9 april 2025.

De djupa mjukbottnarna i havet är avgörande för det marina ekosystemet som helhet, men ofta förbisedda i diskussioner om marint skydd. Denna Baltic Breakfast handlar om de djupa mjukbottnarnas viktiga funktioner, och om betydelsen av att skydda dem från aktiviteter som bottentrålning och gruvdrift.

Medverkande

Caroline Raymond, miljöanalytiker vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet 

Volker Brüchert, docent i geokemi vid Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet

Moderator: Gun Rudquist, policychef vid Stockholms universitet Östersjöcentrum.

19 mars 2025.

Diskussionerna inom EU när det gäller regleringar av PFAS är livliga. Det som presenterades som ett förslag om att förbjuda nästan all produktion och användning av ämnena kan nu komma att sluta som en mindre omfattande reglering. Vad säger vetenskapen om spridningen av PFAS och de risker som är förknippade med detta? Två av de ledande experterna på PFAS delar med sig av sina kunskaper vid detta seminarium. Denna Baltic Breakfast hålls på engelska.

Medverkande

Ian Cousins, professor vid Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet

Lutz Ahrens, professor vid Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet

Läs en sammanfattning av seminariet (på engelska):

Baltic Breakfast: Difficult to contain the risk of PFAS without a ban

19 februari 2025.

En art är främmande för sin miljö om den flyttats dit genom mänsklig aktivitet. Har den sedan förmågan att allvarligt förändra omgivningen genom att konkurrera ut inhemska arter eller sprida smittor, kallas den ”invasiv”. Två arter som på ganska kort tid har etablerat sig permanent i svenska hav är stillahavsostronet på västkusten och den svartmunnade smörbulten i Östersjön. Båda har också gått från att bara ses som ett hot mot det inhemska ekosystemet till en potentiell livmedelsresurs. Vid detta frukostseminarium belyser vi både problemen och möjligheterna med dessa arter.

Medverkande

Ann-Britt Florin, forskare vid Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) 

Ivana Maček, lektor vid Socialantropologiska institutionen vid Stockholms universitet

Läs en sammanfattning av seminariet och alla forskarnas svar på publikens frågor:

Stillahavsostron och svartmunnad smörbult – hot, resurser eller både och?

22 januari 2025.

Kemiska bekämpningsmedel, pesticider, används dagligen världen över för att hantera olika problem i odlingar, allt från ogräs till svamp- och insektsangrepp. Denna Baltic Breakfast handlar om möjligheterna att bedöma pesticiders effekter på hälsa och miljö.

Medverkande

Axel Mie, forskare vid Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet och vid Epok, SLU Ekologisk produktion och konsumtion, Sveriges lantbruksuniversitet.

Bodil Lindström, miljöanalysspecialist vid CKB, SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön, Sveriges lantbruksuniversitet.

Läs en sammanfattning av seminariet:

Baltic Breakfast: Pesticider – luckor i bedömning och övervakning

18 december 2024.

Fiskens väl och ve har länge diskuterats inom sportfisket, men största delen av den fisk vi äter, inklusive på julbordet, kommer antingen från yrkesfisket eller från fiskodlingar. Så hur mår den fisken egentligen - hur påverkas den odlade laxen av sin uppväxtmiljö och hur upplever sillen mötet med döden på en fiskebåt?

Medverkande

Albin Gräns, forskare vid Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd, Sveriges lantbruksuniveristet, SLU

Henrik Sundh, forskare vid Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet

Läs en sammanfattning av seminariet:

Baltic Breakfast: Aktiv avlivning och senarelagd flytt kan öka fiskvälfärden

14 november 2024.

I slutet av november kommer delegationer från länder över hela världen att träffas för att slutföra förhandlingarna om ett nytt internationellt rättsligt bindande avtal om plastföroreningar. Under denna frukost kommer du att få veta mer om hur ett ambitiöst fördrag skulle vara ett viktigt steg mot att skydda våra hav och mildra klimatförändringarna, samt vilka utmaningar som väntar. Seminariet hålls på engelska.

