Den så kallade ”5-procentsregeln” i förvaltningsplanen för Östersjöfisket, som ska begränsa risken att bestånden kollapsar, blir kvar efter en omröstning i EU-parlamentets fiskeriutskott. ”Det är en lättnad att parlamentet i praktiken inte ville öka risktagandet”, säger Charles Berkow, policyanalytiker vid Östersjöcentrum.
Den 25 september deltog Sofia Lodén, docent i franska och ordförande för Sveriges unga akademi, i ett seminarium i riksdagens första kammare. Lodén talade om behovet av att stärka akademisk frihet genom fria projektbidrag, höjda basanslag och ett fullständigt grundlagsskydd av akademisk frihet.
Learn about other events related to global governance that our partners, such as The Hans Blix Centre or the Stockholm Centre for International Law and Justice (SCILJ), are hosting.
Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet utlyser en doktorandtjänst i folkhälsovetenskap. Sista ansökningsdag för tjänsten är 2024-10-15.
Nordisk socialrättslig tidskrift (NST) ges ut sedan år 2010 och är knuten till Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet. I tidskriften behandlas ämnen inom den nordiska socialrätten.
Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska
Denna antalogi ger en introduktion till kritiska ungdomsstudier och ungas liv och vuxenblivande inom områden som utbildning, arbetsliv, kriminalitet, identitetskapande, rasism och klimat- och miljöaktivism.
Demokratier tenderar att vilja samarbeta mer jämfört med icke-demokratiska stater. Statsvetaren Jonas Tallberg undersöker om denna etablerade sanning stämmer, både genom att djupdyka i historien och genom att studera nutida trender. Resultaten kan vara till hjälp för makthavare som ska navigera i en föränderlig värld.
Universitetets konsthall Accelerator var fullsatt när Masterprogrammet i miljöhumaniora invigdes den 5 september. Här möttes studenter, allmänhet, kollegor och forskare från flera institutioner och andra lärosäten.
Det går att behålla grundläggande mänsklig välfärd och bibehålla ekosystemen på jorden. Men för att det ska vara möjligt krävs drastiska åtgärder. Det visar en stor internationell forskningsrapport från bland annat Stockholm Resilience Centre.
Flygfoton från forna brittiska kolonier blir nu en guldgruva för forskare inom olika områden. Detta tack vare ett forskningsprojekt där ett stort och tidigare svåråtkomligt arkiv digitaliseras och blir fritt tillgängligt.
Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska
Den nyligen lanserade podcasten ”Vārti” (på lettiska) vänder sig till lettiska familjer runt om i världen för att hjälpa dem att bevara sitt modersmål i diasporan. Den innehåller intervjuer med experter inom flerspråkighet, familjespråkpolitik och bevarande av modersmål, samt insikter från föräldrar och barn i diasporan.
Stödet för Sverigedemokraterna ökar i områden där antalet utskänkningstillstånd minskar. Dessutom vill partiets väljare se färre regleringar och sänkt alkoholskatt. Det visar en ny studie från Stockholms universitet.
I förra veckan meddelade prefekt Göran Sundström att Alexander Katsaitis och Faradj Koliev hade utsetts till docenter vid Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.
Ny studie visar att tre av fyra barn får komma till tals när socialtjänsten utreder deras situation. Men det finns fortfarande hinder för barns delaktighet, särskilt för yngre barn.
Hur använder svenska hiphopartister sin konst för att förmedla personliga berättelser från livet i Stockholms förorter? Hiphopkulturen är ett viktigt verktyg för artisterna i skapandet av ett alternativ till den traditionella svenska identiteten, en identitet som också är hundra procent svensk. På så sätt bidrar hiphopkulturen till ett mer inkluderande Sverige, menar sociologen Sjors Joosten i sin avhandling.
Att chefer ofta kommer från familjer med hög socioekonomisk status är känt sedan tidigare i ledarskapsforskningen. Men hemmiljö och attityder i familjer spelar också en viktig roll. Det visar en ny studie från forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap och Institutet för sociala forskning vid Stockholms universitet.
Dr. Cassandra Engeman vid Institutet för social forskning (SOFI) har tilldelats det prestigefyllda bidraget European Research Council (ERC) Starting Grant. Hennes projekt kommer att undersöka hur fackföreningar påverkar sociala politiska beslut, med särskilt fokus på ledighetspolicyer i olika länder.
I takt med att gängkriminaliteten ökar bland unga, höjs röster för en strängare tvångsvård. Men är det verkligen rätt väg att gå? En ny analys pekar på riskerna med en mer repressiv strategi och vikten av att bevara förtroendet mellan socialtjänsten och utsatta familjer.
Den 4 september medverkade Peter Andersson och Sibel Korkmaz, båda forskare vid institutionen i TV4s Nyhetsmorgon. I inslaget berättar dem om sin nya studie om SiS-placerade tjejers erfarenheter av våld i en egen nära ”romantisk” relation.
Hur kan lärare öka förutsättningarna för inkludering av elever med utländsk bakgrund? Det var ämnet för en konferens vid Stockholms universitet där forskare mötte grundskollärare och delade med sig av sina insikter.
SOFI's Cassandra Engeman är finalist i Rosabeth Moss Kanter International Award for Research Excellence in Work and Family. Hennes studie om pappaledighet i 22 länder lyfter fram vänsterpartiers och kvinnliga lagstiftares roll i utformningen av dessa policyer under 50 år.
Den här kursen är för dig som är intresserad av sambandet mellan språk och propaganda och vill lära dig mer om politiskt språkbruk i Tyskland 1933-1989.
Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska
En ny studie av demografer vid Stockholms universitet visar att jämställdheten, mätt i fördelningen av VAB inom paret, är högre efter separation än den var när föräldrarna levde tillsammans. Denna tysta revolution på familjeområdet förklaras främst av att barnen bor växelvis.
Sibel Korkmaz, Universitetslektor vid Institutionen för socialt arbete har beviljats forskningsmedel för att genomföra ett projekt med fokus på våld i ungas nära relationer.
Stockholms universitet har av Regeringskansliet (Finansdepartementet) anmodats att inkomma med synpunkter på Ekonomistyrningsverkets och Statskontorets redovisning av uppdraget att lämna förslag på organisationsförändring (Fi2024/00603).
En ny stor studie av forskare vid Stockholms universitet och Handelshögskolan i Stockholm belyser de stora ekonomiska konsekvenserna av stressrelaterade arbetssjukdomar, särskilt utmattningssyndrom.
Välkommen till SOFI, Martin Hällsten! Martin är professor i sociologi som studerar social rörlighet över en eller flera generationer. Han undersöker aspekter som klass, yrke, utbildning, förmögenhet och andra ärvda faktorer för att spåra ojämlikhet genom generationer. Vi ställde några frågor till honom för att lära känna honom och hans forskning.
Allmänheten inbjuds till en öppen seminarieserie i det nya Masterprogrammet i miljöhumaniora, som invigs den 5 september. Invigningen sker på Stockholms universitets konsthall Accelerator och alla intresserade är välkomna. Programmet är det första i Sverige med inriktning miljöhumaniora.
Tidöpartierna hotar förvaltningskontraktet genom på förhand avgjorda utredningar och sina anklagelser om myndighetsaktivister, skriver Göran Sundström, professor i statsvetenskap.
Hederskulturen och den svenska förskolans värderingar står ofta i direkt konflikt, menar Devin Rexvid, lektor på Stockholms universitet. I en ny rapport lyfter han hur förskolorna hanterar mötet.
Att EU under de närmaste åren skulle skrota Fit for 55-paketet eller allvarligt försvaga sina klimatmål är inte särskilt troligt, anser Professor Karin Bäckstrand i en intervju i Aktuell Hållbarhet. Däremot ser hon en risk för ett implementeringsmisslyckande, det vill säga att många länder - däribland Sverige - inte kommer att klara de beslutade målen om inte tempot i omställningen snart börjar öka.
Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska
9 juni väljer svenskarna representanter till Europaparlamentet. Hur viktigt är det här valet? Och hur fungerar parlamentet? I en artikelserie går Östersjöcentrums omvärldsanalytiker igenom valprocessen, EU:s organisation, hur parlamentarikerna arbetar och vilken betydelse valet har för havet. I den fjärde och avslutande delen går vi igenom vad de svenska partierna vill göra för havet, enligt deras egna valmanifest.
När det senast var alumnträff bjöds tidigare studenter in för att berätta om sina karriärvägar. Här berättar några alumner om sin karriärväg efter utbildningen vid AKPA.
Antologin ”Constitutional Law in the Scandinavian Countries - A tribute to the Instrument of Government 1974-2024” är volym 70 i bokserien Scandinavian Studies in Law som utges av Stockholm Institute for Scandinavian Law vid Juridiska fakulteten, Stockholms universitet.
Valkompassernas tester har blivit allt mer betydelsefulla som stöd för att matcha väljares hjärtefrågor till rätt parti. Men hur effektiva är de, och hur kan de bli bättre? Karl Sigfrid, doktorand i statistik, har utvecklat en metod som kan göra valkompasser enklare att använda.
Fredrik Charpentier Ljungqvist har gjort en omfattande statistisk kartläggning av 31 europeiska länder. Här blottläggs snabba förändringar i Europa, och en hel del saker som säkert förvånar många.
Ett politiskt rundabordssamtal för att diskutera hur företag undergräver demokratiska värderingar, principer och processer i EU, och hur en mer balanserad relation mellan medlemsstaterna och stora företag kan främjas.
Tonen i det politiska samtalet har hårdnat, både ute i världen och här hemma i Sverige – men vad är det som har förändrats? Lyssna på Utrikespolitiska institutets podd med bland annat Gunilla Almström Persson, universitetslektor vid Stockholms universitet, språkvetare och retorikforskare.
Tisdag 14 maj arrangeras av ABF Stockholm i samarbete med Nordiska Latinamerikainstitutet vid Stockholms Universitet ett samtal med f.d vicepresident i Nicaragua och författaren Sergio Ramirez
Johannes Haushofer, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, belönas med Frisch Medal Award för en publicering i den topprankade tidskriften Econometrica.
Sepsis är ett livshotande tillstånd som drabbar även unga och i övrigt friska personer. Sjukdomsförloppet är hastigt, därför är det viktigt att få en snabb diagnos och behandling. Ny teknik kan rädda liv, visar Mahbub Ul Alams forskning.
I en nyligen publicerad avhandling vid juridiska institutionen, Stockholms universitet, utforskas de komplexa utmaningarna inom internationell flyktingrätt. Här framträder behovet av ett system som effektivt skyddar de mest utsatta, samtidigt som det hanterar nya och växande hot – såsom terrorism.
Natalia Volvach får pris från Högskoleföreningen för avhandlingen From Words to Voids. Absencing and Haunting in Crimean Semiotic Landscapes. Högskoleföreningen har beslutat om att dela ut pris för framstående vetenskaplig prestation 2023 till tre doktorsavhandlingar.
9 juni väljer svenskarna representanter till Europaparlamentet. Hur viktigt är det här valet? Och hur fungerar parlamentet? I en artikelserie i fyra delar går Östersjöcentrums omvärldsanalytiker igenom valprocessen, EU:s organisation och vilken betydelse valet har för havet. I den här tredje delen beskriver vi vilka havsrelaterade frågor som parlamentet har arbetat med och vilka som är på gång.
Inför det kommande EU-valet i juni 2024 står Europeiska unionen inför en rad komplexa utmaningar, från det växande hotet från desinformation och deep fakes till de säkerhetspolitiska frågorna som präglar unionens agenda. Det är en i tid av ökad oro och osäkerhet som EU:s medborgare går till valurnorna i juni.
Den senaste tidens ökning av konflikter och spänningar mellan olika grupper runt om i världen belyser behovet av att hitta vägar för att kunna ena människor från motsatta sidor.
Utforska miljöhumaniora med nya masterinriktningar, studiegångar och kurser på avancerad nivå. Utbildningen ger dig insikter i de relationer och den makt som uppstår mellan människa, djur, natur och teknik på sätt som utmanar och vidgar din föreställningsförmåga. Inriktningen startar höstterminen 2024 vid Stockholms universitet.
Peter Skogman Thoursie är en av fyra utredare i en statlig offentlig utredning om sjukförsäkringen. Nu svarar de på frågor om rapporten i ett debattinlägg i Svenska Dagbladet.
