklig mångfald.

Nya metoder ska främja läsutvecklingen hos döva barn

Medan hörande barn som lär sig läsa gör det på ett språk de redan behärskar ställs döva skolelever inför större utmaningar. Nu ger Skolforskningsinstitutet medel till ett nytt projekt om döva skolelvers läsning.

Stipendium till Peter Lind för forskning om svenskt ordensväsende

Peter Lind har tilldelats ett stipendium på 25 000 kronor från Stiftelsen Sten Lewenhaupts fond för sin forskning om svenskt ordensväsende. Peter Lind är lärare i retorik vid Institutionen för svenska och flerspråkighet.

Litteraturpristagaren Annie Ernaux besökte Stockholms universitet

Litteraturpristagaren Annie Ernaux besökte på fredagen Stockholms universitet för att träffa studenter och forskare. Hon svarade öppenhjärtigt på frågor från besökarna som bland annat undrade om hon tror att vi kan undgå vårt arv och hur vi ser på samhällets hårda behandling av de äldre. Samtalet finns att se i efterhand i den här artikeln.

Schweiziska Prix Nexans till Klara Skogmyr Marian för forskning om andraspråksinlärning

Klara Skogmyr Marian har tilldelats det schweiziska priset Prix Nexans 2022, som belönar personer inom vetenskapen vars begåvning och talanger är särskilt anmärkningsvärda. Klara Skogmyr Marian har doktorerat i språkvetenskap och forskar om andraspråksinlärning vid Stockholms universitet och vid Universitetet i Neuchâtel i Schweiz.

Nya rön om mottagaranpassning i ungdomars kommunikation

Förmågan att anpassa det vi säger efter det vi vet om mottagarens förkunskaper utvecklas troligen i de tidiga tonåren. Det visar en ny studie från forskningsprojektet CIVung.

Därför är danskan svår att förstå

Tycker du det är svårt att förstå talad danska? Kanske är det alla konsonanterna som uttalas som vokaler som ställer till det, eller räknedorden. Ett sätt att öka din språkförståelse är att studera danska vid Stockholms universitet. Vår dansklärare Allan Hansen och en av våra studenter i danska intervjuas i Sveriges radios Språket i P1.

Fonetik möter konst på Nobel Week Lights

Ett konstverk utanför Storkyrkan skapar ljusgnistor av musik och besökares röster. Mattias Heldner vid Fonetiklaboratoriet har ett finger med i spelet.

Om relationen mellan progressiv aspekt och tidsreferens i nutid och dåtid

NYPUBLICERAT Ghazaleh Vafaeian presenterar en ny studie i tidskriften Studies in Language.

Språket, en personlig historia

Vilket språk klär dig bäst? Stämmer det att du är varmare när du pratar italienska, mer utåtriktad när du pratar engelska och roligare när du pratar ditt modersmål? Forskare vid Stockholms universitet menar att kultur, värderingar och antaganden påverkar hur personlighet ändras beroende på vilket språk som talas.

Forskningsretreat på Nordiskt forum för kultur och vetenskap

Vad har en översättare gemensamt med en historiker, en doktorand i design, en matematiker, en keramiker och en journalist? Jo, att de har deltagit i en forskningsretreat på Drakamöllan Nordiskt forum för Kultur och Vetenskap på Österlen.

SU- och RJ-medel för sabbatsår om versmetrik och språklig prosodi resp. tonaccenten i nordgermanska

Tomas Riad, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, har fått medel från Stockholms universitet för en sabbatstermin i Berlin våren 2023 för att forska om relationen mellan versmetrik och språklig prosodi. Vidare har han fått medel från Riksbankens Jubileumsfond (RJ) för ett sabbatsår 2023/2024 för att skriva en bok om tonaccenten i nordgermanska.

VR-medel till projektet Minoritetsspråksundervisning i Sverige – policy, praktik och uppfattningar

I denna studie jämförs två sätt att organisera minoritetsspråksundervisning i Sverige för att skapa en bredare förståelse av Sverige som flerspråkigt samhälle. Projektet är ett samarbete mellan Stockholms universitet, Södertörns högskola och Uppsala universitet.

Tolk Elisabeth Geiger Poignant först med att få Svenska PEN:s nyinstiftade Nagler-priset

Översättare, tolkar, publicister och förlag som ger ut översatt litteratur verkar för att andra språkkulturer ska höras i Sverige. Nu lanseras Nagler-priset för att uppmuntra deras arbete ytterligare. Tolken Elisabeth Geiger Poignant, Tolk- och översättarinstutet, kommer som prisets första mottagare motta priset 6 december.

Forskningsanslag till Slabafinety

Flera forskningsprojekt vid SlaBaFiNeTy har beviljats medel från Riksbankens jubileumsfond (RJ) och Vetenskapsrådet (VR)

VR-medel till projektet Interaktion med sociala robotar för utbildning

Stockholms universitet har fått medel från Vetenskapsrådet (VR) för det utbildningsvetenskapliga projektet Interaktion med sociala robotar för utbildning: Robotassisterat lärande för studenter med olika språkliga bakgrunder. I projektet deltar Institutionen för pedagogik och didaktik (IPD) och Institutionen för svenska och flerspråkighet (Svefler) vid Stockholms universitet, samt KTH och Linköpings universitet (LiU).

Undertextning är främst ett tillgänglighetsmedel

Undertexter, alltså textremsorna nederst i teverutan eller på filmduken som visar en översättning av dialogen, är främst ett tillgänglighetsmedel, säger Jan Pedersen i en intervju i Tolkpodden. Om man har dålig hörsel eller är döv eller inte kan språket så är undertexter något som skapar tillgänglighet till något som annars inte skulle vara tillgängligt. Jan Pedersen är docent i översättningsvetenskap på Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholms universitet.

Läsa ”farlig zon” för den som vill bli bra på språk

Går det att bli flytande på ett språk som vuxen – och vilket är bästa sättet att lära sig på? Svenska Dagbladet har i en artikel bett språkforskarna Niclas Abrahamsson och Marianne Gullberg ge sin syn på några etablerade sanningar om språkinlärning.