Medverkande

Fredric Bauer, Miljö- och energisystem, Lunds universitet

Patricia Villarrubia-Gómez, Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet

Läs en sammanfattning av seminariet (på engelska):

Baltic Breakfast: The plastic problem – bigger than waste

24 oktober 2024.

Forskare arbetar ständigt med att utveckla nya metoder för miljöövervakning. Vid detta seminarium diskuteras några exempel som kan bidra till en effektivare miljöövervakning. Seminariet hölls på engelska.

Medverkande

Francisco Nascimiento, Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet

May Britt Rian, Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet

Läs en sammanfattning av seminariet (på engelska):

Baltic Breakfast: New methods for environmental monitoring

25 september 2024.

Varje år i början av sommaren svarar Internationella havsforskningsrådet (ICES) på EU-kommissionens frågor om vilka fiskfångster som motsvarar ett mål som EU:s medlemsländer har kommit överens om ska gälla för Östersjöns kommersiellt fiskade fiskbestånd. Dessa så kallade råd ligger sedan till grund för både EU-kommissionens förslag på kvoter och medlemsländernas beslut om kvoter. Men, vilka frågor är det egentligen forskarna svarar på och vad svarar de INTE på?

EU:s hav ska enligt marina direktivet förvaltas enligt ekosystemansatsen. Det betyder att när man förvaltar delar av havet, till exempel fisket efter ett visst bestånd, ska man ta hänsyn till påverkan på hela ekosystemet. Den samlade användningen av havets resurser måste också ligga inom gränserna för vad ekosystemet klarar av. Men hur ska man som förvaltare förstå dessa gränser, hur hänger Östersjöns ekosystem egentligen ihop?

Medverkande:

Agnes Karlsson, docent i marinekologi vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet

Charles Berkow, policyanalytiker vid Stockholms universitets Östersjöcentrum

Läs en sammanfattning av seminariet:

Baltic Breakfast: ”ICES råd är inte rekommendationer” – fiskekvoter bör sättas med hänsyn till miljö

29 augusti 2024.

Naturrestaureringsförordningen har precis antagits på EU-nivå och ska nu implementeras i alla EU:s medlemsländer. Hur kan Östersjöns grunda miljöer restaureras och vilka områden bör man fokusera på?

Medverkande

Stefan Tobiasson, forskare vid Institutionen för biologi och miljö vid Linneuniversitetet

Sofia Wikström, forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum

Läs en sammanfattning av seminariet:

Baltic Breakfast: Gediget förarbete nyckel till lyckad naturrestaurering

29 maj 2024.

Allt mer av den fisk som fångas i svenska vatten fångas i sport- och fritidsfisket. Det finns därför ett behov av att säkerställa att förvaltningen är god och gynnar både fiskar och samhälle. Kan återutsättning av fisk vara ett bra verktyg och vilka andra verktyg behövs?

Medverkande:

Patrik Rönnbäck, professor vid Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet

Samuel Blyth, forskare vid Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet (Samuel Blyths presentation hålls på engelska, men de presentationsbilder som visas kommer att ha svensk text)

Läs en sammanfattning av seminariet:

Baltic Breakfast: Sportfisket ger stora inkomster – men också framtida utmaningar

17 april 2024.

Baltic Breakfast i april handlar om utvinning av fosfor ur slam och om vad som händer med föroreningarna i slammet när de sprids på åkermark.

Medverkande:

Arno Rosemarin, Stockholm Environment Institute

Geert Cornelis, Sveriges lantbruksuniversitet

Denna Baltic Breakfast hölls på engelska. Läs en sammanfattning av seminariet (på engelska):

Baltic Breakfast: Sewage sludge – a problem that could be turned into a resourc

20 mars 2024.

Detta frukostseminarium fokuserar på hästhållningens roll för övergödning och ekosystemtjänster i landskapet.

Medverkande

Monica Hammer, docent och lektor i naturresurshushållning vid institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Södertörns Högskola

Linda Kumblad, docent i systemekologi, Stockholms universitets Östersjöcentrum och BalticWaters

Läs en sammanfattning av seminariet:

Baltic Breakfast: Åtgärder kan minska näringsläckage, öka biologisk mångfald och stärka hästvälfärd

22 februari 2024.