Framgången för högerradikala partier i många europeiska länder kopplas ofta till ökad invandring. Dock har en annan betydande demografisk förändring skett parallellt med den ökade invandringen, nämligen avfolkning av landsbygd och tidigare bruksorter. Detta fenomen är påtagligt i många europeiska länder, inte minst i Sverige, och leder till att många orter tappar en stor del av befolkningen i arbetsför ålder. Vad är de politiska konsekvenserna av dessa förändringar?
En lokal insats pågår för att återuppbygga Ukrainas krigsdrabbade samhällen. "Rethinking Cities in Ukraine" är ett kapaticetsutvecklingsprogram med en unik kombination av tvärvetenskaplig expertis och lokal delaktighet. Syftet är att stärka kommuner i östra Ukraina. Projektet fokuserar inte bara på infrastruktur, utan också på att skapa hållbara samhällen för framtiden.
EUDR är en central del av EU:s "Green New Deal" som syftar till att minimera EU:s inverkan på avskogning genom att förbjuda företag att sälja produkter på EU-marknaden som är behäftade med avskogningsindustrin i Brasilien. Genomförandet av en så komplex policy är en verklig utmaning och många aspekter måste beaktas. Maria-Therese Gustafsson m.fl. lägger fram skapandet av ett "Forest and Rights Observatory" som ett sätt att stödja genomförandet av EUDR i ett nytt paper.
Att lösa komplexa frågor om hur hav och klimat påverkar varandra, och vilka samhällseffekter som följer, kräver flera expertiser. I en ny forskarskola får doktorander från naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och juridiska discipliner vid Stockholms universitet en unik möjlighet att lära sig hur kombinerade metoder och tydlig forskningskommunikation kan bidra till en mer hållbar förvaltning av kustområden.
Införandet av en reform som skyddade nivån på föräldrars föräldrapenning 1980 fick oavsiktliga konsekvenser för barns hälsa. Reformen ledde till en ökning av antalet för tidigt födda barn. Det visar en studie från forskare vid Stockholms universitet som publicerats i den vetenskapliga tidskriften JAMA Pediatrics.
Stockholms centrum för globalt samarbete (Stockholm Center on Global Governance, SCGG) är ett internationellt tvärvetenskapligt centrum för forskning om globalt samarbete.
Regeringen har förordnat Mårten Schultz, professor i civilrätt, att ingå som expert i den utredning som har i uppdrag att se över hur kontrollen av skyddsvärd verksamhet kan stärkas. Syftet med utredningen är att öka förmågan att möta förändrade förhållanden som innebär ett hot mot Sveriges säkerhet.
Vi ser en olycksbådande trend, men loppet är inte kört. Så sammanfattar Elisie Kåresdotter sin avhandling som handlar om konflikter och samarbeten genom vatten. Den 22 mars var det världsvattendagen och temat för i år var Vatten för fred. Kan vatten förena människor, hur påverkar förändrade vattenflöden konflikter och vad säger forskningen?
Den 22 mars 2024 är det 50 år sedan den första Helsingforskonventionen signerades, vilket ledde till bildandet av Helsingforskommissionen – Helcom. "Utan det framgångsrika samarbetet inom Helcom skulle Östersjön sannolikt vara i ett mycket sämre skick idag", kommenterar forskaren Bo Gustafsson, vars modelleringsteam har bidragit till Helcoms arbete med bland annat Baltic Sea Action Plan.
9 juni väljer svenskarna representanter till Europaparlamentet. Hur viktigt är det här valet? Och hur fungerar parlamentet? I en artikelserie i fyra delar går Östersjöcentrums omvärldsanalytiker igenom valprocessen, EU:s organisation och vilken betydelse valet har för havet. I den här andra delen beskriver vi hur arbetet i parlamentet går till och de före detta parlamentarikerna Jytte Guteland (S) och Christofer Fjellner (M) berättar om sina arbetssätt.
Ely Strömberg läste Kandidatprogrammet i Sociologisk samhällsanalys och Masterprogrammet i Sociologi. Ely är i dag doktorand i sociologi vid Amsterdams universitet.
Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer
Pierre Deschamps vid Institutet för social forskning undersöker den faktiska effekten av könskvotering i akademiska rekryteringskommittéer i Frankrike. Även om de är avsedda att jämna ut spelplanen, har dessa åtgärder lett till en komplex och kontraintuitiv dynamik.
Miljöinspektörens yrkesroll är mångsidig och utmanande. Med ett kritiskt uppdrag att bevaka vår omgivning mot skadliga kemikalier och produkter utför de inspektioner och ser till att lagar och regler följs för att förhindra skadliga utsläpp i naturen. Genom intervjuer med Camilla Westlund och Björn Jonsson, båda erfarna inspektörer vid Kemikalieinspektionen, får vi en djupare förståelse för yrket, dess utmaningar och belöningar.
Regeringen har förordnat Claes Lernestedt, professor i straffrätt, att ingå som expert i den utredning som har i uppdrag att se över ett antal straff- och civilrättsliga frågor i syfte att skärpa synen på hedersrelaterat våld och förtryck.
I ramen för aktiviteterna under frankofonimånaden höll Christophe Premat den 12 mars en föreläsning på Folkuniversitetet i Stockholm om temat ”Karikatyrer och yttrandefrihet i Frankrike”.
Den 6 mars arrangerade Sveriges riksdag ett seminarium med anledning av 50-årsjubileet av 1974 års regeringsform. På seminariet presenterades en ny antologi där ledande statsvetare och jurister skriver om olika aspekter av regeringsformen.
Nu pågår den muslimska fastemånaden ramadan, då vuxna muslimer ska fasta från gryning till solnedgång. Hur gör man för att genomföra fastemånaden under förhållanden som inte stämmer med ursprungstanken? Till exempel om solen är uppe dygnet runt. Och hur gör elitidrottare under ramadan?
När hon gick en kurs i Brighton slogs hon av de orättvisor som råder i det brittiska samhället. De erfarenheterna var av avgörande betydelse när hon skulle välja utbildning. Angela Kouzom läser andra året på kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.
"Interdisciplinary Approaches to Social (in)justice, Indigeneity and Sustainable Future(s) in Chile and Sweden" är en av fyra nya doktorandkurser inom ACCESS med sista ansökningsdag den 2 april.
Nordic Korean Studies Days (NBKSD) grundades av universiteten i Köpenhamn, Helsingfors, Oslo, Stockholm och Åbo. Nu utökas detta internationella undervisningssamarbete till att omfatta lärare och studenter från universitet i Baltikum.
Inbjudna representanter från företag, myndigheter, kommuner, regioner och organisationer, verksamma inom folkhälsa, studenter och alumner mfl. Välkommen!
Anna Ahlströms och Ellen Terserus stiftelse för filosofie doktorer har beslutat att tilldela Natalia Volvach vid Stockholms universitet ett tvåårigt forskningsstipendium för filosofie doktorer 2024–2025: Ukrainska röster i Sverige/Ukrainian Voices in Sweden. "Countering Voicelessness: Lived experiences of language among war refugees from Ukraine in Sweden"
Hon gick kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap på Karolinska Institutet. Därefter tog hon sin master på forskningscentret CHESS vid Stockholms universitet. Idag jobbar Mikaela Sörman som investment manager på Karolinska Development.
Det finns ingen magisk metod som löser institutionsvården. I stället behöver man ta hänsyn till en rad faktorer, baserat på vetenskap och beprövad kunskap.
När började forskare publicera vetenskapliga artiklar och hur har synen på kunskap förändrats över tid? Idéhistorikern Staffan Bergwik gör några nedslag i historien om universitetens framväxt.
Fortes styrelse har beviljat rekordstort bidrag till forskning om socialtjänsten där institutionen för socialt arbete får programstöd på över 23 miljoner kronor.
Smilla West läste Kandidatprogrammet i Sociologisk samhällsanalys och Utredningssociologisk integration. Smilla arbetar idag som handläggare på Statens Energimyndighet.
Nationalekonomen Mikael Priks har skrivit en rapport som visar effekten av polisinsatser och övervakningskameror på brottslighet, två områden det har satsats mycket på de senaste åren.
Stängningen av gymnasieskolorna under pandemin bidrog till färre vårdkontakter för psykisk ohälsa. Det visar en kommande studie där Jonas Vlachos är en av författarna.
Rädda Barnen erbjuder en kostnadsfri distansföreläsning den 12 mars 2024 om "Ungdomars förståelse av begreppet heder" med Anna Vogel, forskare vid Institutionen för svenska och flerspråkighet. Föreläsningen är en del av "Kärleken är fri", Rädda Barnens förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck.
Magnus Lembke, statsvetare och docent i latinamerikastudier och verksam vid Nordiska Latinamerikainstitutet, Stockholms universitet, medverkar i Sveriges Radio P3 Dokumentär
Tim Holappa, doktor i offentlig rätt vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet, har skrivit ett inlägg på Barnrättsbloggen där han reflekterar över barns rätt till bostad och det sociala skyddsnätets gränser.
I en ständigt aktuell samhällsdebatt främjar Gender Analysis and Interdisciplinary Research Network, Stockholm (GAINS) forskning inom genusrelaterade frågor. Med gruppen GAINS studerar bland andra Johanna Rickne, Marie Evertsson och Anne Boschini vid institutet för social forskning (SOFI), vid Stockholms universitet, några av vår tids mest omdebatterade frågor, som kvotering, samkönade par, diskriminering på arbetsmarknaden och sexuella trakasserier.
Det politiska språkbruket i Finland blir alltmer konfrontativt visar pågående forskning, vilket synts även i retoriken. Bland annat blir språket mer militariserat, innehållet fokuserat på hotscenarier och jargongen inriktad på splittring.
I dagarna kom kvartalsrapporter från Swedbank och SEB. Båda bankerna redovisar stora vinster. I Ekonomiekot Extra diskuterar Roine Vestman sambandet mellan bankernas lönsamhet och finansiella stabilitet.
I en ny studie visar tre forskare vid Institutet för social forskning (SOFI), vid Stockholms universitet, hur välfärdsstaten skyddar hushållen från att drabbas av fattigdom till följd av miljöskatter kopplade till konsumtion, skriver Henrik Pehrsson, pressekreterare på Stockholms universitet i en artikel.
Docent Elisabeth Ahlinder och dr. Åsa Örnberg, universitetslektorer vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet, har tilldelats ett fyraårigt forskningsanslag om 4 815 000 kr av Ragnar Söderbergs stiftelse för projektet ”Managing Conflicts within the Wild Ungulate Legal Framework”.
Medierad diskursanalys. Att studera nexus mellan språkbruk och handling. Ny handbok i analys av förhållandet mellan samhälle, handling och språkbruk. Författare är Mona Blåsjö, Johan Christensson och Linnea Hanell.
Många i riksdagen är nu överens om att Sverige ska överge överskottsmålet för att kunna satsa på försvar och infrastruktur. Men alla håller inte med. Hör diskussionen mellan Annika Alexius och Lars Jonung i P1 morgon.
Boken "Making Universities Matter. Collaboration, Engagement, Impact" handlar om hur den kunskap som skapas vid universiteten blir betydelsefull genom processer av samverkan, engagemang och genomslag.
Coronapandemin ökade stressen i många befolkningsgrupper på grund av social isolering samt oro för ekonomi och jobb. Därför fanns det farhågor om att stressrelaterade utfall som självmord och alkoholproblem skulle öka under pandemin. Så verkar inte vara fallet i Sverige enligt en studie av forskare vid Institutet för social forskning, vid Stockholms universitet, och Karolinska institutet som publiceras i European Journal of Epidemiology.
Hur klimatomställningen kan genomföras utifrån ett rättviseperspektiv är en fråga som diskuteras alltmer. En ny studie från Stockholms universitet visar hur välfärdsstaten skyddar hushållen från att drabbas av fattigdom till följd av miljöskatter kopplade till konsumtion.
Coronapandemin ökade stressen i många befolkningsgrupper på grund av social isolering samt oro för ekonomi och jobb. Därför fanns det farhågor om att stressrelaterade utfall som självmord och alkoholproblem skulle öka under pandemin. Så verkar inte vara fallet i Sverige enligt en studie av forskare vid Stockholms universitet och Karolinska institutet som publiceras i European Journal of Epidemiology.
Den 20-21 november hölls konferensen ”Spelproblem i Sverige: dagsläge och framåtblickar” på Campus Albano vid Stockholms Universitet. Konferensen anordnades av Eva Samuelsson, universitetslektor och docent vid Institutionen för socialt arbete, tillsammans med Institutionen för folkhälsovetenskap. Nära 220 personer deltog i konferensen som hade fokus på den senaste forskningen och utvecklingen kring spel om pengar.