Luktord skiljer sig främst åt i fråga om behaglighet och ätbarhet

De flesta språk saknar ordförråd för att beskriva doftupplevelser. Därför använder vi ord från andra områden, som ”tung”, ”god” eller ”fruktig”. Men vilka ord används egentligen och vilka relationer har de till varandra? Det har forskare på Stockholms universitet tagit reda på för engelska med hjälp av en helautomatisk metod som utgår från texter från internet.

Åldern när du lär dig språk är helt avgörande

Att man är tvåspråkig i Sverige, som barn, gör inte att man blir sämre på svenska. Det som är avgörande för språkutvecklingen är istället vid vilken ålder man börjar lära sig svenska. Det visar forskning – som även kastar ljus över språkutvecklingen för internationellt adopterade.

Engelskläsning avslöjade språkgeniers superkraft

Världens polyglotter, de som talar många språk, har flera saker gemensamt. En av hemligheterna: de anstränger hjärnan mindre. Professor emeritus Kenneth Hyltenstam definierar polyglotter som personer som lärt sig sex eller flera språk flytande, efter puberteten.

Forskaren om regeringens språkpolitik: ”Man tar sig för pannan”

Den nya regeringen vill utreda modersmålsundervisningen – för att den inte negativt ska påverka elevernas kunskapsutveckling i svenska. Den motiveringen får språkforskaren Linus Salö att rynka pannan. – Det bygger på en daterad uppfattning, säger han till SVT Sápmi.

Anne på svenska. Om översättningar av Anne på Grönkulla

Språkforskaren Anna Vogel har undersökt hur de olika översättningarna till svenska av boken "Anne på Grönkulla" skiljer sig från originalet och från varandra.

Tolkars arbete vid förhör och utfrågning

Hur går det till när militärtolkar är med vid förhör eller tolkar utfrågningar i konfliktzoner som till exempel Afghanistan eller Mali? Kan de och ska de avslöja om de uppfattar det som att den utfrågade döljer något? Eller håller sig tolken neutral – och hur gör man det? Hör Morgon i P4 Uppland samtala med Magnus Dahnberg, före detta chef vid Försvarets tolkskola, nu tolklärare och ställföreträdande föreståndare vid Tolk- och översättarinstutet (TÖI) vid Stockholms universitet.

Därför är det tufft att lära sig franska - Språket i P1

Lyssna på bl.a. Fanny Forsberg Lundell, professor i franska vid Stockholms universitet samtala om varför svenskar i Frankrike blir så bra på franska.

Den första boken om skrivtolkning utgiven: Skrivtolkning. Forskning och praktik

Rapporten "Skrivtolkning. Forskning och praktik" som ges ut i dagarna är det första verket i bokform i Sverige om skrivtolkning. Rapporten har skrivits av forskare inom området, lärare i skrivtolkning och praktiserande skrivtolkar. Medförfattare från SU är Ulf Norberg och Ursula Stachl-Peier.

Ny rapport: God svenska – vägen till arbete för utrikes födda?

Att snabbt lära sig svenska framhålls ofta som en nyckel för att utlandsfödda ska kunna ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Betydelsen av muntliga och skriftliga språkfärdigheter verkar dessutom ha ökat över tid, även i lågkvalificerade yrken.

En återblick på Saramago i Stockholm

Den 20 oktober kl 18:00 hyllades den portugisiske författaren José Saramago i Stockholm. Evenemanget arrangerades av Portugals ambassad och det portugisiska språkcentret Camões vid Stockholms universitet i samarbete med Stockholms universitetsbibliotek, kommissionen för José Saramagos hundraårsjubileum och José Saramago-stiftelsen.

Workshop om "Active Learning Classrooms" (ALC)

Christophe Premat, lärare och forskare vid Romanska och klassiska institutionen, deltog i en presentation av nya boken "Använd rummet vid Göteborgs universitet. "Använd rummet" är den första högskolepedagogiska boken på svenska om undervisning i Active Learning Classrooms (ALC), hybridsalar, flexsalar och laborativa salar.

Caroline och Anastasia är nya doktorander i allmän språkvetenskap

Vi hälsar två nya doktorander välkomna till institutionen: Caroline Arvidsson och Anastasia "Nastja" Panova. Båda är knutna till forskningsämnet allmän språkvetenskap.

Jubileumsfika – Språkstudions språkcaféer fyller 10!

Den 26 september, på Europeiska språkdagen, firade vi språkcaféernas 10-årsjubileum med fika och flerspråkig frågesport i Språkparken.

Ny studie om narrativa referenter i fem olika nationella teckenspråk 

Sju forskare från fem olika länder presenterar en studie där man jämför hur man inom olika nationella teckenspråk uttrycker vem eller vad man pratar om när man berättar en historia.

Om språkideologier i svensk vuxenutbildning för döva invandrare

Nora Duggan och Ingela Holmström presenterar nya resultat från MULDER-projektet som undersöker döva flyktingars flerspråkiga situation i Sverige.

Språkbegåvning är en naturlig fallenhet

Vissa besitter en särskild förmåga att lära sig språk, visar studier. Den verkar korrelera med intelligens – men bara delvis. Språkbegåvning är en naturlig fallenhet, enligt Niclas Abrahamsson, forskare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning.

Språkforskare om L-förslaget: Bidrar till stigmatisering av utsatta grupper

Liberalerna föreslår obligatorisk språkbedömning för tvååringar som inte är inskrivna på förskolan. Bedöms de ligga efter i svenska ska de omfattas av förskoleplikt och sättas på språkförskola. Om föräldrar ändå inte lämnar sina barn på förskolan ska de kunna orosanmälas. Språkforskaren Niclas Abrahamsson kritiserar utspelet för att peka ut redan utsatta grupper – och för att det saknar vetenskaplig grund.

Lär dig mer om hieroglyfer

I år är det 200 år sedan som de egyptiska hieroglyferna dechiffrerades av Jean-François Champollion. Se film där egyptologen Åke Engsheden förklarar hur hieroglyfer fungerar. Vill du lära dig mer om forntida Egypten erbjuder vi en kurs till våren.