I svenska vatten finns ett antal helt fiskefria områden och även områden som är fredade under tiden fisken leker. Men hur effektiva är dessa områden? Den frågan har utretts av forskare och resultaten presenteras vid detta frukostseminarium.

Medverkande

Ulf Bergström, forskare vid Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua)

Moderator: Ellen Bruno, omvärldsanalytiker vid Stockholms universitets Östersjöcentrum

Läs en sammanfattning av vad som sades under seminariet och Ulf Bergströms svar på publikens frågor:

Baltic Breakfast: Lektidsfredning har viss effekt, men helt fiskefria områden är mer effektiva

8 februari 2024.

Medverkande:

Erik Gustafsson, Östersjöcentrum

Sam Dupont, Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet

Denna Baltic Breakfast hölls på engelska. Läs en sammanfattning av vad som sades:

Baltic Breakfast: Ocean acidification – an emerging problem also in the Baltic Sea

Läs vår nya policy brief om havsförsurning:

Havsförsurning ytterligare ett hot mot Östersjöns ekosystem (layoutad version)

Policy brief: Havsförsurning ytterligare ett hot mot Östersjöns ekosystem (webbtext)

14 december 2023.

I en ny rapport, och under denna frukost presenteras situationen för nio ikoniska djur i Östersjöns ekosystem:

• gråsäl, vikare och tumlare
• ejder, sillgrissla och havsörn
• lax, sill och torsk.

Medverkande:

Andriy Rebryk, postdoktor, Umeå Universitet

David Persson, forskare, Statens veterinärmedicinska anstalt

Markus Ahola, förste intendent, Naturhistoriska riksmuseet

Ellen Bruno, omvärldsanalytiker, Stockholms universitets Östersjöcentrum och redaktör för rapporten "Hur mår de stora djuren i Östersjön?"

Moderator, Henrik Hamrén, vetenskapsjournalist, Stockholms universitets Östersjöcentrum

Läs en sammanfattning av vad som sades under seminariet:

Baltic Breakfast: Nya miljögifter och stigande temperaturer hotar Östersjöarter

15 november 2023.

Varför är sillen i Rigabukten i bättre skick än sillen i resten av Östersjön? Är det förvaltningen eller miljön - eller båda? Finns det några lärdomar att dra för förvaltningen av andra bestånd? Vilka är framtidsutsikterna?

Medverkande:

Ivars Putnis, Institute of Food Safety, Animal Health and Environment (BIOR) i Lettland

Olavi Kaljuste, Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Detta frukostseminarium hölls på engelska.

Läs en sammanfattning av vad som sades (på engelska):

Baltic Breakfast: Fisheries regulations and environmental factors behind the strong Riga herring

11 oktober 2023.

Medverkande:

Christoph Humborg, professor och vetenskaplig ledare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum

Christian Stranne, docent, Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholm universitet

Moderator: Ellen Bruno, omvärldsanalytiker vid Stockholms universitets Östersjöcentrum

Läs en sammanfattning av vad som sades under seminariet:

Baltic Breakfast: Metan från havsbotten – de orapporterade utsläppen

20 september 2023.

PFAS kallas "evighetskemikalier" av en anledning, de bryts aldrig ner i naturen. Tidigare trodde man dock att dessa kemikalier i slutändan skulle transporteras till och spädas ut i haven. Men tyvärr har haven nu visat sig vara en sekundär källa till PFAS.

Medverkande

Ian Cousins, professor vid Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet

Matthew Salter, forskare vid Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet

Moderator: Gun Rudquist, policychef vid Stockholms universitets Östersjöcentrum

Detta frukostseminarium ordnades på engelska. Läs mer om programmet på vår engelska sida:

Baltic Breakfast: The sea as a source of PFAS

31 maj 2023.

Våtmarker är på allas läppar just nu. En våtmark förväntas lösa alla möjliga problem – allt från att binda kväve och fosfor som riskerar läcka ut i omgivande vatten, till att gynna biologisk mångfald och hindra metanavgång. Har man en övertro på våtmarken?