Tre forskare från Humanistiska fakulteten på Stockholms universitet kastar ljus över dödssynderna högmod och vrede. Mårten Snickare, professor i konstvetenskap, Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi och Jens Ljunggren, professor i historia, har bidragit till Riksbankens Jubileumsfonds årsbok med sina insikter genom att delta i UR:s panelsamtal.
På konferensen ”Spelproblem i Sverige: dagsläge och framåtblickar” 20–21 november samlades omkring 220 deltagare på Campus Albano vid Stockholms universitet. Nu finns en sida med presentationer och videor på Institutionen för folkhälsovetenskaps webbsida.
Pisaundersökningen visar sämre resultat för svenska femtonåringar i både matematik och läsförståelse, samtidigt som betygen har blivit högre. Det finns en betygsinflation i det svenska skolsystemet, säger Jonas Vlachos i Dagens Nyheters artikel.
Förslaget om högre löner för tjänstemän som arbetar med att genomdriva Tidöavtalet riskerar att leda till en politisering av de cirka 5 000 opolitiska tjänstemännen i Regeringskansliet. Det skriver bland andra Göran Sundström.
Vi företräder flera delar av samhället, och vi är oroade. Först pekas en grupp i samhället ut som roten till allt ont. Sedan tystas kritiska röster, samtidigt som desinformation och smutskastning av myndighetspersoner och civilsamhällets företrädare blir vanligare. Sedan införs lagar som innebär hård repression och godtycklighet, skriver bland andra Göran Sundström.
I en nyligen genomförd studie synliggör forskare vid Stockholms universitet och Oxfords universitet hur familjer i Sverige med låg inkomst kämpar med känslan av utanförskap. Att hantera problem med låg inkomst kräver både hård ansträngning och mycket tid, konstaterar forskarna.
Projekt: "Trade-offs in Demand-side Climate Mitigation: Political Feasibility, Justice, and Legitimacy”
Huvudsökande: Naima Chaboun
Medsökande: Eva Erman och Niklas Möller (Filosofiska institutionen).
Belopp: 8 miljoner
COP28 i Dubai beskrivs som den kanske viktigaste klimatkonferensen sedan Parisavtalets mål fastställdes år 2015. Med några av de varmaste månaderna någonsin i ryggen och samtidigt flera pågående konflikter runt om i världen som kan påverka förhandlingarna står möjligheten till framsteg i klimatfrågan på spel.
Vid COP28 i Dubai samlas världsledare för att diskutera klimatförändringar, men bortom offentligheten agerar vissa aktörer i det fördolda. Det handlar om tankesmedjor och andra privata organisationer. Adrienne Sörbom, professor på SCORE, undersöker deras inflytande och hemliga roll bakom kulisserna på detta globala toppmöte.
För att uppmärksamma både den turkiska republikens 100-årsjubileum och vårt eget 10-årsjubileum sammanförde SUITS tre ledande forskare, vars skrifter har format hur området turkiska studier förstås.
I en nyligen publicerad avhandling analyseras det komplexa samspelet mellan äganderätten inom fastighetsrätten och bestämmelser om naturskydd. Frågan som tonsätter diskursen är; Vem äger naturen? I ljuset av detta kartlägger jur.dr Girion Blomdahl äganderättens omfattning i förhållande till skyddet för våra naturvärden.
Karin Bäckstrand har beviljats medel av Formas för ett 4-årigt projekt (9 992 900 kr) med titeln Utmaningar för EU:s klimatomställning: ledarskap för en effektiv och rättvis transformation till en klimatneutral union i en tid av turbulens, kris och politisk konflikt.
Utmaningar för EU:s klimatomställning: ledarskap för en effektiv och rättvis transformation till en klimatneutral union i en tid av turbulens, kris och politisk konflikt.
Mänskligheten riskerar att fastna i flera skadliga evolutionära återvändsgränder, däribland tröskeleffekter för klimatet, felanvänd artificiell intelligens, kemiska föroreningar och ökad spridning av smittsamma sjukdomar. Det visar en ny forskningsrapport från Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.
Viktoria Kozek tilldelas årets uppsatspris av Svenska utvärderingsföreningen för sin masteruppsats i nationalekonomi. Här berättar hon om arbetet med uppsatsen.
An object in need of protection but not a subject of rights? : A study on rights of children involuntarily placed in care in the Swedish welfare state.
Inom ramen för projektet "Mot ökad likriktning?" har Nora Germundsson och Hugo Stranz vid Institutionen för socialt arbete, publicerat en artikel som undersöker användningen och effekterna av RPA (Robotic Process Automation) i samband med distributionen av ekonomiskt bistånd.
I en ny studie kartlägger forskare vid Stockholms universitet hur covid-19 pandemin påverkade samhället. Resultatet visar på att pandemin drabbade missgynnade grupper i samhället värst, både direkt och indirekt, men att den gjorde så i enlighet med rådande ojämlikhetsmönster.
Idag lämnar Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset över sitt slutbetänkande till kulturministern, om de kränkningar och övergrepp som begicks av svenska staten under 1800- och 1900-talen. Forskare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet har spelat en viktig roll i arbetet. Resultatet av granskningen ska bidra till att ge minoriteten en kollektiv upprättelse och främja försoning.
Eva Erman och Markus Furendal har tilldelats medel om 6,4 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för ett nytt forskningsprojekt: "The Global Governance of Artificial Intelligence and its Democratic Challenges"
Hur ser hälsan ut, från födelsen till vuxenliv, bland de barn som har föräldrar med funktionsnedsättning? Vilka är de bidragande och motverkande faktorerna, inklusive faktorer som är kopplade till olika politikområden? Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) har beslutat att ge ett anslag på närmare 4,3 miljoner svenska kronor till forskningsprojektet ”Overlooked Children in Need (ORCHID): A Study on the Development and Well-Being of Children of Parents with Disabilities”.
2024 års Stockholmspris i kriminologi tilldelas de amerikanska professorerna Gary LaFree och Tom R. Tyler för deras forskning om den demokratiska legitimiteten och rättssäkerheten i statens relation till medborgarna.
Toppmöte i Storbritannien sätter global AI-reglering i fokus. Europa behöver gripa möjligheten att forma framtidens regler, skriver statsvetarna Jonas Tallberg och Magnus Lundgren.
Både Europaparlamentet och EU-rådet har nu sagt sitt om kommissionens förslag till ett nytt direktiv om rening av avloppsvatten. Forskaren Bärbel Muller-Karulis och policyanalytikern Ellen Bruno har följt processen och analyserat resultatet så här långt.
Forskningsprogrammet Möta utmaningar och minska spelproblem (REGAPS), finansierat av Forte, startade i januari 2017 och pågår till och med december i år. Här är några resultat från REGAPS.
Den 20–21 november hålls en konferens om spelproblem på Stockholms universitets campus vid Albano. Syftet med konferensen är att skapa en mötesplats mellan forskare, praktiker inom socialtjänst och hälso- och sjukvård och personer som upplever problem med spel om pengar.
Den 11 november är det premiär för Husbys alldeles egna talkshow; GALDEM A TALKSHOW! Ett evenemang som mynnats ut av projektet "Att gestalta migration" och dess kommunikationsprojektet "Att vara svensk och sig själv".
När FN:s specialrapportör för religions- och trosfrihet, Nazila Ghanea, besökte Sverige i oktober 2023 hölls en viktig träff vid Institutet för mänskliga rättigheter i Lund. Vid detta tillfälle samlades en grupp utvalda experter för att diskutera religiös intolerans i Sverige. Bland dessa fanns Kavot Zillén, docent i offentlig rätt vid Stockholms universitet.
Barn och unga som har varit placerade i samhällsvård begår oftare brott senare i livet än de som inte har det. Men med bättre samhällsvård och tidiga insatser minskar risken för att de ska begå brott, skriver Matthew Lindquist, professor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning på Stockholm Universitet, i en ny SNS-rapport.
Pernilla Leviner, professor i offentlig rätt vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet, har skrivit ett inlägg på Barnrättsbloggen där hon reflekterar över den så kallade angiverilagen ur ett barnrättsvetenskapligt perspektiv.
Över 30 forskare och representanter från civilsamhällesorganisationer, staten och den privata sektorn har samlats i Berlin för att diskutera kommande EU- direktiv.
Årets ekonomipristagare, Claudia Goldin, visar i sin forskning hur kvinnors deltagande på arbetsmarknaden historiskt sett har svängt, och varför könsskillnader kvarstår än i dag. ”Hon bidrar till att öka förståelse för kvinnors arbetsliv”, säger Peter Skogman Thoursie.
Vetenskapsrådet har beviljat bidrag till programmet som syftar till att förbättra förståelsen för bland annat mönster av etnisk, socioekonomisk och demografisk segregation över tid, med hänsyn till både mikro- och makrosegregation.
Tim Holappa, jur.dr i offentlig rätt vid Stockholms universitet, analyserar i sin avhandling ”Rätten till bostad i det sociala skyddsnätet” det allmännas ansvar att förverkliga rätten till bostad för enskilda som inte kan ordna en bostad på egen hand.
Digital teknik som gör det lätt för företag, individer och volontärer att nå varandra spelar en avgörande roll för framgången för dagens frivilligorganisationer. Det visar en ny avhandling i data- och systemvetenskap från Stockholms universitet, där arbete för minskat matsvinn står i fokus.
Hur skiljer sig kvinnors entreprenörskap från mäns? Och hur fungerar entreprenörskap inom välfärdssektorn? Det är ett par frågor i fokus för Karin Berglunds forskning.
Kung Carl XVI Gustaf har suttit på tronen i 50 år. Jubiléet uppmärksammades den 10 september då forskare vid Stockholms universitet tillsammans med skådespelare från Dramaten belyste olika aspekter av forskning om monarkin i en föreställning på Cirkus i Stockholm.
Regeringen har förordnat Axel Holmgren, jur.dr. i straffrätt, att ingå som expert i den utredning som har i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare. Syftet med utredningen är att vända brottsutvecklingen i samhället genom att barn och unga ska mötas av tidiga insatser och reaktioner.
Centrumet för Kanadastudier var inbjudet den 13 september för att fira 80-års jubileum av diplomatiska relationer mellan Kanada och Sverige på Kanadas ambassad.
Att gå till skolan. Det har barn gjort sedan den allmänna folkskolan infördes i Sverige på 1840-talet. Men vilken roll spelade skolvägen i barns liv? Hur såg den ut och hur långt gick barnen?
Vad sades under valet 2022? Och hur sades det? Det är frågor som Gunilla Almström Persson, universitetslektor i svenska och retorik vid institutionen för svenska och flerspråkighet, vill besvara. Tillsammans med en språkvetarkollega ger hon nu ut en e-bok om språkbruket i det svenska riksdagsvalet 2022 – exakt ett år efter att valet ägde rum.
Carina Carlhed Ydhag är professor i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och didaktik. Hon är en av de nya professorer som kommer att installeras vid en ceremoni i Stockholms stadshus den 29 september.
Den 11 september 1973 störtades den demokratiskt valde presidenten Salvador Allende av den chilenska militären, under ledning av Augusto Pinochet. Efter militärkuppen följde 17 år av militärdiktatur då tiotusentals politiskt och fackligt aktiva förföljdes, torterades, avrättades eller försvann. Tragedin är fortfarande ett öppet sår för det chilenska folket, och än idag är berättelsen om händelserna polariserad, menar forskarna Andrés Rivarola Puntigliano och Paulina de los Reyes.
Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska
Andrés Rivarola (NILAS) deltar i panelsamtal med Anna Sundström (generalsekreterare Olof Palmes internationella center) och Pierre Schori (fd. minister, diplomat och politiker) om vad militärkuppen innebar för Chile, Latinamerika och hela världen, samt vad som behöver göras för att få ett mer demokratiskt och jämlikt Chile
Anna Linderoth har skrivit en avhandling om arbetsmarknadens könsskillnader, där hon behandlar frågor om arbetsvillkor, föräldraledighet och preferenser i mansdominerade yrken.
I dagarna har 50 antagna bland totalt närmare 550 sökande startat kursen ”En introduktion till Nato” – den enda högskolekursen om Nato som ges i Sverige.