Ny bok belyser kopplingen mellan språkundervisning och forskning

Vill du veta mer om ny forskning inom flerspråkighet, språkundervisning och språklärande? Läs den här boken.

Vi uppmärksammar Internationella teckenspråksdagen

Dagen är en del av Internationella dövveckan som sätter fokus på döva och dövas rättigheter.

På gång på NC

Nationellt centrum för svenska som andraspråk har en stor bredd i sin verksamhet och måste hela tiden anpassa sig efter nya förutsättningar.

Artikulationens betydelse för språkinlärningen i fokus för nytt projekt

Lisa Gustavsson beviljas 4 000 000 kronor för projektet De första orden: Effekten av hyperartikulation på ordigenkänning, ordsegmentering och ordinlärning hos spädbarn.

Ny kurs i transkribering och annotering av teckenspråk

I vår startar en ny kurs i teckenspråk: Att transkribera och annotera teckenspråkstexter. Kursen vänder sig till dig som kan svenskt teckenspråk.

”Kärleken till Sverige” präglade valretoriken

Vad präglade retoriken i årets valrörelse? Det har språk- och retorikforskaren Gunilla Almström Persson studerat. Bland partiledarna anser hon att Magdalena Andersson och Johan Pehrson utmärker sig retoriskt.

En garde! Slutstriden är här! Om retoriken i politiken

Inför riksdagsvalet och teveduellerna mellan partiledarna, diskuterade Nordegren & Epstien i Sveriges radios P1 de politiska retoriska strategierna med Gunilla Almström Persson, Stockholms universitet, som forskar om retorik, språk och makt.

Aktuell forskning presenteras i Dövas Tidning

I nio notiser i Dövas Tidning presenteras aktuell forskning inom teckenspråkslingvistik och dövas och hörselskadades flerspråkighet.

Retoriken som formar politiken

Har alla politiker gått i "slingerskola"? frågar en av radioprogrammet Språkets lyssnare. Inför valet analyserar de politikernas retoriska knep för att få fram sina budskap och undrar hur politiker kan "ta ansvar". Medverkar gör Gunilla Almström Persson, Stockholms universitet, som forskar om retorik, språk och makt.

Språkforskare: Satsa på arbetsmarknadsintegration istället för språktester

Allt fler partier vill införa språktest som krav för medborgarskap. Enligt Gunlög Sundberg, universitetslektor vid Stockholms universitet, visar forskning på ett samband mellan goda språkkunskaper och framgång på arbetsmarknaden. Det är därför bättre att satsa på arbetsmarknadsintegration snarare än språktest.

Oliver Smith utsedd till Årets lärare 2022

Årets lärare är ett prestigefyllt pris som varje år delas ut till riktigt bra lärare vid Stockholms universitet. Här kan du läsa vad studenterna uppskattar med Oliver.

Ny publikation: Om användning av accelerometrar för klassificering av röstkvalitet

Marcin Włodarczak och Mattias Heldner med flera presenterar en studie där accelerometrar fästa på halsen nedanför stämbanden användes för att klassificera fonationstyp.

Språkforskare: "Förslag om språktest saknar vetenskapligt stöd”

I Liberalernas valmanifest föreslås obligatorisk språkbedömning av tvååringar som inte är inskrivna i förskolan. Förslaget visar på okunskap om barns språkutveckling, skriver sju forskare på DN Debatt.

Eli Raanes är gästforskare i teckenspråkslingvistik

Hösten 2022 gästas Institutionen för lingvistik av Eli Raanes från Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet, NTNU.

Ny internationell postdok vid Institutionen för lingvistik

Matti Marttinen Larsson har beviljats 3,6 miljoner av Vetenskapsrådet för det treåriga forskningsprojektet Utvecklingsvägar i den spanskspråkiga världen: korsdialektal historisk variation och förändring i spansk morfosyntax mellan 1800- och 2000-talet.

ESIST:s stipendium till doktorand Hanna Hagström för studie om maskinöversättning

Hanna Hagström, doktorand i översättningsvetenskap vid Tolk- och översättarinstitutet (TÖI), har fått stipendium för en studie om maskinöversättning, av European Association for Studies in Screen Translation, ESIST. Studien visar bland annat att maskinöversatta undertexter präglas av felöversättningar, oidiomatiskt språk samt okonventionell segmentering.

Priset Young Scholar Prize till Raphael Sannholm för doktorsavhandling i översättningsvetenskap

Raphael Sannholm, fil. dr i översättningsvetenskap, är en av två forskare som har tilldelats det internationella priset Young Scholar Prize, som delas ut vart tredje år av organisationen Europan Society of Translation Studies (EST). EST samlar forskare inom översättning och tolkning och vill med priset uppmärksamma ny forskning av forskare i början av karriären.

Är politikers språkbruk idag svårt att förstå?

Ja och nej. På ett sätt är politikers språk sannolikt enklare idag än för några decennier sedan. Då var det politiska språket mer formellt, byråkratiskt och tekniskt – mer skriftspråkligt. Idag är det mer vardagligt och talspråkligt, enligt Anna-Malin Karlsson, intervjuad i tidningen Nu.

Språk och makt i Ukraina och Ryssland

Makt och språk hör ihop. Det var tydligt under den förra presidentperioden i USA och inte minst nu under den pågående ryska invasionen av Ukraina, när vissa ord och uttryck inte längre får användas i Ryssland. Susanna, Sanna, Witt, är lektor i ryska och har kunnat följa kopplingen mellan språk och makt i realtid under våren 2022. Samtidigt har hon engagerat sig för att sprida kunskap om Ukraina och ukrainsk litteratur.

Språkstudion till Institutionen för lingvistik

Språkstudion tillhör från och med 1 januari Institutionen för lingvistik. Vi tackar Institutionen för språkdidaktik för gott samarbete under 10 år och ser fram emot nya spännande möjligheter. Språkstudion finns kvar i lokalerna i E-huset.