Medverkande: 

Peter Hambäck, professor, Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet

David Bastviken, professor, TEMA Miljöförändring, Linköpings universitet

Moderator: Gun Rudquist, policychef vid Stockholms universitets Östersjöcentrum

Läs en sammanfattning av vad som sades under seminariet:

Baltic Breakfast: Våtmarker – bra till mycket men inte allt (samtidigt)

19 april 2023.

Fartygstrafik ger upphov till en rad olika typer av beslastningar på havsmiljön, till exempel i samband med att tankrengöring. Forskare vid Chalmers tekniska högskola har tillsammans med Havsmiljöinstitutet tagit fram ett antal åtgärder som krävs för att minska problemet, som presenteras vid denna Baltic Breakfast.

Medverkande

Anna Lunde Hermansson, doktorand i maritim miljövetenskap, Chalmers tekniska högskola.

Ida-Maja Hassellöv, professor i maritim miljövetenskap, Chalmers tekniska högskola

Moderator: Ellen Bruno, omvärldsanalytiker vid Stockholms universitets Östersjöcentrum

Detta seminarium hölls på engelska. Läs en svensk sammanfattning av vad som sades:

Baltic Breakfast: Åtgärder behövs för att minska föroreningarna från sjöfarten

14 mars 2023.

Varje år görs utsättningar av ål och lax i svenska sötvatten för att kompensera för påverkan från vattenkraften. Men det är inte självklart att dessa utsättningar är positiva för fiskbestånden. När miljötillstånden för vattenkraften nu omprövas finns en möjlighet att omvärdera även kompensationsutsättningarna.

Medverkande

Johan Östergren, docent vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU

Henrik Svedäng, docent vid Stockholms Universitet Östersjöcentrum. 

Moderator: Gun Rudquist, policychef vid Stockholms universitets Östersjöcentrum

Baltic Breakfast: Mest stjälp med utsättningar av ål och lax

15 februari 2023.

Denna Baltic Breakfast handlar om ingrepp i havsbotten: avskiljning och lagring av koldioxid och gruvdrift på havsbotten.

Medverkande

Francisco Nacimento, docent, institutionen för ekologi, miljö och växtvetenskap, Stockholms universitet.

Gry Møl Mortensen, statsgeolog, Sveriges geologiska undersökning (SGU)

Detta seminarium hölls på engelska. Läs en sammanfattning och talarnas svar på publikens frågor:

Baltic Breakfast: Messing with the seabed – and below it

11 januari 2023.

Medverkande

Peter Sigray, forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan – KTH.

Mathias Andersson, forskare inom undervattensakustik vid Totalförsvarets forskningsinstitut – FOI.

Moderator: Ellen Bruno, omvärldsanalytiker vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Läs en sammanfattning av vad som sades under seminariet och forskarnas svar på publikens frågor:

Baltic Breakfast: Undervattensbuller stör många havsarter – nya tröskelvärden nu på plats

15 december 2022.

Baltic Breakfast i december handlar om de ”särskilda förorenande ämnen” som är en del av bedömningen av god ekologisk status i EU:s ramdirektiv för vatten. Får arbetet med att identifiera och övervaka särskilda förorenande ämnen någon reell effekt på vattenkvaliteten?

Medverkande

Emma Undeman, docent i miljökemi, Stockholms universitets Östersjöcentrum

Henrik Josefsson, docent i miljörätt, Uppsala universitet

Moderator: Gun Rudquist, policychef, Stockholms universitets Östersjöcentrum

Läs en intervju med forskaren Emma Undeman om den nya studien:

Ny studie: Klassningen av särskilda förorenande ämnen har liten betydelse för svensk vattenkvalitet

30 november 2022.

Miljöministrar från hela världen kommer att träffas vid FN:s konferens om biologisk mångfald (COP 15) i december, för att besluta om nya globala mål för biologisk mångfald. Vid denna Baltic Breakfast medverkar två forskare som ligger i framkant när det gäller bevarandet av den biologiska mångfalden. Under seminariet diskuteras två av de frågor som står på spel - bevarandet av den genetiska mångfalden och betydelsen av marint områdeskydd.