Jens Wikström har skrivit en avhandling om hälsoekonomi och socialförsäkringsekonomi, där han undersöker vårdkonsumtion, subventionerade avgifter och regler för sjukpenning.
Enligt Nils Funcke, yttrandefrihetsexpert och journalistiklärare vid Stockholms universitet, borde UD aldrig ha fördömt koranbränningen som ägde rum den 28 juni i Stockholm.
– Det här är saker som en svensk regering inte ska ha åsikter om, sade han till DN på måndagen.
Letar du som journalist någonting spännande att göra reportage om, eller en expert som kan kommentera det som händer under sommaren? Här finns en sammanställning över några av våra experter som forskar om allt från hemmasemester till gifter i solkräm.
Sveriges utsatta områden lider av en "permanent" utsatthet som påverkar barns livschanser negativt. Det visar en rapport som nyligen presenterades på SVT Forum av Susan Niknami, forskare vid SOFI.
Den 2-3 juni 2023 anordnade Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet tillsammans med den internationella tidskriften The Theory and Practice of Legislation konferensen ”Legislation and legislatures in war and recovery”, som samlade deltagare från hela världen online och på plats i Stockholm.
Spetsforskning inom hälsodata från svenska universitet, regioner, innovationsmiljöer och forskningsinstitut från hela Sverige, bland andra Stockholms universitet, lanseras nu i den digitala tjänstekatalogen Health Data Sweden (HDS).
Centrum för penningpolitik och finansiell stabilitet, CeMoF, inrättades 2021 på Stockholms universitet. Syftet är att stärka kompetensen inom forskningsområdet som rör frågor som inflation, finanskriser och finansiell stabilitet. Nyligen har centret utvärderat Riksbankens penningpolitik.
Den senaste tiden har det varit massiv mediebevakning av gängrelaterad kriminalitet i ”utsatta områden” i Sverige. Politiker har skyllt på den illegala droghandeln utan att ifrågasätta landets narkotikapolitik. Forskarna Mats Ekendahl, Josefin Månsson och Patrik Karlsson har analyserat hur cannabis beskrivs och ges mening i svenska tidningsartiklar som nämner både organiserad brottslighet och cannabis.
Vad spelar religion och ursprungsregion för roll när det gäller barnafödande? En ny avhandling i demografi visar att ursprungsregionen har större betydelse än religion både när det gäller ideal för antal barn, intentioner och antal barn, i kontrast till tidigare forskning.
Både akademin och medborgare vill att kunskap i högre grad ska nå samhället, men tid, resurser och de meriterande systemen sätter käppar i hjulet. Hur främjas samverkan mellan kunskapsbärarna och beslutfattarna?
Den svenska arbetsmarknaden har genomgått stora förändringar efter andra världskriget – och människors arbetsliv beskrivs ofta ha blivit mycket mer komplexa. Men förändringstakten har inte ökat på senare tid. Det visar en ny studie från SOFI, publicerad i European Societies.
Hur använder det svenska kungahuset sociala medier för att kommunicera med allmänheten? Medieforskaren Kristina Widestedt forskar om samspelet mellan kungahuset, allmänheten och medierna.
Skatteverket och 1177 Vårdguiden är två exempel på lyckad digital transformation. Men faktum är att de flesta försöken misslyckas – särskilt inom offentlig sektor. Vad beror det på?
Chakad Ojani har tilldelats en plats i Pro Futura-programmet för särskilt lovande unga forskare. Under de kommande fem åren kommer han att jobba med projektet Oceans in the sky som handlar om dimfångst i Peru.
Hatescan – en maskininlärningsmodell som känner igen toxiskt språk på svenska – är ett av de mest intressanta forskningsprojekten i Sverige just nu. Det anser i alla fall Iva, som uppmärksammar projektet på den så kallade 100-listan.
”Stora språkmodeller är ett hett tema just nu”, konstaterade Thomas Vakili under sitt licentiatseminarium – som kretsade kring just språkmodeller och stora datamängder.
Stödet för partier som är med och beslutar om nedläggningar av skolor på landsbygden minskar drastiskt i valdistrikt där skolorna ligger. Särskilt gäller detta för Socialdemokraterna som straffas hårdare av väljarna än Moderaterna. Det visar en ny studie i sociologi från Stockholms universitet.
Ideella verksamheters stöd, och anonymiteten de erbjuder, spelar en viktig roll för unga i våldsamma relationer. Det menar Sibel Korkmaz, en av forskarna bakom en ny rapport om våld i ungas partnerrelationer.
Nu släpps årets upplaga av Bildningsboxen, ett samarbete mellan bildningsmagasinet Anekdot och bokförlaget Norstedts med syftet att sprida folkbildande essäer till en bred allmänhet.
Janne Flyghed beskriver motståndsstrategier som är mindre förödande än krig för människorna, men som å andra sidan kan utgöra ett större hot mot staterna, i Arbetaren.
Ny teknik kan inte lösa alla problem kopplade till energiförsörjning. För en hållbar utveckling måste vi också ändra vår livsstil. Budskapet från professor Afzal Siddiqui var glasklart och levererades till EU-parlamentariker under en konferens i Stockholm.
En ny studie från Stockholms universitet har upptäckt ett samband mellan det yngsta barnets ålder och föräldrarnas risk att dö. Slutsatsen är att svenska småbarnsföräldrar har betydligt lägre risk att dö jämfört med föräldrar, i samma ålder, som har äldre barn. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Genus.
Drar du dig för att uttrycka din åsikt i samhällsdebatten, för att du vet att du riskerar att utsättas för hot och hat? En ny forskarantologi beskriver utmaningar och möjligheter kopplade till bland annat toxiskt språk på nätet. DSV-forskaren Lisa Kaati bidrar med två kapitel.
Stockholms universitet utser Jim Albrecht och Susan Vroman till hedersdoktorer 2023. Båda är verksamma vid Georgetown University och samarbetar med Peter Skogman Thoursie på projekt som undersöker könsskillnader på arbetsmarknaden.
Sedan EU:s fiskeripolitik reformerades på 2010-talet har tre av de sju fiskbestånden i Östersjön kollapsat och oroande tecken finns för ytterligare två. Östersjöcentrums forskare och omvärldsanalytiker deltog nyligen i en hearing i EU-parlamentet i Bryssel för att förklara varför politikerna bör vara mer restriktiva när det gäller fiskekvoterna.
– Du är den professor vid IMS som överlägset mest har uppfyllt den här tredje uppgiften att samverka med det omgivande samhället - i det här fallet då genom mediemedverkan, sade Kristina Widestedt, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för mediestudier, under avtackningen av Ester Pollack, professor emerita i journalistik, på fredagseftermiddagen.
Klimatförändringar, väpnade konflikter, flyktingströmmar och epidemier – listan över akuta gränsöverskridande problem är lång. Internationella organisationer som FN, IMF och WHO har skapats och utvecklats för att hantera gemensamma utmaningar, men har de egentligen vad som krävs?
Dagens uppmärksamhet kring folkräkningar som brottsbekämpande metod utgör ett tydligt trendbrott och riskerar att skada allmänhetens förtroende för svenska myndigheter. För att vidareutveckla svensk befolkningsstatistik krävs saklighet i debatten. Det skriver demograferna Andrea Monti, Gunnar Andersson, Glenn Sandström och Sofi Ohlsson-Wijk i en debattartikel i SvD.
Riksdagen vill genomföra en ny folkräkning, men vad säger forskningen? En folkräkning genom ”uppsökande verksamhet” i form av dörrknackning är varken ett realistiskt eller effektivt alternativ, enligt en ny rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) skriven av Gunnar Andersson, Andrea Monti och Martin Kolk på Stockholms universitets demografiska avdelning.
Den 25 april delar Suicide Zero för nionde året i rad ut journalistikutmärkelsen Våga berätta-priset och du är välkommen att närvara antingen fysiskt eller digitalt i årets ceremoni som äger rum vid JMK, Stockholms universitet. Frida Boisen, 2021 års pristagare och journalist leder prisutdelningen. Rickard Bracken, generalsekreterare Suicide Zero, Michael Westerlund, forskare vid Stockholms universitet och Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention, samt vinnarna av Våga berätta-priset 2023 medverkar i panelen. Dessutom deltar professor Thomas Niederkrotenthaler, Medical University Vienna, via länk.
Regeringen vill göra det svårare att ändra grundlagen, i syfte att skydda demokratin. Men många bestämmelser i grundlagen berör inte demokratin och behöver inte bli svårare att ändra, skriver professor Ludvig Beckman.
- Wow! Oj, jag tror att vi alla är lite chockade. Vi vill tacka Aftonbladet som tog oss under sina vingar; Jonathan Jeppsson (red. anm. nyhets- och grävchef), Erik Palm på JMK, och alla som har varit med i artiklarna, sade studenten och reportern Emilia Lindell när hon tillsammans med Emma Rosdahl och Nadya Abbasi, Stockholms universitet, på lördagskvällen tog emot Studentspaden under Guldspadegalan i Karlstad.
Nihad Bunar, professor vid Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet, föreläser 20 april på Internationella vetenskapsfestivalen Göteborg om hur unga kan lära sig att bli demokratiska medborgare och hur skolan kan arbeta för det.
Vetenskapsrådet har beviljat medel för ett nytt tvärvetenskapligt projekt som ska kommunicera forskningsresultat om migration genom bland annat dramatiserade ljuddraman. Syftet är att nå ut till grupper som vanligtvis inte nås av forskningsresultaten – unga i miljonprogramsområden.
Du är 15 år gammal och kan inte längre bo med din familj. Var kommer du bli placerad? Får du gå kvar i samma skola? Och hur blir det med fotbollsträningarna? Ny forskning visar hur unga kan bli mer delaktiga i beslut som rör deras liv.
Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap: Ett svar på frågan om det är försvarligt med tillfälliga inskränkningar av demokratin förutsätter att vi är överens om vad ”demokrati” betyder.
Utökandet av privata pensionssystem antas ofta öka inkomstojämlikheten bland pensionärer. Men ojämlikheten har inte ökat i de länder där andelen privata pensioner vuxit mest. Det visar en ny avhandling i sociologi vid SOFI och Sociologiska institutionen.
Välfärdssamhället har många fördelar när det kommer till att främja god folkhälsa. Fler anställda inom sjukvården och en hög sjukersättning kan exempelvis minska dödligheten i kroniska sjukdomar, så som stroke.
Forskning ska inte ses som enskilda sanningar, utan som ett ständigt pågående samtal och en pusselbit som bidrar till helheten. Värdet ligger i den komplicerade kompletta bilden, menar Martin Hällsten, professor i sociologi.
Mikaela Sundberg, professor i sociologi vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, har skrivit en ny bok baserad på hennes studie om sociala relationer i franska kloster. Att studera sociala relationer i slutna organisationer är spännande då de ofta står i sådan skarp kontrast till dagens individualistiska ideal, menar hon.
Den 22 mars arrangerade Svenska Akademien en konferens om dagens hot mot yttrandefrihet och demokrati med talare som Arundhati Roy, Timothy Snyder och Sofi Oksanen. Filosofiprofessor Åsa Wikforss var en av arrangörerna och temat knyter att till ett stort forskningsprojekt hon leder.
Laure Doctrinal, doktorand i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI) och Sociologiska institutionen, försvarar sin avhandling "Old and Unequal?: An Institutional Analysis of Pension Systems' Driving Forces and Outcomes in Affluent OECD Countries"
FN:s klimatpanel IPCC ger med jämna mellanrum ut en rapport som sammanfattar det vetenskapliga kunskapsläget om klimatförändringar. Arbetet görs med hjälp av underlag från tusentals forskare och experter från hela världen. Thorsten Mauritsen, klimatforskare vid Stockholms universitet, är en av de forskare som arbetat med tidigare rapporter.
Skillnaden mellan låg- och högutbildades hälsa är mindre där det finns en stark primärvård. Det visar Maria Forslunds avhandling i sociologi, “From the cradle to the grave – in sickness and in health? The welfare state and health outcomes”, från Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet.
Maria Forslund, doktorand i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI) och Sociologiska institutionen, försvarar sin avhandling "From the cradle to the grave - in sickness and in health?: The welfare state and health outcomes"
Susanna Areschoug är aktuell med en doktorsavhandling om ungdomar på landsbygden; "I den moraliska periferin: Ungdomskultur, värden och politisk subjektivitet i rurala rumsligheter."
