Varje år muddras sediment från stora arealer havsbottnar i Sverige, till exempel vid underhåll av hamnar eller nybyggnation. De bottnar som muddras är i många fall kraftigt förorenade, som ett resultat av många års intensiv sjöfart eller närhet till industriverksamhet. 

Att dumpa massorna i havet är förbjudet enligt svensk lag, men vid omkring en femtedel av alla muddringar får utövaren ändå dispens att göra detta. Den svenska lagstiftningen medger att dispens får ges från förbudet att dumpa massor i havet, om dumpningen kan genomföras ”utan olägenhet för miljön och om andra hanteringsalternativ har uteslutits” (15 kap. 29 § MB). Dispenser ges ofta i fall då stora mängder sediment har muddrats, och under perioden 2015-2019 har hela 90 procent av alla muddrade massor dumpats till havs. Det motsvarar 50 byggnader som Globen i Stockholm, fyllda med sediment.

En färsk doktorsavhandling från Stockholms universitet visar att de bedömningar som ligger till grund för beviljande av dispenser ofta baseras på snäva underlag. När en myndighet prövar om en dumpning kan godkännas bedöms främst två aspekter: koncentrationen av föroreningar i muddermassorna och sannolikheten att massorna blir kvar på dumpningsplatsen. Forskningen visar dock att detta är otillräckligt. För att faktiskt avgöra om föroreningarna i massorna utgör en fara för miljön behövs analys av vilken effekt de kan ha på de organismer massorna kan komma i kontakt med. I en ny policy brief från Östersjöcentrum rekommenderas bland annat att de instanser som avgör dispensärenden ska ta större hänsyn till risken för toxiska effekter i miljön.

På vilka grunder ges dispens att dumpa muddermassor idag? Vilka risker innebär det för havsmiljön? Och hur borde dispensgivningen gå till?  

Välkomna till ett frukostseminarium om vad som händer med de massor som muddras vid bland annat hamnar och bryggor och vilka risker dumpning av muddermassor utgör för människa och miljö!

Medverkande

Peter Bruce, fil.dr., Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet

Anna Sobek, professor i miljökemi, Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet 

Praktisk information

Seminariet anordnas onsdag 23 mars 2022 kl 8.30-9.15 på Scandic Klara, Slöjdgatan 7 i Stockholm. Frukost serveras från klockan 8.00.

Deltagande kräver anmälan senast 21 mars via denna länk. Antalet platser är begränsade.

Seminariet sänds också digitalt på denna sida. För att se livesändningen krävs ingen anmälan. Sändningen går också att se i efterhand.

Frågor och diskussion

Vi ser gärna att publiken ställer frågor både före och under webbinariet!

• Maila din fråga till ostersjocentrum@su.se
• Skriv din fråga på Sli.do här eller genom att använda koden #22102
• Diskutera ämnet på twitter #balticbreakfast

Är du journalist? Kontakta oss gärna för att boka separata intervjuer med forskarna!

Om Baltic Breakfast

Baltic Breakfast är en serie korta frukostseminarier som Stockholms universitets Östersjöcentrum ordnar. De syftar till att presentera den senaste kunskapen rörande centrala miljöfrågor för Östersjön. Frukostseminarierna vänder sig till samhällets olika aktörer som verkar för en hållbar utveckling i Östersjöregionen. Klicka här för att skriva upp dig på vår inbjudningslista och få information om kommande seminarier.