Medverkande

Linda Laikre, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet

Susa Niiranen, Stockholm Resilience Centre, Stockholm University (presentation prepared by colleague Robert Blasiak)

Moderator: Ellen Bruno, omvärldsanalytiker vid Östersjöcentrum

Denna Baltic Breakfast hölls på engelska. Läs en sammanfattning (på engelska) av vad forskarna sade:

Scientists ahead of COP15: “Improvements are urgently needed”

Här kan du läsa en intervju med Linda Laikre på COP15:

COP15: Genetisk mångfald avgörande för långsiktig överlevnad

9 november 2022.

Fosfor är både livsnödvändigt för allt levande men övergöder också våra vatten. Går det att förbättra vattenkvaliteten i redan övergödda sjöar och havsvikar genom att binda fosforn till bottensedimenten med hjälp av aluminiumfällning? Vilka är fördelarna med sådan behandling och vilka är begränsningarna?

Medverkande

Bo Gustafsson, docent i oceanografi, chef för Baltic Nest Institute, Stockholms universitets Östersjöcentrum

Brian Huser, docent vid Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Denna Baltic Breakfast hölls på engelska och helt digitalt. Läs en sammanfattning av vad som sades och forskarnas svar på publikens frågor:

Modelling key to optimising outcome of aluminium treatment

Läs vårt nya faktablad om effekterna av aluminiumbehandlingen i Björnöfjärden:

Effekter på fosfor av aluminiumbehandlingen i Björnöfjärden (2103 Kb)

Effekter på fosfor av aluminiumbehandlingen i Björnöfjärden

28 september 2022.

Vindkraftetablering till havs har stöd bland många partier i riksdagen och förväntas öka lavinartat de närmaste åren. Men hur kan etableringarna påverka sjöfåglar och flyttfåglar? Den frågan går vi till botten med vid september månads Baltic Breakfast, som ordnas både fysiskt och digitalt!

Medverkande:

Jonas Hentati Sundberg, forskare vid Havsfiskelaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Martin Green, forskare inom bevarandebiologi vid Lunds universitet

Moderator: Ellen Bruno, omvärldsanalytiker på Östersjöcentrum, Stockholms universitet

Läs en sammanfattning av vad som sades och forskarnas svar på publikens frågor:

Baltic Breakfast: Havsbaserad vindkraft – påverkan på fågellivet

31 augusti 2022.

För tre år sedan var det östra torskbeståndet i så dåligt skick att EU-kommissionen beslutade om ett nödstopp för fisket. Sedan dess har endast bifångster varit tillåtna. Trots att fisketrycket har minskat har torsken fortfarande inte återhämtat sig. Det är vanligt att fiskbeståndens kollaps skylls på överfiske. Men när det gäller torsken i östra Östersjön stämmer inte det. I stället sjönk beståndets produktivitet. Den förväntade tillväxten uteblev. Vilka faktorer kan förklara beståndets kollaps? 

Medverkande:

Henrik Svedäng, Stockholms universitets Östersjöcentrum

Anna Villnäs, Tvärminne zoologiska station, Helsingfors universitet

Läs en sammanfattning av vad som sades och forskarnas svar på publikens frågor (på engelska):

Baltic Breakfast: No clear cause behind the collapse of the eastern Baltic cod

8 juni 2022.

Det svenska riksdagsvalet står för dörren. Den 11 september väljer vi politiken för haven. Redan nu har många bra åtgärder gjorts för att komma tillrätta med problem som övergödning, överfiske, förlust av biologisk mångfald, men problemen kvarstår. Fler åtgärder behövs. Vad tycker forskarna ska göras?

Läs en sammanfattning av seminariet:

Forskare vid Baltic Breakfast: Förvaltningen av fisket i Östersjön är en katastrof

Medverkande

Christoph Humborg – professor i biogeokemi, vetenskaplig ledare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Agnes Karlsson – universitetslektor och docent i marin ekotoxikolog, vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet.