Kung Carl XVI Gustafs ledarskap bekräftar den centrala ledarskapsideologin i det marknadsliberala samhället och det är framför allt näringslivets eliter som kungen socialt upphöjer. Det hävdar ekonomiprofessor Mikael Holmqvist i en ny bok.
Vilka barn påverkas mer än andra av föräldrars separation och vilka klarar sig bättre? En ny avhandling i sociologi från Stockholms universitet visar att barn till separerade som lever i växelvis boende mår ungefär lika bra som barn till föräldrar som inte har separerat.
Eva-Lisa Palmtag, doktorand i sociologi, försvarar sin avhandling "Breaking down break-ups. Studies on the heterogeneity in (adult) children’s outcomes following a parental separation”.
Uppretade folkmassor lyckades i slutet av februari 1848 med konststycket att omkullkasta den franska monarkin. Vad var det som hände under det så kallade revolutionsåret 1848 egentligen? Bildningspodden gästas av idéhistorikern John Björkman i veckans avsnitt.
Det skiljer sig stort mellan hur Sverige och EU hanterade flyktingkrisen 2015, och den efter Rysslands attack på Ukraina 2022. Vem har rätt till skydd? Ordval påverkar besluten säger Karin Idevall Hagren, docent i nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet.
Sebastian Sirén, doktorand i sociologi, försvarar sin avhandling “Social Policy in Development Contexts: Drivers, Mechanisms and Outcomes” Keywords: Social policy, social protection, political economy, welfare state, comparative politics, causal mechanisms, development, poverty, inequality, inclusive growth, partisan politics, sustainable development goals, global studies
Sociologiska institutionen fick en förfrågan från Pensionsmyndigheten att göra en rapport om pensionärer som besöker matutdelningar. Ghita Flinckman och Diana Aban tackade ja till att skriva om ämnet i sin C-uppsats. De är glada och stolta att ha fått vara med och bidra till samhället och forska ”på riktigt”.
För att snabbare minska barnfattigdomen i låg- och medelinkomstländer krävs inte bara ekonomisk tillväxt utan även sociala reformer och utbyggda välfärdssystem. Och den relativa fattigdomen – en ekonomisk standard som ligger väsentligt under den generella levnadsnivån i ett land – minskar inte av enbart ekonomisk tillväxt, den måste kombineras med en mer utbyggd välfärdspolitik. Det visar en ny avhandling i sociologi från Institutet för social forskning (SOFI).
Det är inte optimalt att ta över EU-ordförandeskapet som nytillträdd regering, enligt statsvetaren Jonas Tallberg. Han varnar även för att det är svårt att driva egna frågor eftersom mycket tid går åt att hantera ”ärvda” och oförutsedda frågor.
Skolelever världen över har förlorat ett tredjedels skolår i inlärning under coronapandemin. Men i Sverige, där grundskolan inte stängde, presterar eleverna lika bra som under normala omständigheter, visar en ny forskningsöversikt.
Det är inte optimalt att ta över EU-ordförandeskapet som nytillträdd regering, enligt statsvetaren Jonas Tallberg. Han varnar även för att det är svårt att driva egna frågor eftersom mycket tid går åt att hantera ”ärvda” och oförutsedda frågor.
Den 14 februari bjuder Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) in till seminarium på Kulturhuset i Stockholm för presentation och diskussion av Professor Göran Sundströms nya bok Brutet förvaltningskontrakt. Metastyrning av svensk biståndsförvaltning (Studentlitteratur, 2022).
Ett nytt forskningsprojekt ska bidra med fördjupad kunskap brottspreventiva initiativ riktade mot skolan. Julia Sandahl, forskare och projektledare, berättar mer.
Föräldrar som adopterat ett barn fördelar föräldraledigheten på ungefär samma sätt som familjer som har ett biologiskt barn. En ny studie från Institutet för social forskning (SOFI) som jämför adoptivföräldrar med biologiska föräldrar visar att längden och tidpunkten för föräldraledigheten inte kan förklaras av om mamman fött barnet eller inte.
Domarnämnden har förordnat jur.dr Åsa Örnberg, universitetslektor i offentlig rätt, som särskild ledamot i mål om laglighetsprövning vid Förvaltningsrätten i Stockholm fr.o.m. den 1 januari 2023.
Att vara föräldraledig tiden efter barnets födelse skyddar mot försämrad mental hälsa. Hos mammor sitter effekten i även längre fram i livet, medan den positiva effekten hos pappor är mer kortvarig. Det konstaterar forskare i en systematisk översiktsartikel som publicerats i The Lancet Public Health.
Den femåriga pojkens tragiska död bör ligga till grund för en diskussion inte enbart om enskilda anställdas ansvar – utan även om vilket ansvar staten och ägare av privata företag har för HVB-vården.
Den 4 december sköts en 25-årig man ihjäl i Södertälje. Det var den sjunde dödsskjutningen i kommunen och den 60:e i Sverige från årsskiftet fram till idag. För en månad sedan besökte DN-praktikanten och JMK-studenten Janett Khador, 21, två skolor i sin hemstad för att få barnens perspektiv på det dödliga skjutvapenvåldet.
Single-parent incomes are less likely to reach above the poverty thresholds in societies with a large share of dual-earner households. But this pattern only appears in countries with low public expenditures on childcare and income-transfer policies. These are the findings of a new study from the Swedish Institute for Social Research (SOFI), recently published in a special issue of the scientific journal ANNALS of the American Academy of Political and Social Science.
Efter en separation ökar risken för att kvinnor behöver försörjningsstöd eller bostadsbidrag. Ibland hävdas att stora åldersskillnader i relationer missgynnar kvinnor ekonomiskt efter en separation. Men en ny studie från Stockholms universitet visar att risken att behöva ekonomiskt stöd inte är större för kvinnor som har en betydligt äldre ex-partner, än för kvinnor med en jämnårig eller yngre man. Däremot är risken att separera högre för par med stora åldersskillnader.
Höga ambitioner, stark framtidstro, god hälsa och en allt bättre ekonomi. Integrationen bland unga med utländsk bakgrund ser ljus ut inom flera områden, men inom andra är det längre kvar att gå. Det visar en stor kartläggning av integrationen bland unga i Sverige.
Säg mig vem som är din granne så ska jag säga dig vem du är – och kanske även hur ditt liv kan forma sig, om du är ung. Så skulle man kunna sammanfatta forskningsprogrammet om boendesegregation och människors livsval som flera av universitetets forskare inom kulturgeografi och demografi arbetar med.
Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet fick i uppdrag att komma med remissvar till ”Arbetsförmedlingens förslag till föreskrifter om uppgiftsskyldighet för leverantörer och konsekvensutredning” (Af-2022/0072 1172) och docent Jon Nyhlén, lektor Martin Qvist samt professor Göran Sundström har författat svaret.
Ny forskning från Stockholms universitet visar att personer med hög inkomst generellt har fler barn. Mönstret är särskilt tydligt för män och har blivit starkare över tid: ju mer pengar, desto fler barn. Men efter fyra barn vänder det.
Kan en bättre förståelse för hur familjer agerar leda till bättre socialpolitik och bättre välfärdsstater? Det är förhoppningen i ett nytt stort forskningsprojekt i sex europeiska länder, koordinerat av sociologen Rense Nieuwenhuis vid Stockholms universitet.
Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet fick i uppdrag att yttra sig
över betänkandet ”Vår demokrati – värd att värna varje dag” (SOU 2022:28, Vol. 1) och Professor Hans Agné och Professor Göran Sundström har författat yttrandet
Sweden has, in just a couple of decades, become a multi-ethnic society. Among young people today, building the Sweden of the future, more than one in four has a foreign background. In the book Integration among young people (in Swedish) the sociologists Carina Mood, Jan O. Jonsson and Georg Treuter have followed over 5,000 young people through their teenage years to early adulthood and had them describe their lives and living conditions in terms of school, leisure time, attitudes, visions of the future and much more .
Sverige har, på bara ett par tre decennier, blivit ett multietniskt samhälle. Bland unga idag, som bygger framtidens Sverige, har mer än var fjärde utländsk bakgrund. I boken Integration bland unga har sociologiforskarna Carina Mood, Jan o. Jonsson och Georg Treuter följt över 5 000 unga genom deras tonårsperiod till det tidiga vuxenlivet och låtit dem beskriva sina liv och levnadsvillkor i termer av skola, fritid, attityder, framtidsvisioner och mycket annat.
Två projekt vid Sociologiska institutionen på Stockholms universitet har beviljats nya medel från Vetenskapsrådet i den årliga utlysningen för humaniora och samhällsvetenskap.
Sociala robotar, yrkesutbildning, arbetsmarknad och integration samt unga migranters möjligheter till utbildning. Vetenskapsrådet har beviljat bidrag till tre nya forskningsprojekt vid institutionen för pedagogik och didaktik. Projekten beskrivs kort nedan.
Fokus på föreningsteknik snarare än på att lära ut demokratiska principer i föreningars demokratilärande, menar forskaren Niklas Hill i en ny avhandling.
Hur går det till när militärtolkar är med vid förhör eller tolkar utfrågningar i konfliktzoner som till exempel Afghanistan eller Mali? Kan de och ska de avslöja om de uppfattar det som att den utfrågade döljer något? Eller håller sig tolken neutral – och hur gör man det? Hör Morgon i P4 Uppland samtala med Magnus Dahnberg, före detta chef vid Försvarets tolkskola, nu tolklärare och ställföreträdande föreståndare vid Tolk- och översättarinstutet (TÖI) vid Stockholms universitet.
I december arrangeras den internationella kongressen "¿Otro maldito congreso sobre la memoria?" i Buenos Aires, Argentina.
Kongressen finansieras bland annat av Spanska fonden och Litteraturvetenskap som ledande forskningsområde
Landet styrs nu av en politik som utgår ifrån Tidöavtalet. Ett avtal undertecknat på ett slott av Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Vad kommer avtalet innebära i praktiken? Janne Flyghed har gått igenom avtalets mest omfattande kategorier: kriminalitet och migration.
Det blev Guld till Bildningsboxen vid prisutdelningen av Svenska Designpriset i kategorin Redaktionellt/Bok. Formgivare för bildningspodden är Fredrik Andersson och illustratör Anna-Maria Hällgren.
Boken utforskar samhälleligt motstånd mot tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och ger exempel på utanförskap i en tid då målsättningen är inkludering.
Att snabbt lära sig svenska framhålls ofta som en nyckel för att utlandsfödda ska kunna ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Betydelsen av muntliga och skriftliga språkfärdigheter verkar dessutom ha ökat över tid, även i lågkvalificerade yrken.
Nostalgisk retorik används av partier och politiska rörelser till både höger och vänster, men det finns skillnader i vilket förflutet de väljer att se tillbaka till. Forskning från Göteborgs och Stockholms universitet visar att etnicitet och idéer om en homogen befolkning står i centrum när högerpopulister och radikalhöger idealiserar det förflutna.
The book "200 Years of Peace" studies Sweden's two centuries of peace from fresh societal, political and military perspectives. It is the outcome of the Blix Centre's first ever workshop held in April 2020.
I boken "200 Years of Peace" analyseras den långa svenska freden ur både samhälleliga och politiskt-militära perspektiv. Boken är resultatet av centrumets första workshop någonsin som hölls digitalt i början av pandemin i april 2020.
Forskare vid Institutet för social forskning (SOFI) anordnar The Stockholm Health Day, en workshop på temat barn och hälsa. Workshopen syftar till att samla forskare för att lägga grunden för ett nätverk inom hälsoekonomi.
Änkor och änklingar löper en högre risk att dö i förtid, jämfört med personer i samma ålder som har sin partner kvar i livet, något som visats i tidigare studier. Men enligt en ny avhandling från Stockholms universitet ser det olika ut för män och kvinnor: överdödligheten är högre bland änklingar i grupper med högre socioekonomisk status jämfört med andra änklingar. För änkor är det omvänt – där är överdödligheten högre bland dem som har det sämre ställt.
Samboende kvinnor och män som anser att det är mer seriöst att gifta sig än att vara sambo gifter sig i högre utsträckning. Även de som är mer nöjda med fördelningen av hushållsarbetet i relationen är mer benägna att gifta sig. Det visar en ny studie från Stockholms universitet där forskarna analyserat svaren i en svensk enkätstudie om attityder kring relationer, jämställdhet och giftermål bland heterosexuella sambos och sedan följt upp personerna.