Oliver är Årets lärare 2022

Oliver Smith prisas för att han verkligen tillämpar det han undervisar om, vilket i sin tur leder till ökad inspiration.

Introduktion till hjärnavbildning med MR för forskarstuderande

Institutionen för lingvistik ger hösten 2022 en introduktionskurs i MR-teknik för avbildning av den mänskliga hjärnan.

Ny sammansättning av styrgruppen för svenska som andraspråk

Från och med höstterminen 2022 får styrgruppen för svenska som andraspråk en ny sammansättning.

Gudrun Persson en av årets sommarpratare

Under våren och sommaren 2022 var Gudrun Persson, docent vid Institutionen för slaviska språk och forskningsledare vid FOI, en flitigt anlitad forskare för kommentarer om kriget i Ukraina. Hon är expert på rysk säkerhets- och utrikespolitik och varnade tidigt för att Ryssland skulle invadera Ukraina.

De och dem och dom – svenskläraren och språkforskaren om de känsliga språkfrågorna

Svenska språket upprör och berör. En av de mest engagerande frågorna handlar om huruvida språket borde uppdateras och om det är dags att ersätta de/dem med dom. I podden Läraren diskuterar svenskläraren Charlotta Hemlin, språkvetaren Lena Lind Palicki och programledaren Emma Olsson om varför språkförändringar provocerar så.

Svensk teckenspråksforskning 50 år – se filmen från jubileumsdagen

I år firar teckenspråksforskningen vid Stockholms universitet 50 år. Här kan du ta del av programmet från vår jubileumdag i maj.

Ceremoni för Stockholm Spotlight Taiwan 2022

I en ceremoni den 10 maj skrev Monika Gänssbauer, prefekt vid Institutionen för Asien- och Mellanösternstudier och Stacy Huang, tillförordnad chef för utbildningsavdelningen vid Taipei Mission i Sverige, ett kontrakt om genomförandet av Stockholm Spotlight Taiwan 2022.

Så används konstruktionen "inte...förrän" i 21 europeiska språk

Genom att titta på översättningar av debatter i EU-parlamentet har tre lingvister undersökt hur "inte...förrän" används i olika språk. Resultatet presenteras i tidskriften Languages.

Utredning om sfi-peng och språkbedömning presenterad

Utbildningsminister Anna Ekström mottog häromdagen ett betänkande från utredningen om sfi-peng till utbildningsanordnare. Bland utredarna märks Robert Östling, docent i lingvistik, och Maria Rydell, biträdande lektor i svenska som andraspråk.

När svenska blev standard

I medeltidens Sverige användes länge latin för skriftliga avtal när man skulle sälja eller byta bort en gård – om man nu skrev något alls. Oftast klarade man sig utan något skrivet. Man sa och gjorde vissa saker inför en samling vittnen, och kanske höll man fast vid en äldre tradition att lägga en jordtorva från gården i köparens knä. Jonatan Pettesson gästar Språkrådsbloggen.

Vikten av språkutveckling i förskolan

Tidig exponering för svenska är avgörande för barns språkutveckling. I takt med att fler barn i förskolan har annat modersmål ökar behovet av att utbildningen stärker språkstödjande arbetssätt.

Varför låter vissa som infödda talare och andra inte?

Språkbegåvning, en mer introvert personlighet och vistelsetiden i landet. Det är tre faktorer som spelar störst roll för hur inföddlikt svenskar i Frankrike talar. Fynden är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Second Language Research.

Student banade väg för teckenspråksforskningen

Studenten Brita Bergman, som skrivit en uppsats om teckenspråk, fick uppdraget att göra den första vetenskapliga beskrivningen av svenskt teckenspråk. Arbetet påbörjades den 1 april 1972. Datumet har sedan dess blivit förknippat med teckenspråksforskningens start i Sverige.

Forskarskola lider mot sitt slut

Under ett fyraårigt forskningsprogram har nio doktorander fokuserat på olika frågeställningar inom området språkdidaktik och flerspråkighet.

Nya nätbaserade distanskurser under höstterminen 2022

Från och med höstterminen 2022 kommer ett antal kurser i Asiens och Mellanösterns språk och kulturer att bli nätbaserade distanskurser.

Ny sommarkurs: Östasiens språk och kulturer - en översikt

Kursen som omfattar 7,5 högkolepoäng behandlar Östasiens historia, kultur, språk och samhällsutveckling.

Utmana roboten Furhat i ett ordspel: Deltagare sökes till experiment med en social robot

Vill du delta i ett experiment för forskning om hur robotar ska samtala med människor? Anmäl dig här!

Studio Anekdot #8 | Vem talar för "hjärtlandet"?

Finns det en konflikt mellan stad och land i Sverige? Går det att prata om ett svenskt "hjärtland"? Hur långt är politiker beredda att gå för att nå landsbygdsväljarna inför årets val? Studio Anekdot djupdyker i den påstådda polariseringen mellan stad och land i veckans avsnitt, tillsammans med urbanhistorikern Håkan Forsell, språkforskaren Charlotta Seiler Brylla och statsvetaren Susanne Wallman Lundåsen.

Nytt projekt om lukttermer i världens språk

Forskningsprojektet "Grundläggande lukttermer: mot en universell semantisk rymd för lukter" vill ta reda på om luktord i olika språk följer en gemensam semamtisk struktur eller om det finns kulturella skillnader mellan språks luktvokabulärer. Projektet fick nyligen ett anslag från Vetenskapsrådet på 5 046 000 kronor.

Hur gick det till när finska blev till svenska i Tornedalen?

Det var inte meningen att finskan, eller meänkieli, skulle utrotas från Tornedalen när assimileringspolitiken sattes in i slutet av 1800-talet. Tanken från statens håll var att en tvåspråkighet skulle leva kvar. Men effekten blev att svenskan tog över. Minoritet.se har träffat språkforskaren Kenneth Hyltenstam som berättar om språkbytesprocessen i Tornedalen.