Linda Kumblad – docent i systemekologi, Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Christina Rudén – professor i regulatorisk ekotoxikologi vid Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet.

20 april 2022. Möjligheterna att förbättra växtnäringsutnyttjandet inom jordbruket är ämne för Baltic Breakfast 11 maj 2022. Benoit Dessirier, Stockholms universitets Östersjöcentrum, presenterar nya modelleringsresultat över omfattningen och dynamiken av näringsämnen som lagrats i Östersjöregionens jordbrukslandskap och hur de bidrar till näringstillförseln till havet. Gitte Blicher-Mathisen, Århus universitet, beskriver de åtgärder som vidtagits i Danmark för att minska läckaget av näringsämnen.

Denna Baltic Breakfast hölls på engelska. Läs en sammanfattning (på engelska) här:

Baltic Breakfast: The Danish example shows that nitrogen leakage can be reduced

Medverkande:

Benoît Dessirier, Stockholms universitets Östersjöcentrum

Gitte Blicher-Mathiesen, Århus universitet

23 mars 2022. Dumpning av muddermassor till havs är förbjudet i Sverige, men dispens från förbudet ges frekvent, även för massor med höga koncentrationer av föroreningar. Vid kommande Baltic Breakfast presenteras ny forskning som visar att de bedömningar som ligger till grund för beviljande av dispenser ofta baseras på snäva underlag. Det utgör risker för negativa effekter på miljön, både på kort och lång sikt.

Medverkande

Peter Bruce, fil.dr., Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet.

Anna Sobek, professor i miljökemi, Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet.

Läs en sammanfattning av vad som sades på seminariet:

Baltic Breakfast: Förorenade sediment utgör miljörisker – skärpt praxis behövs för dumpning

Läs vår nya policy brief om dumpning av förorenat sediment:

Säkrare prövning krävs av dispenser för dumpning till havs

17 februari 2021. Helcoms handlingsplan för Östersjön, Baltic Sea Action Plan (BSAP), har nyligen reviderats. Östersjöcentrums forskare delar med sig av sina reflektioner kring den nya planen.

Medverkande

Bo Gustafsson, Baltic Nest Institute, Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Henrik Svedäng, Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Emma Undeman, Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Sofia Wikström, Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Läs en sammanfattning av webbinariet här

Läs vårt nya faktablad om den vetenskapliga grunden till hur övergödning kvantifieras i Baltic Sea Action Plan:

Understanding how eutrophication is quantified in the HELCOM BSAP (681 Kb)

14 december 2021.

Klimatförändringarna pågår och de påverkar redan Östersjön. Hur denna påverkan ser ut var tema för december månads Baltic Breakfast.

Medverkande

Professor Markus Meier, Leibniz-institutet för Östersjöforskning Warnemünde (IOW); University of Rostock; SMHI.

Professor Anna Rutgersson, Uppsala universitet.

Detta webinarium hölls på engelska. Läs en sammanfattning och forskarnas svar på tittarnas frågor:

Baltic Breakfast: Klimatförändringarnas påverkan på Östersjön – säkra och osäkra effekter

30 november 2021.

Flera av Östersjöns sjöfåglar är hotade.

Medverkande

Kjell Larsson, Professor emeritus, Linnéuniversitetet Växjö/Kalmar.

Dr Sergey Kouzov, Department of Applied Ecology, Saint Petersburg State University.

Detta webbinarium hölls på engelska och ryska och organiserades av Östersjöcentrum i samarbete med Sveriges generalkonsulat St Petersburg.

Läs mer om det här

26 oktober 2021.

Under detta frukostwebbinarium diskuterade vi begreppet oumbärlig användning (essential use) och substitution av farliga kemikalier, och hur strategier som dessa kan ge en säkrare och mer hållbar användning av kemikalier. Vi fokuserade på olika exempel på hur man kan tillämpa konceptet "oumbärlig användning" och belyste det pågående arbetet i POPFREE-projektet som har en viktig roll för att informera allmänheten och hjälpa industrin att fasa ut användningar av PFAS i så stor utsträckning som möjligt.

Medverkande

Ian Cousins, Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet.