Vilka omständigheter påverkar ifall släktlinjer dör ut? I en ny studie från Stockholms universitet har forskarna undersökt befolkningsdata mer än hundra år bakåt i tiden för att ta reda på varför nära hälften av män och kvinnor i Skellefteåregionen födda 1885–1899 aldrig fick några barnbarnsbarn, trots en hög befolkningstillväxt under perioden.
I en ny studie från bland annat Stockholms universitet har forskarna tittat på hur klassbakgrund påverkar amerikanska barns skärmtid idag. Barn och unga i åldern 9-13 år från olika sociala klasser i USA spenderar idag i genomsnitt ungefär lika många timmar framför en skärm. Däremot finns en klasskillnad i hur barnen tillbringar sin skärmtid, samt föräldrars regler kring skärmanvändandet.
Kollektivavtalad föräldralön utgör en betydande del av ersättningen, speciellt hos de med inkomst över taket i föräldrapenningen, och det är också dessa pappor som ökar sitt uttag mest.
FILM OM FORSKNING. Många uppfattar fattigdom som en fråga om materiell nöd, att inte ha tak över huvudet eller att inte ha mat för dagen. Men i Sverige i dag är materiell nöd extremt ovanlig. Det visar den årliga Levnadsnivåundersökningen.
Vad du tjänar ett visst år säger mer om hur din livsinkomst kommer att utvecklas än vad din sociala klass gör. Det visar en ny studie från Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet som publicerats i tidskriften European Sociological Review.
Anna Kahlmeter försvarar sin avhandling i sociologi “Stressful life events and risks for social exclusion in the youth-to-adulthood transition – Findings from Swedish longitudinal data”.
Våren 2022 på kursen Nyhetsjournalistik termin 2 inom Journalistprogrammet på Stockholms universitet skrev studenter artiklar som också publicerades av Nyhetsbyrån Järva som institutionen för mediestudier samarbetade med inom utbildningen.
Efter att en andra månad av föräldraledighet öronmärktes ökade pappors föräldraledighet under barnets två första år mer om papporna dessutom påverkades av reformen indirekt, via sina kollegor. Det visar en ny avhandling i nationalekonomi från Institutet för social forskning (SOFI) som studerat de två första stegen av pappamånadernas införande och hur kollegors uttag av föräldradagar kan ha påverkat pappor att ta ut sin föräldraledighet.
När forskning.se frågade följare på sociala medier vad de skulle vilja fråga en forskare om, kom den här som första önskemål: Vad i utbildningssystemet har betydelse för en lyckad integration av immigranter?
Malin Tallås Ahlzén, doktorand i nationalekonomi vid SOFI och Nationalekonomiska institutionen, försvarar sin avhandling “Essays in Swedish Family Policy”.
Den 13 september välkomnade journalistikprogrammet ett internationellt studiebesök med 45 deltagare från fem afrikanska länder: Tanzania, Uganda, Kenya, Zambia och Zimbabwe.
2016 gick startskottet för ett unikt forskningsprojekt om kulturjournalistik. Nu presenterar medieforskarna Anna Roosvall, Andreas Widholm och Kristina Riegert slutresultaten av projektet "Kulturjournalistikens världar" i en ny bok med samma namn.
I valrörelsen var det stora problemet inte att klimatfrågan inte lyftes utan snarare hur debatten kom att ramas in. Det hävdar miljö- och klimatpolitikforskaren Matilda Miljand.
Vad präglade retoriken i årets valrörelse? Det har språk- och retorikforskaren Gunilla Almström Persson studerat. Bland partiledarna anser hon att Magdalena Andersson och Johan Pehrson utmärker sig retoriskt.
Detroit är industristaden som gick från succé till katastrof på mindre än 100 år. 2013 gick staden i konkurs. Genom stadsplanering försöker nu staden vända utvecklingen för att locka vita högutbildade unga att flytta in. En strategi som lett till stark ekonomisk utveckling men också cementerad segregation och motsättningar.
Opinionsmätningarna lyckades överraskande bra fånga valresultatet. Men samtidigt vållade de dagliga mätningarna en extra osäkerhet eftersom de bygger på snabba svar. Detta enligt Dan Hedlin, professor i statistik.
Den politiska uppslutningen var stor för flera av de åtta åtgärdsförslag som Östersjöcentrum presenterade inför valet 2018 för att förbättra Östersjöns miljö. Utbyggd avancerad vattenrening, stärkt kvalitet på marint områdesskydd och åtgärder för att minska näringsläckage från jordbruket fick stöd av flertalet partier, men en analys av den förda politiken visar att endast ett fåtal av åtgärderna genomförts.
Ungdomsbrottsligheten, ständigt aktuell i svensk debatt, men hur väl stämmer bilden av ungdomsbrottslighet i media med verkligheten? I den nya upplagan av antologin ”Den svenska ungdomsbrottsligheten” belyser experter på ungdomsbrottslighet ämnet utifrån den senaste forskningen.
Allt fler partier vill införa språktest som krav för medborgarskap. Enligt Gunlög Sundberg, universitetslektor vid Stockholms universitet, visar forskning på ett samband mellan goda språkkunskaper och framgång på arbetsmarknaden. Det är därför bättre att satsa på arbetsmarknadsintegration snarare än språktest.
I en stor studie har forskarna undersökt födelsevikten hos svenskar med olika nationellt ursprung. Forskarna fann stora skillnader i födelsevikt mellan de med svensk bakgrund och de med rötter från icke-västliga länder och skillnaderna ökade kraftigt för den tredje generationen. Nu varnar forskarna för att gapet kan öka ytterligare för kommande generationer.
I en ny studie har forskare undersökt sambandet mellan familjestorlek och syskonskaror och barnens hälsa senare i livet. Resultaten visar att de som växt upp som ensambarn generellt sett har sämre hälsa, även efter att man tagit hänsyn till andra faktorer. Studien bygger på svensk befolkningsstatistik.
Hon drivs av att bidra till samhällsutvecklingen. Att försöka se bakom det vi ser som sanningar och hitta det som behöver ifrågasättas. Samtidigt är det viktigt att skilja på forskning och politiska beslut, menar Ann-Zofie Duvander, professor i demografi.
Par som har gemensam ekonomi har färre ekonomiska konflikter än de som har delad eller delvis delad ekonomi. Men för yngre par är det tvärtom, visar en studie från Stockholms universitet som bygger på nya data från Sverige.
Det finns ett samband mellan väpnad konflikt och våld i nära relationer. Det visar en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet som bygger på data från Colombia. Ju mer intensiv konflikten är i närområdet, desto större är risken att kvinnor också utsätts för våld av sina partners eller före detta partners. Studien visar även att kvinnor som lever i konfliktområden i Colombia i högre grad stannar kvar i våldsamma relationer.
Invandrare i Sverige som är aktiva i en religiös organisation deltar i lägre utsträckning i det politiska livet, till exempel genom att gå och rösta, jämfört med dem som inte är religiöst aktiva. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet. Valdeltagandet bland dem som upplevt diskriminering och trakasserier är ännu lägre, särskilt bland muslimer.
Sverige hade kraftigt förhöjda nivåer av dödlighet och hög sjuklighet i covid-19 under perioderna mars-juni 2020 och november 2020-januari 2021. Överdödligheten var högst bland de allra äldsta i befolkningen, särskilt för äldre personer i särskilt boende, samt bland utrikesfödda. I en underlagsrapport till Coronakommissionen som forskare från Stockholms universitet och Karolinska Institutet producerat analyseras överdödligheten.
Yrke som enskild faktor har inte inneburit en högre risk att dö i covid-19 i Sverige. Däremot var risken högre för äldre som levt ihop med personer som inte kunnat arbeta hemifrån. Detta visar en ny studie från Stockholms universitet som analyserat data från pandemins första år.
Människor på flykt skildras i svenska tidningars bilder ofta som offer eller som ett säkerhetshot mot den svenska nationalstaten. Det visar en ny avhandling i sociologi. Som en reaktion på den ofta stereotypa gestaltningen har författaren Jelena Jovičić deltagit i ett projekt där människor med erfarenhet av flykt skapat sina egna motbilder.
Bristande kunskaper i svenska eller brist på kunskap om hälso- och sjukvårdssystemet förklarar inte varför utlandsfödda i Sverige har en högre dödlighet i covid-19. Det är slutsatsen av en studie från Stockholms universitet som analyserat mixade par, alltså utlandsfödda som är gifta eller sambos med svenskfödda.
Utlandsfödda som fått svenskt medborgarskap migrerar i större utsträckning vidare till ett tredje land än utlandsfödda som inte blivit svenska medborgare. Däremot är sannolikheten lägre att den som blivit svensk medborgare återvandrar till sitt födelseland. Det visar en ny avhandling i sociologisk demografi vid Stockholms universitet.
Hög inkomst, bra kondition, hälsosamt BMI och hög IQ – alla dessa faktorer har var och en för sig ett starkt samband med mäns chanser att få barn. Det visar tre aktuella studier i demografi från Stockholms universitet, som bygger på data över män födda i Sverige på 1950-1970-talen.
För kvinnor och män som bor ihop väger oftast bådas önskan att gifta sig lika tungt – men inte i alla par. Kvinnors önskan att gifta sig väger tyngre bland högutbildade par, medan mäns önskan spelar större roll bland lågutbildade par. Det visar en ny studie i demografi i den vetenskapliga tidskriften Genus.
Hur skulle Sveriges befolkningsutveckling sett ut utan inbördeskriget i Syrien? En ny studie i demografi i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE har svaret. I studien har forskarna utgått ifrån hypotetiska scenarier för att beräkna den demografiska utvecklingen i Sverige och Norge – utan invandringen som följde efter Syrienkriget.
60 procent högre. Så mycket högre är risken för personer som är 70 år eller äldre i Stockholms län och som bor i samma hushåll som en person i arbetsför ålder att dö i covid-19, jämfört med de äldre som bor med andra äldre. Däremot är trångboddhet ingen riskfaktor i sig för äldre. Det visar en ny studie från Stockholms universitet som publicerats i tidskriften the Lancet Healthy Longevity.
Forskningsprogrammet LegGov har under de senaste sex åren genomfört den mest omfattande studien hittills av globala institutioners legitimitet. Forskningen presenteras nu i tre böcker från Oxford University Press.
I Liberalernas valmanifest föreslås obligatorisk språkbedömning av tvååringar som inte är inskrivna i förskolan. Förslaget visar på okunskap om barns språkutveckling, skriver sju forskare på DN Debatt.
Andelen kommunpolitiker med svaga band till arbetsmarknaden och till kärnfamiljen är betydligt högre hos Sverigedemokraterna än hos övriga partier i Sverige.
När offentliga data görs tillgängliga kan mindre företag använda dem för att skapa innovation, exempelvis inom vård och omsorg. DSV vid Stockholms universitet kommer att bidra till denna utveckling genom att ingå i en stor EU-satsning de närmaste åren.
Tillsammans med Riksarkivet tar doktoranderna Mattias Folkestad och Monir Bounadi på IIES hjälp av allmänheten för att digitalisera en av Sveriges största politiska namninsamlingar.
Att vara tydlig med vad uppgifter i en text eller i ett påstående betyder kan underlätta för människor att tolka informationen korrekt och därmed motverka att man drar slutsatser enbart utifrån sina förutfattade meningar, sin grupptillhörighet eller sin ideologi. Det visar pågående forskning i psykologi.
Förutom att höga betyg i sig ger positiva effekter så kan också den interna betygsrankningen inom en skola påverka utbildning och lön senare i livet. Att vara bäst i klassen ökar sannolikheten att en elev avslutar en längre utbildning eller får en högre inkomst senare i livet, och för elever i den nedre delen av betygsskalan ökar sannolikheten att gå klart gymnasiet om de blir lite högre rankade jämfört med andra elever i skolan. Det visar resultaten i en ny avhandling i nationalekonomi från Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet.
Män med utländskt klingande namn som söker jobb får betydligt färre svar på sina ansökningar än kvinnliga sökande med utländskt klingande namn. Och det är både manliga och kvinnliga rekryterare som diskriminerar dem, fast i olika yrkesgrupper. Det visar en ny avhandling från Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet.
I skolan presterar flickor i allmänhet bättre än pojkar inom matematikrelaterade ämnen. Men även när flickor har en relativt högre förmåga i matte väljer de oftare andra utbildningsvägar. En ny studie från Institutet för social forskning (SOFI) lägger en pusselbit till svaret på frågan om varför flickor inte tycks sikta på naturvetenskap och teknik i sina utbildnings- och yrkeskarriärer.