Ursäkta? Vi måste prata om poddsociolekterna

Uttryck, intonationer och utfyllnadsord från poddar har fått pandemisk spridning bland dagens mediekonsumenter. Vad säger poddprofilerna om detta enorma inflytande på språket? Och vad säger forskarna? Sociolingvist Nathan Young, Centrum för tvåspråkighetsforskning, har intervjuats av Nöjesguiden.

Brist på ukrainska tolkar i Sverige

Ett ökat behov av tolkar i ukrainska får tolkförmedlingar att snabbutbilda fler. Men i komplexa frågor som asylärenden finns det risker med att använda tolkar utan rätt kompetens, enligt Cecilia Wadensjö, professor i tolkning och översättning vid Tolk- och översättarinstitutet (TÖI).

Inger Lindberg får Svenska Akademiens språkvårdspris

Professor emerita Inger Lindberg får Svenska Akademiens pris för framstående förtjänster inom svensk språkforskning och språkvård.

Avhandling om språkinlärning från ett flerspråkigt perspektiv

Traditionellt har man betraktat flerspråkighet som en orsak till språkliga problem och för att hjälpa eleverna att inte ”blanda” språken och bli ”förvirrade” har man försökt att använda endast målspråket i undervisningen, säger Carles Fuster Sansalvador.

Rapporteringen om Ukrainakriget skiljer sig från andra konflikter

Det finns skillnader i hur Ukrainakriget och människorna där porträtteras jämfört med andra konflikter, menar språkforskare Karin Idevall Hagren. Europa har slutit upp bakom Ukraina och lovat att ta emot flyktingar, samtidigt som man stänger gränsen för andra människor som flyr krig. – Det är bra med stark solidaritet med Ukraina, men svårt att inte se en dubbelstandard, säger hon.

Hållbar skolutveckling som social innovation

Brännande samhällsutmaningar i form av bland annat segregation, ohälsa och ekologisk obalans skapar efterfrågan på nytänkande lösningar som inte bara följer en ekonomisk logik utan också är socialt och miljömässigt hållbara. I antologin Social innovation för hållbar utveckling, presenteras aktuell svensk forskning om ämnet, med koppling till Agenda 2030.

”Frågade kompis: Varför pratar de inte i Sverige?”

Läkaren Katty Gurahua från Peru lärde sig sina första meningar på svenska som strump­försäljare. Samrawit som bott i flera länder tycker att det är svårt att lära känna svenskar – vilket hon inte är ensam om. Maria Rydell kommenterar, forskare i svenska som andraspråk. Artikel i Svenska dagbladet.

Språkprofessor: Tar 7–15 år att nå hög svenskanivå

Allt högre krav ställs på invandrares svenskkunskaper – men att lära sig svenska är inget man gör i en handvändning. Det säger språkforskaren Niclas Abrahamsson som reder ut vilka faktorer som spelar in när man lär sig ett nytt språk. Artikel i Svenska Dagbladet.

Rysslandsforskaren Gudrun Persson: ”Kreml bär ansvaret för kriget”

Ryssland har oprovocerat attackerat Ukraina. Varför har det skett och hur tänker Vladimir Putin egentligen? Gudrun Persson, expert på rysk utrikes- och säkerhetspolitik vid Stockholms universitet och FOI, analyserar läget utifrån sitt forskningsfokus, den ryska bilden.

Studio Anekdot #6 | Hur varnar vi framtiden om det radioaktiva avfallet?

Snart ska regeringen fatta beslut om slutförvar av radioaktivt avfall. Förvaret ska vara säkert för människor i minst 100 000 år – men hur ska vi varna framtida generationer om var det farliga avfallet finns? Går det överhuvudtaget att kommunicera med generationer i en så avlägsen framtiden? Studio Anekdot är tillbaka med ett nytt poddavsnitt, om kärnavfallets oerhörda kommunikationsutmaningar.

Rysslandkännare Magnus Dahnberg: Ryssarna är splittrade

Rysslandskännaren Magnus Dahnberg menar att statlig rysk tv länge matat den ryska befolkningen med att folk i Lugansk och Donetsk i Ukraina måste beskyddas.

Natalia Volvach tilldelas medel från forskarskolan till en svensk-ukrainsk workshop

Natalia Volvach tilldelas 50.250 kr till en svensk-ukrainsk workshop "Att bedriva forskning i turbulenta miljöer" från Humanistiska fakultetens forskarskolas resurs för kvalitetssäkrande verksamhet, Stockholms universitet. Grattis Natalia!

Ensidig politisk debatt om modersmål

Det senaste decenniet har en ensidig politisk debatt förts där modersmålsämnet ofta ställs mot inlärning av svenska.

Podd om sprickan mellan språkpoliser och språkvårdare

Språkpoliser och språkvårdare brukar vara överens om att svenskan ska vårdas och värnas. Ändå hamnar de ofta i konflikt. Hur kommer det sig att de har så svårt att förstå varandra? Vad är det som irriterar dem allra mest i språket? Och varför? Lyssna på Språktidningens podd.

Susan Sayehli en av de nordiska redaktörerna för tidskriften Nordand

Susan Sayehli är fr.o.m. den 1 januari 2022 den svenska redaktören för tidskriften Nordand, Nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, tillsammans med ytterligare tre redaktörer från Danmark, Norge respektive Finland.

Wenner-Gren Stiftelserna har tilldelat Gunnar Norrman bidrag för studie om vuxna utlandsadopterade

Wenner-Gren Stiftelserna har tilldelat Gunnar Norrman ett bidrag ur Inge Jonsons fond för att genomföra en registerstudie rörande vuxna utlandsadopterade i Sverige med fokus på bland annat skolresultat i språkämnen.

Svenska Akademien har tilldelat Nathan Young medel för att uppdatera fonetisk taligenkänningsmodell

Svenska Akademien har tilldelat Nathan Young 2021 års anslag ur Stiftelsen Fonden för forskning i modern svenska och för svensk språkvård, för att uppdatera den fonetiska taligenkänningsmodellen i ”Forced Alignment for Swedish” med ungdomars och kvinnors språk samt att distribuera den slutliga modellen till forskarsamhället.