Lisa Skedung, RISE Research Institutes of Sweden.

Webbinariet hölls på engelska. Läs en sammanfattning och forskarnas svar på tittarnas frågor:

Baltic Breakfast: Farliga kemikalier – vilken användning är oumbärlig?

8 oktober 2021.

Detta frukostwebbinarium, som Östersjöcentrum arrangerade tillsammans med Svenska konsulatet i Sankt Petersburg, fokuserade på övergödning. Sergey Kondratyev vid Russian Academy of Science och Linda Kumblad vid Stockholms Universitets Östersjöcentrum delade med sig av sina forskningsprojekt.

Detta webbinarium hölls på engelska och ryska.

Läs mer om det här

Medverkande

Sergey Kondratyev, Russian Academy of Science.

Linda Kumblad, Stockholms Universitets Östersjöcentrum.

15 september 2021.

Fördjupad kunskap behövs om Östersjöns historia – både miljöns och förvaltningens. Det kan bidra till en bättre förvaltning av havet och dess resurser. Hur situationen för strömmingen i Stockholms skärgård sett ut över tid är ett bra exempel på vad man kan lära av historien.

Medverkande

Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria, Kungliga Tekniska Högskolan.

Henrik Svedäng, docent i fiskebiologi, Stockholms universitets Östersjöcentrum och Havsmiljöinstitutet.

Läs en sammanfattning här: Haven stiger – även som historiskt forskningsfält

26 augusti 2021.

Våra kustekosystem är bland de mest effektiva områdena globalt när det kommer till att binda kol från atmosfären. Om vi tar hand om dem på rätt sätt har dessa ekosystem en nyckeroll i de pågående klimatförändringarna, men om vi fortsatt exploaterar eller bryter ner dem så kan de istället frisätta stora mängder växthusgaser och förstärka den globala uppvärmningen.

Medverkande

Florian Roth, Stockholms universitets Östersjöcentrum och Tvärminne zoologiska station, Helsingfors universitet

Camilla Gustafsson, Tvärminne zoologiska station, Helsingfors universitet

Webbinariet hölls på engelska. Läs en sammanfattning och forskarnas svar på tittarnas frågor:

Kollagring och metanutsläpp – hur kust och klimat hör ihop

Läs vår policy brief i ämnet:

Policy brief: Healthy coastal ecosystems are crucial to mitigate climate change

18 juni 2021.

Sommarledigheten närmar sig och så gör även chanserna till fina grillkvällar. Men vad ska vi lägga på grillen? Kommer en ökad konsumtion av så kallad sjömat att vara en väg att gå för att öka hållbarheten inom både mat och marina ekosystem? Vad kan forskningen berätta om sjömatens ekologiska fotavtryck och är konsumenterna ens intresserade av att köpa just den hållbara sjömaten?

Medverkande

Sara Hornborg, RISE, Research Institutes of Sweden

Malin Jonell, Kungliga vetenskapsakademien och Stockholm Resilience Centre, Stockholms University

Detta webbinarium hölls på engelska. Läs en sammanfattning och forskarnas svar på tittarnas frågor här:

Sjömat ur ett hållbarhetsperspektiv

21 maj 2021.

Vad säger forskningen om klimatförändringarnas påverkan på Östersjön? Hur påverkas temperatur och salthalt? Kommer ökad avrinning från land leda till mer övergödning? Och hur påverkas den biologiska mångfalden?

Medverkande

Alf Norkko, Tvärminne zoologiska station, Helsingfors universitet

Tatiana Eremina, Associate Professor, Director of the Institute of Hydrology and Oceanology at the Russian State Hydrometeorological University

Detta webbinarium hölls på engelska och ryska och organiserades av Östersjöcentrum i samarbete med Sveriges generalkonsulat St Petersburg.

26 maj 2021.

Hur ser det egentligen ut för sjöfåglarna i Östersjön? Svaret är att det beror helt på vilken art man tittar på. Vissa arter minskar drastiskt, medan andra arter klarar sig bra eller till och med ökar i antal.