Partnerskap och samarbete är nödvändigt för att påskynda arbetet med att nå de globala målen – och här spelar akademin en viktig roll. Det framkom under seminariet ”New Partnerships for Human and Planetary Health” som arrangerades av Karolinska Institutet, Kungliga tekniska högskolan och Stockholms universitet i maj.
För sextio år sedan lämnade Hans Blix Stockholms universitet för en framgångsrik diplomatisk karriär. Nu har ett forskningscentrum om internationella relationernas historia inrättats vid universitetet i hans namn.
Den 18 maj skedde den formella invigningen av Hans Blix centrum för de internationella relationernas historia. Men centret har redan etablerat sig som en plattform för forskning inom området.
David Pålsson har tillsammans med kollegor i Norge, Finland och Danmark publicerat en artikel om tillståndsprövning av privata hem för vård eller boende (HVB).
Wiji Bohme Shomary, PhD Förskoledidaktik, är aktuell med en avhandling om nyanlända invandrarfamiljers uppfattning av svensk förskola. Studien fokuserar på två huvudteman; språkinlärning och tillhörighet, och visar hur de används för att uttrycka och tilldela handlingskraft.
URs serie "Svensk demokrati" tar upp frågan om hur det är med barnens rättigheter. Hör Shahram Mansoory, doktorand i barn- och ungdomsvetenskap, i en intervju.
Studenten Brita Bergman, som skrivit en uppsats om teckenspråk, fick uppdraget att göra den första vetenskapliga beskrivningen av svenskt teckenspråk. Arbetet påbörjades den 1 april 1972. Datumet har sedan dess blivit förknippat med teckenspråksforskningens start i Sverige.
Den svenska självbilden präglas av neutralitetspolitik. Men har Sverige verkligen varit neutrala i politisk mening genom historien? Och vad innebär egentligen neutralitet? Bildningspodden reder ut neutralitet och alliansfrihet tillsammans med historikern Susanna Erlansson.
Hans Rosenberg, handläggare och Adam Jacobsson, studierektor bar sina uniformer när Hemvärnet arrangerade den årliga ”Uniform på jobbet-dagen” den 19 april. Syftet med dagen är att sprida information och engagemang kring Hemvärnet.
I april är det presidentval i Frankrike, hur påverkas det av kriget i Ukraina? Och vilken roll har den nuvarande presidenten Emmanuel Macron i det säkerhetspolitiska läge som råder? Några av universitetets forskare med kunskap om Frankrike och europeisk politik svarar.
Hur påverkas Sveriges ekonomiska situation i spåren av Ukrainakriget? Kan det leda till ökad inflation och arbetslöshet? Några av universitetets forskare inom nationalekonomi svarar.
Fortfarande saknas politiska strategier och beslut för att snabbt reducera utsläppen. Det säger statsvetaren Naghmeh Nasiritousi som forskar om hur ambitiösa länder kan agera ”förtrupp” på klimatområdet.
Finns det en konflikt mellan stad och land i Sverige? Går det att prata om ett svenskt "hjärtland"? Hur långt är politiker beredda att gå för att nå landsbygdsväljarna inför årets val? Studio Anekdot djupdyker i den påstådda polariseringen mellan stad och land i veckans avsnitt, tillsammans med urbanhistorikern Håkan Forsell, språkforskaren Charlotta Seiler Brylla och statsvetaren Susanne Wallman Lundåsen.
Nationalekonomen Ingvild Almås är en av de forskare som nu beviljas det prestigefyllda ERC Consolidator Grant. Detta för forskning om ekonomisk ojämlikhet, såväl inom hushåll som på global nivå.
Det finns skillnader i hur Ukrainakriget och människorna där porträtteras jämfört med andra konflikter, menar språkforskare Karin Idevall Hagren. Europa har slutit upp bakom Ukraina och lovat att ta emot flyktingar, samtidigt som man stänger gränsen för andra människor som flyr krig.
– Det är bra med stark solidaritet med Ukraina, men svårt att inte se en dubbelstandard, säger hon.
Brännande samhällsutmaningar i form av bland annat segregation, ohälsa och ekologisk obalans skapar efterfrågan på nytänkande lösningar som inte bara följer en ekonomisk logik utan också är socialt och miljömässigt hållbara. I antologin Social innovation för hållbar utveckling, presenteras aktuell svensk forskning om ämnet, med koppling till Agenda 2030.
2018 startade ett forskningsprojekt på institutionen för pedagogik och didaktik om unga vuxna i Långshyttan. Vilka är de? Hur ser de på sig själva? Vad har de för framtidsplaner och drömmar? Resultatet presenteras i form av en utställning på föreningen Kulturkraft i Långshyttan.
Varför är det så trögt i Sverige att få fram ledande kvinnor i politiken? I många andra länder har det ju funnits kvinnliga presidenter och premiärministrar sedan tidigare. Lenita Freidenvall, docent i statsvetenskap reder ut begreppen.
Sedan början av 2010-talet har Stockholm sett en kraftig ökning av hemlöshet och tiggeri, av framförallt rumänska medborgare. En avhandling från Institutionen för kulturgeografi vill skapa en djupare förståelse för dessa individer och hur de själva upplevelser sin situation. Avhandlingen, av Joshua Levy, tittar även på hur de har bemötts av staten och samhället.
När allmännyttan säljer sina bostäder och fastighetsinvesterare renoverar lägenheter minskar tillgången på bostäder till överkomliga hyror och hyresgäster upplever oro och avsaknad av information.
I mitten av förra veckan uttalade sig professor Christian Christensen i DN om utsikterna för Donald Trumps nylanserade sociala medier-plattform, Truth Social. Han påminner om att flera liknande initiativ från den amerikanska högern som Parler och Gettr stött på problem.
Universitetet har träffat utbildningsminister Anna Ekström, och frågat henne om humanioras kris, hoten mot den fria forskningen och varför hon sagt att grundutbildningarna måste prioriteras.
Hur mår riksdagsspärren egentligen? Spelar den en alltför avgörande roll i det politiska landskapet i allmähet – och inför höstens riksdagsval i synnerhet? Studio Anekdot djupdyker i riksdagsspärrens vara eller icke vara tillsammans med statsvetarna Jan Teorell och Annika Fredén.
Rysslandskännaren Magnus Dahnberg menar att statlig rysk tv länge matat den ryska befolkningen med att folk i Lugansk och Donetsk i Ukraina måste beskyddas.
Högerradikala partier har nått stor framgång i hela Europa under de senaste åren. En viktig faktor för att kunna förstå och förklara denna framgång är deras samspel med de traditionella partierna visar ny avhandling.
Precis när vi vant oss vid förkortningar som VR, AR och IoT lanserar techvärlden nya begrepp som metaverse och XR. Men orden är inte bara buzzwords, menar professor Theo Kanter. Den nya tekniken kan hjälpa oss att möta samhällsutmaningar.
Det är större risk för vissa grupper av personer födda utomlands att avlida i covid-19 än för personer födda i Sverige. Mikael Rostila intervjuades Sveriges Radio P1 angående de ökade riskerna bland utrikesfödda att drabbas av covid-19.
Region Stockholm har tilldelat Sara Brolin Låftman forskningsmedel för ett tvåårigt projekt "Hur går det för ungdomar med psykisk ohälsa? En prospektiv kohortsstudie av självrapporterad psykisk ohälsa i tonåren och levnadsvillkor i vuxen ålder".
I en ny avhandling undersöker statsvetaren Anna Hammarstedt hur anställda vid svenska myndigheter förhåller sig till asylsökande som försvinner eller avviker under asylprocessens gång. Forskningen är ett samarbete mellan Försvarshögskolan och Stockholms universitet och är knuten till Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer.
I januari 2022 har det gått tjugo år sedan 26-åriga Fadime Sahindal dödades i ett hedersrelaterat mord i Uppsala. Hennes egen pappa dömdes för mordet till livstids fängelse. Hur har utvecklingen varit när det gäller hedersrelaterat våld sedan dess? Vad har hänt inom forskningen?
Syftet med boken är att ge en holistisk förståelse av covid-19-pandemins inverkan på politik, ekonomi, näringsliv och samhälle i en globaliserad värld.
Mikael Holmqvist vid Stockholm Business School har tillsammans med Hanna Kuusela vid Tammerfors universitet och Anu Kantola vid Helsingfors universitet, fått 900.000 euro för forskning om nya eliter i Norden. Projektet heter Keeping New Money on Board - The New Nordic Wealth Elites and the Future of the Welfare Mode.
Riksbankens Jubileumsfond har beslutat vilka forskare som får medel i årets ordinarie utlysning. En av dessa är Mauro Zamboni, professor i allmän rättslära, som tilldelats 719 000 kronor till projektet "En middle range-teori för lagstiftning i en globaliserad värld".
På vilket sätt bidrog Stockholms universitets forskning till klimatmötet COP26 i Glasgow? Flera av Stockholms universitets klimatforskare fanns på plats under klimatmötet. Hur var det att sitta med vid förhandlingarna? Vad tog forskarna med sig hem? Se fyra filmade intervjuer med Karin Bäckstrand, Alasdair Skelton, Suanne Segovia och Ayşem Mert.
FILMKLIPP. Statsvetaren Aysem Mert från Stockholms universitet finns på plats vid klimatmötet COP26 i Glasgow. I sin forskning vid Statsvetenskapliga institutionen leder hon ett forskningsprojekt om hur miljö- och klimatpolitiken kommer att utvecklas efter pandemin. Här finns en intervju från klimatmötet med Aysem Mert.
Karin Bäckstrand, professor i samhällsvetenskaplig miljöforskning vid Stockholms universitet och ledamot i Klimatpolitiska rådet finns på plats vid klimatmötet COP26 i Glasgow. Under COP26 deltar hon bland annat i lanseringen av ett nätverk för nationella klimatråd. Här finns en intervju från klimatmötet med Karin Bäckstrand.
Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet har större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna, jämfört med dem som har få eller inga symtom på psykisk ohälsa. Och det är olika sorters psykiska problem som utgör risker för män och kvinnor.
Få svenska forskare är så aktiva i samhällsdebatten som nationalekonomen Lars Calmfors. Hans motto är att forskningen ska bidra till bättre politik och att forskare måste vara konsekvensneutrala. Han är även kritisk till politiker – och forskare – som gör ett selektivt urval av vilken forskning de stödjer sig på.
Karin Bäckstrand, professor i samhällsvetenskaplig miljöforskning och ledamot i Klimatpolitiska rådet, är på plats vid FN:s klimattoppmöte COP 26 i Glasgow. Där deltar hon bland annat i lanseringen av ett nätverk för nationella klimatråd.
Lars Calmfors, professor emeritus vid Institutet för internationell ekonomi, har skrivit en bok fylld med personliga anekdoter och viktiga tankar om modern svensk politik och forskarens roll i den offentliga debatten.
En utvärdering av statsvetenskaplig forskning i Sverige visar att Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet ligger i topp vad gäller både forskningskvalitet och samhällsrelevans.
Det infördes lika många undantagstillstånd i världen under den första coronavågen 2020 som det gjordes sammanlagt under det föregående decenniet. Grannländers påverkan på varandra, svaga demokratier och en dålig pandemiberedskap är några av förklaringarna, visar forskning från Göteborgs och Stockholms universitet.
Ludvig Beckman och Jan Teorell är nya ledamöter av expertgruppen till 2020 års grundlagskommitté som har i uppdrag att bland annat utreda förstärkt grundlagsskydd för demokratin.
Fredag 28 maj är Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet och ledamot av Svenska Akademien, en av talarna vid webbinariet God forskningssed från olika perspektiv. Webbinariet som anordnas av Stockholm trio riktar sig till alla som är intresserade av forskningsetiska frågor – studenter, doktorander, forskare, administrativ personal och ledning.
Med hjälp av musik studerar statsvetare förändringar i förtroendet för internationella organisationer över två decennier, bland annat för EU, FN och IMF. ”The Battle of Seattle” 1999 och protesterna vid EU-toppmötet i Göteborg 2001 är exempel på legitimitetskriser som framträder.
Yrkesvägledningens roll för inkludering och erkännande av nyanlända ungdomar och unga vuxna är fokus för detta projekt. Studien är inriktad på vilka hinder och möjligheter yrkesverksamma inom studie- och yrkesvägledning ser för hinder i sin verksamhet och hur de utformar verksamheten i förhållande till detta.