Portugal och Sverige firar 380 år av diplomatiska förbindelser och handelsförbindelser

1641 upprättades ett vänskapsfördrag mellan Portugal och Sverige och det var också starten på ett återupprättande av handelsförbindelserna länderna emellan. Detta firas med en utställning om skalden och diplomaten António Feijó (1859-1917) som bland annat översatte Strindberg och på så sätt spred skandinavisk kultur i sitt hemland.

EU, framtiden och språken – flerspråkighet i politik och praktik

Vad innebär EU:s flerspråkighetspolitik? Har den tjänat sitt syfte och hur kommer den att utvecklas? Hur blir det med engelskan i framtiden? Och kan alla bli flerspråkiga bara man vill? Se föreläsning med Linus Salö, forskare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet.

En partiledardebatt på teckenspråk. Lisa Selander en av vinnarna i riksdagens uppsatstävling

Lisa Selander är en av två vinnare i riksdagens uppsatstävling för högskole- och universitetsstudenter 2021 med sin uppsats En partiledardebatt på teckenspråk: Tolkars strategier för att leverera högkvalitativ tolkning. Lisa Selander skrev den inom Kandidatprogram i teckenspråk och tolkning vid Stockholms universitet.

Projektanslag till Romklass från Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond

Erika Kihlman tilldelats ett forskningsanslag för att studera medeltida grammatikundervisning.

Debatt/Forskare och studierektorer: Skolverket tar inte våra synpunkter på allvar

Vi utgår från att Skolverket menar allvar med att lyssna på forskares och lärarutbildares synpunkter gällande sammanslagningen av svenska och svenska som andraspråk, men de möten som Skolverket har arrangerat hittills har inte lugnat oss. Det skriver forskare och studierektorer i en slutreplik.

”Bra” eller ”kanon”, ”goddag” eller ”tjena”?

Används svenskan på samma sätt i Sverige och Finland? Oftast är det ganska likt, men det finns nyansskillnader. Det visar ett forskningsprojekt som under åtta år har studerat samtal på olika platser i Finland och Sverige.

Romanska och klassiska institutionen medverkade vid Statsbesök från Spanien

Ken Benson, professor i spanska med inriktning på litteraturvetenskap vid Stockholms universitet deltog i panel om språkliga och litterära relationer mellan Sverige och Spanien.

Argumenten i debatten om språkkrav behöver redas ut

Fanny Forsberg‬⁩ Lundell professor i franska vid ⁦Stockholms universitet ‬⁩ medverkar på Språkrådets blogg ⁦‪vid Institutet för språk och folkminnen

Debatt/Forskare och studierektorer: Låt inte svenskämnet urholkas

Vi är starkt frågande till att Skolverket föreslår en sammanslagning av [ämnena] svenska och svenska som andraspråk. Det vore orättvist mot alla, skriver flera forskare och studierektorer som arbetar med lärarutbildningarna i Svenska och Svenska som andraspråk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet.

"Gud vad bra" eller "okej" – så här pratar vi på olika sätt i Finland och Sverige

Camilla Wide har forskat i 1300 samtal för att förstå skillnaderna i hur vi pratar svenska i Finland och i Sverige. Nu gästar hon språkpodden "Näst sista ordet" på Svenska YLE i Finland och berättar vad forskningen visar. Finländare är till exempel ofta mer formella och har ett större behov av att fokusera på sakinnehållet, medan svenskar gärna småpratar och undviker formella formuleringar som "goddag".

Rum för översättning på bokmässan – finns nu att se på YouTube

Året samtal i Rum för översättning på bokmässan finns nu tillgängliga på Översättarcentrums YouTube-kanal. Bland andra deltar översättare Elin Svahn, Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) Stockholms universitet.

"Sverige faller på rankning över engelskkunskaper"

Att Sverige halkat ner i rankingen säger inte automatiskt att vi blivit sämre, vi vet för lite om urvalsgruppen. Vi tappar ju bara två poäng jämfört med förra året. Vi kan se att vi har halkat ner för att andra länder har gått om oss, säger Helena Reierstam, i en intervju i tidskriften Läraren.

Nyfiken på kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska? Titta på IVIP:s video!

Forskningsprogrammet IVIP, Interaktion och variation i pluricentriska språk – Kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska, är avslutat (2013–2020). I en video sammanfattar de sina forskningsresultat.

Talspråkskorpus med video- och audioinspelningar av sverigesvenska och finlandssvenska samtal

IVIP, Interaktion och variation i pluricentriska språk, har tillsammans med Språkbanken Text (Nationella språkbanken) skapat en talspråkskorpus med över 1000 video- och audioinspelningar av sverigesvenska och finlandssvenska samtal.

RJ beviljat medel för att bygga ut A Lexicon of Medieval Nordic Law (2022–2023)

Riksbankens Jubileumsfond (RJ) har beviljat 1 304 000, kronor för att bygga ut A Lexicon of Medieval Nordic Law (LMNL) med mer material. LMNL är en unik lexikografisk resurs över Nordens medeltida lagspråk, och ett viktigt hjälpmedel för att internationalisera forskningen om Nordens medeltida lagar och rättshistoria. LMNL kommer framöver att omfatta all svensk medeltida lag och alla nordiska landslagar.

Se utdelningen av Svenska Akademiens svensklärarpris och bibliotekariepris

Prisceremoni med årets mottagare av Svenska Akademiens svensklärarpris och Svenska Akademiens bibliotekariepris. Medverkan av bland annat akademiledamoten Tomas Riad, professor i nordiska språk.

Små spår av språk

Det går fort när adopterade barn tappar sitt första språk. Men små rester finns kvar i hjärnan. Intervju i Språktidningen med forskarna Niclas Abrahamsson och Gunnar Norrman vid Centrum för tvåspråkighetsforskning.

Ny bok: Nyanser av grammatik. Gränser, mångfald, fördjupning

Hur många ordklasser finns det, egentligen? Hur kan man skilja mellan adverb och adjektiv, eller huvudverb och hjälpverb? Och hur gör man med konstruktioner som förekommer i vardagligt språk? Nyanser av grammatik är avsedd för universitetskurser i svenska och nordiska språk samt för ämneslärarutbildning i svenska.