Medverkande

Kjell Larsson, Linnéuniversitetet

Mikael Kilpi, Tvärminne zoologiska station, Helsingfors universitet  

Olof Olsson, Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet

Läs en sammanfattning och forskarnas svar på tittarnas frågor:

Kraftig minskning av alfågel och ejder

16 april 2021.

Forskaren Emma Undeman presenterar aktuell forskning och Olga Rublevskaya pratar om den teknologi som används vid avloppsreningsverket Vodokanal i St Petersburg och om möjlig framtida utveckling.

Medverkande

Emma Undeman, Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Olga Rublevskaya, direktör för den tekniska avdelningen vid avloppsreningsverket Vodokonal, St Petersburg.

Detta webbinarium hölls på engelska och ryska och anordnades i samarbete med Sveriges generalkonsulat St Petersburg.

14 april 2021.

Strandskyddsutredningen kom till 2019 som ett resultat av januariöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Inför starten av utredningen ordnade Östersjöcentrum ett frukostseminarium om forskningsresultat rörande strandskyddets funktion; strandexploatering längs kusten och hur bryggor och båtar påverkar undervattensnaturen. Vi tog också upp frågor som varför vi har strandskydd, hur det påverkar den bofasta befolkningen och fritidsboende samt vad skyddet betyder för naturturism och friluftsliv. Nu, med facit i hand, är det dags att låta forskarna reflektera kring utredningens förslag.

Medverkande

Sofia Wikström, Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Anna Christiernsson, Juridiska institutionen, Stockholms universitet.

Läs en sammanfattning och forskarnas svar på publikens frågor:

Risk för fortsatt exploatering av kusten med nytt strandskyddsförslag

17 mars 2021.

Vattenreningsverk är viktiga samlingspunkter för många kemiska föroreningar, så kallade mikroföroreningar, som är vitt utbredda i akvatiska miljöer. I projektet Chempact har forskare runt Östersjön samarbetat för att öka kunskapen om hur mikroföroreningar når havet via våra reningsverk och förstå vilken effkt de har på det marina livet. Under den här frukosten presenterar forskarna sina resultat från Chempact och forskningen som är knuten till den marina miljön. Frågan är särskilt aktuell inför revideringen av EU:s vattenreningsdirektiv. 

Detta webbinarium hölls på engelska.

Läs en sammanfattning och forskarnas svar på publikens frågor här:

Micropollutants in wastewater – a problem of unknown magnitude

Speakers

Emma Undeman, Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Ksenia Pazdro, Polish Academy of Sciences (IOPAN).

Matti Leppänen, Finlands miljöcentral (SYKE).

17 februari 2021.

Hur står det egentligen till med strömmingen i Egentliga Östersjön och Bottenhavet? Hur ser sambanden ut mellan strömmingen i öppna havet och den vid kusten och i skärgården?  Med nya metoder kan vi få mer kunskap om hur olika delpopulationer skiljer sig genetiskt. Kan det kunskapen bidra till en bättre förvaltning, genom att vi till exempel får reda på om det finns särskilda delpopulationer i skärgården?

Medverkande

Magnus Appelberg, Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet.

Leif Andersson, Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet.

Läs en sammanfattning och forskarnas svar på publikens frågor:

Dna-studier visar flera lokala sillbestånd

26 januari 2021.

Efter ett och ett halvt års gediget arbete har nu Miljömålsberedningen lämnat sina förslag på åtgärder för friskare hav till regeringen. Forskarkontakterna har varit många och breda, inklusive med oss här på Stockholms universitets Östersjöcentrum. Med facit i hand – vad är forskningens initiala reaktioner på beredningens betänkande? Leder förslagen i rätt riktning eller inte? Har politikerna lyckats enas om tillräckligt skarpa förslag? Vid detta frukost-webbinarium ger fyra forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum sin syn på åtgärdsförslagen.

Medverkande

Henrik Svedäng, marinekolog.

Joakim Hansen, marin miljöanalytiker.

Emma Undeman, miljökemist.

Linda Kumblad, systemekolog.

Läs en sammanfattning här:

Forskarna om havsbetänkandet - Bra helhet med plats för fler konkreta åtgärder