Riktiga case på vetenskaplig grund & Åtgärder för att stärka stödet för magister- och mastersstudent

Totalt 250.000 kr av Rektors medel för kvalitetsutveckling av utbildning har tilldelats Institutionen för svenska och flerspråkighet för två projekt: Riktiga case på vetenskaplig grund respektive Åtgärder för att stärka stödet för magister- och mastersstudenters uppsatsskrivande med syfte att höja den vetenskapliga kvalitén.

Ny bok belyser hur kulturen formar sverigesvenska och finlandssvenska

Boken ger en unik bild av svenskan i Finland och Sverige. Sverigesvenskar och finlandssvenskar har oftast inga problem att kommunicera, konstaterar forskarna. Men det finns risk för kulturkrockar. Boken är en slutrapport från forskningsprogrammet Interaktion och variation i pluricentriska språk (IVIP).

DEPICT – inkludering, kommunikation och översättning genom avbildande tecken (2021–2025)

Projektet DEPICT – om avbildande tecken i tecknade språk som en drivkraft för att främja inkludering, kommunikation och översättning – undersöker hur avbildning fungerar i flerspråkig kommunikation och vid tolkanvändning i olika situationer med döva invandrare. Projektet består av 6 delprojekt och har fått 12 miljoner norska kronor från Norges forskningsråd.

Intensivsvenska – en grundmodell för utbildningen av nyanlända elever i gymnasieåldern

Arbetet inom Intensivsvenska har genom samverkan mellan forskare och lärare resulterat i en målorienterad, konkret och systematiskt upplagd grundmodell för utbildningen av nyanlända elever i gymnasieåldern.

Översättningsvetenskap i Sverige – 30 års bokpublikationer. Bibliografi 1986–2015

Den här bibliografin förtecknar böcker om översättning och tolkning, skrivna av författare bosatta eller verksamma i Sverige. De år som bibliografin täcker, 1986–2015, karakteriseras av en stark utveckling av översättningsvetenskapen/Translation Studies, inte bara i Sverige utan också internationellt.

Vad är världslitteratur? En samtalsserie på Tranströmerbiblioteket

Vad är världslitteratur? Vilken plats har reseskildringarna i en alltmer globaliserad värld? Och är ett litterärt verk bundet till sin lokala kontext? Världslitteraturprogrammet i samarbete med Tranströmerbiblioteket arrangerade under våren 2021 tre samtal om världslitteratur.

Språkforskare samverkar i projekt om jämlik vård

Hur kan språkvetare samverka och forska om jämlik vård? Stockholms universitets samverkansprogram Migration och integration intervjuar här Karolina Wirdenäs, docent vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, och Kathrin Kaufhold, fil. dr vid Engelska institutionen, om deras samverkansforskning kring vårdkommunikation och integration.

Översättarens värde. Lyssna på podden Rum för översättning

Hur värderas översättare och deras arbete av omvärlden – ekonomiskt, socialt, litterärt? Vad säger forskningen och erfarenheten? I ett avsnitt av RFÖ-podden undersöks olika aspekter av översättares och översättningars värde, från ersättningsnivåer till litteraturkritik. Daniel Gustafsson samtalar bl.a. med Elin Svahn, översättare och forskare i Översättningsvetenskap vid Tolk- och översättarinstitutet.

Grammatiska besynnerligheter och ordet nej

Henrik Rosenkvist och Tomas Riad, professorer i nordiska språk, samtalar om vikten av små ord som nej och andra grammatiska besynnerligheter. Dessa språkets atomer och molekyler berättar något om mänsklighetens kärna. Se video av UR Samtiden – Samtal om språk.

Att bygga hälsokunskap från konsultationsrum till onlineforum

I boken "Tala om kroppen. Språkliga perspektiv på hälsa och sjukdom i den digitala eran" handlar ett av kapitlen om hur föräldrar som har eller väntar ett hjärtsjukt barn bygger kunskap om hälsa och sjukdom. Författarna visar hur föräldrarna skaffar sig kunskap växelvis via nätbaserade medier och via sjukvården.

Lyssna på podden "Språket på jobbet" om flerspråkiga arbetsplatser

I podden Språket på jobbet, diskuteras kommunikationen på flerspråkiga arbetsplatser under temat Vad menas egentligen med yrkessvenska? Deltar gör universitetslektor Gunlög Sundberg tillsammans med universitetslektor Aina Bigestans. Podden ges ut av Föreningen Vård- och omsorgscollege.

”Äldre” blev ”odugliga” – nu ska myndigheters översättningar bli bättre

I information på somaliska från Folkhälsomyndigheten i fjol översättes ”äldre” med ”slitna” eller ”odugliga”. Enligt översättaren Ida Gure är felaktigheter vanligt. Nu införs stängare kontroller av myndigheternas information.

50.000 kronor till ny kurs i historisk sociolingvistik (HT22) och en pedagogisk plattform

En grupp lärare/forskare från Uppsala, Stockholms och Göteborgs universitet har fått en SLUGU-ansökan beviljad och 50.000 kronor för att utveckla en gemensam kurs i historisk sociolingvistik på avancerad nivå samt en plattform för pedagogiska resurser för detta ämne.

Helena Bani-Shoraka: Samverkan är att ha örat mot marken

Vilken roll har tolkar att spela i integrationsarbete? Och hur kan aktörer på tolkfältet mötas? Samverkansprogrammet för migration och integration intervjuar Helena Bani-Shoraka, universitetslektor i översättningsvetenskap med inriktning mot tolkning samt initiativtagare till Tolkarenan.

Humanvetenskapernas verkningar. Ny bok om universiteten och deras kunskap

I diskussionen om hur universitet och högskolor bättre kan möta vår tids stora utmaningar har samhällsvetenskap och humaniora börjat ta allt större plats. Det beror inte minst på att en ny forskningspolitisk linje håller på att ta form, där humanvetenskaperna tillmäts större vikt än tidigare. I en ny antologi med docent Linus Salö som redaktör, bidrar forskare från olika universitet med kapitel utifrån olika forskningsinriktningar.

Postdocprojekt: Hur länge får man heta Botvid? (2020–2022)

Hur länge får man heta Botvid? Forngutniskt personnamnskick i gotländskt epigrafiskt material från 750 till 1500-tal. Ett postdocprojekt som leds av Sofia Pereswetoff-Morath, Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet.

För många snirklar gör snacket luddigt

På frågan vad som är mest utmanande på jobbet är det inte alls ovanligt att arbetsterapeuter svarar kommunikation. Varför är det så svårt att prata med varandra – utan att krångla till det? Catrin Norrby, professor i nordiska språk, ger sin syn på saken i tidningen Arbetsterapeuten.

”Presentera sig med namn är väl hövligt?”

Hövligheten i användandet av namn besvaras inte i brevskrivarens möten med granne, optiker, bibliotekarie eller buss­chaufför. Svenska Dagbladets etikett­expert reder ut vad som gäller med hjälp av bland annat språkforskaren Catrin Norrby.

Metodutveckling för interprofessionell samövning (MIS)

Metodutveckling för interprofessionell samövning (MIS) är en satsning initierad av Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) för att arbeta med metodutveckling gällande samövningar mellan TÖI:s tolkstudenter och studenter på andra akademiska yrkesutbildningar.

När det blir trafikstockning i samtalet – varför avbryter vi varandra?

Många lyssnare hör av sig till redaktionen för Sveriges radios program Nordegren & Epstein i P1, om att programledarna Thomas och Louise borde sluta avbryta varandra. Men frågan är om de verkligen avbryter varandra eller om de istället pratar samtidigt? Catrin Norrby, professor i nordiska språk, samtalar med programledarna om samtalskonstens mysterier.

Tolkarenan: en arena för spridning av tolkforskning

Tolkarenan är en samverkanssatsning där Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) sprider information och kunskap om svensk, nordisk och internationell tolkforskning till det omgivande samhället.

Historien bakom tonaccenterna börjar under vikingatiden

Nästan alla som pratar sverigesvenska gör skillnad mellan tanken (för bensin) och tanken (i huvudet). I Finland gör nästan ingen det. Hur har det blivit så, och hur ska man kunna veta vilken tonaccent ett ord ska ha? Läs Martin Perssons artikel i Språkbruk för att få veta mer!

Medarbetare vid Romklass tilldelas stort anslag av Jubileumsfonden

Vid årets utdelning av medel från Riksbankens Jubileumsfond tilldelades Erika Kihlman, lektor och docent i latin vid Romanska och klassiska institutionen, ca 10 miljoner kronor för att leda ett infrastrukturellt projekt på Kungliga biblioteket.

CIVIS-seminarieserie online: Multilingualism, the language of CIVIS

Som student vid Stockholms universitet har du möjlighet att delta i kurser och workshoppar via CIVIS-alliansen. CIVIS – European Civic University Alliance omfattar över 450 000 studenter och 65 000 medarbetare vid nio universitet i Europa.

Vikten av språkutveckling i förskolan

Tidig exponering för svenska är avgörande för barns språkutveckling. I takt med att fler barn i förskolan har annat modersmål ökar behovet av att utbildningen stärker språkstödjande arbetssätt.

Portugals utrikesminister och ambassadör besökte universitetet

Portugals utrikesminister tillsammans med landets ambassadör besökte Romanska och klassiska institutionen för att förlänga avtalet för Portugisiskt språkcentrum Camoes, ett centrum som syftar till att sprida det portugisiska språket och kulturen.

Nytt projekt tar reda på hur förhistoriska människor pratade

Hur talade människor i förhistorien och vad talade de om? Det nystartade forskningsprojektet LAMP tar hjälp av ny DNA-teknik för att kartlägga hur förhistoriska människor rört sig geografiskt och hur deras språk har spridits.

Romklass deltog i firandet av internationella språkdagen på Kungsholmens gymnasium

Den 29 september besökte Erika Kihlman, Hermine Hodson och Anna Gudmundson Kungsholmens gymnasium i samband med deras firande av den internationella språkdagen. Vi talade om språk och presenterade våra ämnen.

Professor Jaqueline Berndt kurerar ny internationell Mangautställning

Utställningen öppnade den 9:e september och visas på Museum Rietberg i Zürich.

Premiär för klassikerpodden Verket

Idag är det premiär för Anekdots nya podd Verket, en podd om klassiker som görs i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.

Nytt forskningscentrum för språk- och kultur invigt

Nu är Centrum för indoeuropeiska språk- och kulturstudier officiellt invigt. Här ska forskare från olika dispcliner samlas för att studera indoeuropeiska språk.

Sämre språkförmåga och självreglering hos ekonomiskt utsatta förskolebarn

Låg socioekonomisk status är en riskfaktor för barns utveckling av språket och viktiga förmågor som uppmärksamhet, arbetsminne och problemlösning. Det visar en stor undersökning bland över 400 svenska förskolebarn.

Samtalsserie om världslitteratur

Vad är världslitteratur? Vilken plats har reseskildringarna i en alltmer globaliserad värld? Och är ett litterärt verk bundet till sin lokala kontext? Världslitteraturprogrammet i samarbete med Tranströmerbiblioteket arrangerade under våren 2021 tre samtal om världslitteratur.

Strindbergs samlade verk finns nu digitalt

Genom utgivningen av Nationalupplagan av August Strindbergs ”Samlade Verk” finns nu samtliga texter som Strindberg författat tillgängliga i den form som författaren själv valde. Projektet har tagit hela 40 år att färdigställa och många personer har varit involverade. En viktig princip under arbetet har varit att texterna ska vara tillgängliga även för en bred allmänhet och mycket arbete har därför lagts på ordlistor och kommentarer.

Femårigt projekt om språk i Hindukush avslutat

Projektet Språkkontakt och språksläktskap i Hindukushregionen (2015–2020) har jämfört 59 språk från sex olika språkgrupper och mynnat ut i online-databasen Hindu Kush Areal Typology. Projektet har letts av Henrik Liljegren, docent i lingvistik.