Hur kan mottagandet av nyanlända unga i olika kommuner organiseras framgångsrikt för att ge bättre möjligheter för dem att klara sin utbildning och övergången till gymnasieskolan? Det är huvudfrågan som forskarna i projektet vill söka svar på.
Syftet med projektet ""Addiction" som ett mönster av relationer i förändring: Jämförelser av självbiografiska berättelser om olika beroenden" är att undersöka hur personer med olika former av substans- och beteenderelaterade beroendeproblem själva resonerar kring de faktorer, objekt och processer som påverkar beroendeproblem.
Syftet med projektet är att nå ut med resultaten från forskningsprojektet "Att gestalta migration", att nå målgrupper hos vilka resultaten kan leda till dialog och debatt och bidra till att överbrygga klyftor. Målgruppen är ungdomar och unga vuxna med och utan migrationserfarenheter och projektet har både dramatiserade och dokumentära inslag.
Projektets syfte är att analysera bostadsbidragets betydelse för brister i bostadsstandarden. Vi utgår från att bostadsbidragets roll och funktion inte kan förstås separat, utan måste analyseras i nära anslutning till hyresmarknadens reglering och mer övergripande strukturer inom socialpolitiken.
The research study investigates how and why school choice programmes are designed differently across European cities and what consequences this has for parental freedom to choose and educational equality. This will be investigated in three, inter-connected projects.
Forskningsprojektet granskar fortsatta strider om, och förändringar av, rösträtten efter det ”demokratiska genombrottet” för hundra år sedan. Projektet pågår under fyra år med start 2018. Det leds av ekonomihistoriker Fia Sundevall vid Stockholms universitet. Projektförvaltare är Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.
Under coronapandemin ökade digitala bedömningar inom den högre utbildningen dramatiskt. Vilka är lärarnas erfarenheter av utvecklingen? Och vilka är de stora möjligheterna och utmaningarna när man utformar och implementerar digitala bedömningar?
Upp emot 300 000 kenyanska medborgare arbetar i gulfstaterna på tillfälliga kontrakt. Bland dessa migranter är villkoren för kvinnliga hushållsarbetare särskilt hårda. Civilsamhällesorganisationer och media rapporterar regelbundet om att utländska hushållsarbetare utsätt för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld.
Postdok-projektet "Arbete under (o)lika villkor? Om äldreomsorgens vardag och villkor i mångetniska arbetsgrupper" bygger vidare på avhandlingen ”Betydelsen av kön och hudfärg i äldreomsorgens vardag under olika organisatoriska villkor” (Storm, 2018).
I sitt avhandlingsarbete undersöker Kristina Bromark aspekter av hinder och möjligheter för brukarmedverkan i socialtjänstens individ- och familjeomsorg (IFO).
Detta är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som undersöker hur en värld i rörelse och Sveriges mottagande av asylsökande barn gör avtryck i scenkonsten.
Den globala migrationen ligger idag på historiska nivåer. Tidigare studier har visat att migranter lever längre än infödda personer, men också att de har högre sjuklighet. De lever med andra ord längre, men med sämre hälsa. Denna paradox ska föreliggande projekt undersöka, med fokus på migrantbefolkningarna i Danmark, Finland, Norge och Sverige.
Under de senaste 20 åren har skilsmässotalen bland kvinnor och män äldre än 60 år fördubblats i Sverige, i kontrast till den utjämnade trenden i resten av befolkningen. Projektet undersöker orsaker och konsekvenser av att skiljas på äldre dar.
Nästan dagligen rapporteras i media om ett handfallet svenskt utbildningsystem. Skolsegregationen ökar och likvärdigheten minskar mellan olika skolor i elevers måluppfyllelse. Projektet Att ta skolan i egna händer handlar om hur kommuner i Sverige försöker hantera segregeringen i skolan genom att aktivt styra skolornas elevsammansättning.
Under det senaste årtiondet har födelsetalen i Sverige sjunkit. Denna oväntade utveckling accelererade under de allra sista åren av 2010-talet. I våra nordiska grannländer har fruktsamhetsnedgången varit ännu mer dramatisk.
AI och datadrivet, autonomt beslutsfattande kommer att spela en ledande roll i digitaliseringen av viktig infrastruktur som rör el, vatten och transporter. Det här projektet undersöker framtidens smarta samhällen.
CISMOBs huvudsakliga vision är att främja innovativa sätt att minska transporters koldioxidavtryck. Vi studerar hur vi, med hjälp av IT, kan effektivisera den urbana transportinfrastrukturen och därmed bidra till mer hållbara städer. Projektet undersöker också hur kollektivtrafiken påverkades av covid-19-pandemin.
Nya datadrivna lösningar har potential att förbättra situationen för multisjuka äldre. Projektet identifierar, analyserar och pilottestar sådana innovativa lösningar, baserade på förbättrad vårdsamverkan mellan stad och region.
Datorspelande och skolresultat bland unga: vilken betydelse har datorspelande för utbildning och skolrelevanta beteenden? Genom att tillämpa ett multidimensionellt perspektiv på utbildning och med tillgång till ett datamaterial med ovanligt detaljerade uppgifter om tid för datorspelande, adresserar det här projektet mekanismer som ingår i teorier på området.
Syftet med projektet är att undersöka oavsiktliga hälsokonsekvenser när det gäller olika aspekter av föräldraförsäkringen i Sverige, samt att studera samspelet med hälsa, före och efter barnafödande, och föräldraledighet.
This project aims to support the creation, organization, and implementation of an interdisciplinary research school that brings together Burkinabe, Malian, Swedish, and Tanzanian researchers and research projects in a common collaborative framework.
I sitt avhandlingsarbete undersöker Nicoline Annetorp Roth planering av insatser för äldre personer i samband med utskrivning från sjukhus, med fokus på samverkan och delaktighet.
Demokrati, autokrati och internationellt samarbete är ett forskningsprojekt som undersöker varför, hur och under vilka villkor länders politiska system påverkar hur de agerar i internationellt samarbete. Projektet finansieras av European Research Council och Vetenskapsrådet.
De samhälleliga konsekvenserna av Artificiell Intelligens (AI) väcker normativa frågor som kräver politiska svar. I demokratiska samhällen bör målen och medlen för reglerandet av AI beslutas kollektivt av dem som påverkas av AI-teknikens intåg.
Under det senaste decenniet har digitaliseringen och ett allt mer hybridiserat medielandskap luckrat upp gränserna mellan producenter och konsumenter av nyheter, mellan professionella journalister och andra aktörer, och mellan journalistik och strategisk politisk kommunikation presenterat som "alternativa medier" eller i "fejkade” nyhetsformat.
Under covidpandemin framträdde den svenska elevrörelsen som en stor kritiker av distansundervisningen, men hur har det sett ut historiskt? Hur uppstod de svenska elevförbunden? Hur har deras politik och idéer utvecklats i relation till förändringar inom svensk politik, skolsystemet och ungdomskulturen?
Svenska brottsutredningar kräver ofta fysiska bevis. Samtidigt blir samhället mer digitaliserat och internetuppkopplat. Detta försvårar polisens arbete på flera sätt. Vilka förutsättningar och möjligheter finns för brottsutredning i framtiden?
Projektet handlar om hur vården av multisjuka äldre kan förbättras. Vi identifierar och designar innovativa tjänster, baserade på datadrivna lösningar. Syftet är att förhindra återinskrivningar till avancerad sjukhusvård och minimera felbehandlingar.
Detta forskningsprojekt kommer att förändra vården av psykisk ohälsa i Uganda. Vi utvecklar en digital lösning som underlättar vård och stöd, och hjälper människor med stora behov att komma i kontakt med experter. Lösningarna utgår från svenska system, men anpassas till lokala behov för att säkerställa att vården blir användarcentrerad och relevant i Uganda.
Hur utformningen av socialpolitiken kan upprätthålla eller minska inkomstskillnader. Projektet undersöker i vilken utsträckning socialpolitiken kan påverka inkomstskillnader huruvida de mildras eller förstärks i det svenska ersättningssystemet.
Projektet undersöker geopolitiska effekter på uppfattningar av statliga och icke-statliga aktörer om arktisk styrning i Sverige och i internationella organisationer som Arktiska rådet, Europeiska unionen och FN:s havsrättskonvention.
Projektet bidrar med värdefull kunskap om varför könsmönstren vad gäller yrkes-, omsorgs- och hushållsarbete kvarstår. Det belyser processer bakom yrkesarbetande föräldrars arbetsfördelning under småbarnsåren och barnens tidiga skolår samt betydelsen av krav och förväntningar i yrkeslivet och familjelivet för deras val och prioriteringar.
Huvudsyftet med forskningsprojektet är att studera om efternamnet fångar aspekter av social bakgrund bortom traditionella klassindikatorer såsom yrke. Analysen om hur information om namn bidrar till vår förståelse av social rörlighet under tre århundraden (1750– 2020).
Skolan har länge betraktats som en central plats för demokratisk fostran. Trots det har den utbildningshistoriska forskningen sällan intresserat sig för hur, varför och i vilken utsträckning de demokratiska idealen i praktiken fått eller inte fått en plats i skolan. I projektet vill vi bland annat undersöka elevers demokratiska inflytande över skolan.
Att våra samhällen utvecklas mot det bättre har länge tagits för givet, men aktuella studier visar att invånare i många rika länder – inklusive Sverige – känner en betydande pessimism inför framtiden. Detta projekt undersöker framtidstro som fenomen, inklusive dess orsaker och konsekvenser.
Levnadsvillkor och livschanser tenderar att gå i arv i familjer. Individers hälsa, utbildningsnivå och karriär på arbetsmarknaden beror till stor del på deras föräldrars bakgrund. Det här projektet spårar ojämlikhet tillbaka till individers föräldrar, men också mor- och farföräldrar, deras föräldrar och så vidare.
Projektets övergripande syfte är att öka kunskapen om välfärdsstatens betydelse för attityder till klimatpolitiken. Är människor mer villiga att acceptera en ambitiös politik för minskade koldioxidutsläpp om de kompenseras av en generös välfärdsstat?
Som de senaste hetsiga diskussionerna om ‘flygskam’ och ‘köttskam’ visar, så finns det ingen klar och övertygande moralisk föreställning om vem som har plikt att göra vad när det gäller klimatförändringen. Projektet avser att reda ut den moraliska förvirringen på området.
Genom att, med hjälp av data från SOM- och Välfärdsstatsundersökningen, jämföra svenska kvinnors attityder till välfärdsstaten i slutet av 1960-talet och under 2010-talet, syftar projektet också till att få kunskap om utvecklingen av kvinnligt välfärdsstatstöd under nästan ett halvt sekel, präglat av grundläggande förändring av kvinnors livsvillkor.
Det är vanligt förekommande att invandrare har problem med att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, och graden av svårigheter samvarierar med invandrarnas födelseländer. Två förklaringar som ofta tas upp är utbildning och diskriminering och förklaringsvärdet av dessa är relativt väl belagt.
Projektet studerar nordiska välfärdsmodeller med fokus på faderskap och jämställdhet och undersöker i vilken utsträckning andra länder försöker importera liknande modeller.
Detta EU-projekt går ut på att öka livsmedelssäkerheten för medborgarna. I dag finns en mängd olika datakällor som innehåller livsviktig information om maten vi äter, men problemet är att källorna är så spridda. Vi undersöker hur data kan utvinnas, aggregeras och analyseras med hjälp av AI.
FISS-konferensen ’Social trygghet: akuta utmaningar, policysvar, effekter, och hållbarhet’ är en internationell forskarkonferens som kommer att hållas i Sigtuna, 12-14 juni 2023.
Allt färre skaffar barn och färre sambos gifter sig. Tidigare gällande samband mellan ekonomiska faktorer, familjepolitik och familjebildning verkar inte längre vara aktuella, så vad beror det på? Detta ska forskarna i projektet "Familjebildning och barnafödande i tider av ökad osäkerhet" undersöka genom registerdata och enkätdata.
De senaste decennierna har det skett stora förändringar i familjeförhållanden i de flesta europeiska länder. Med longitudinella data från fem europeiska länder studerar vi om konsekvenserna för barn och föräldrar av dessa förändringar i individers familjekonstellationer är desamma i de olika länderna.
Studien syftar till att utifrån offentlig statistik och en nationell kommunenkät kartlägga det utbud, dvs subkategorier av hem som betecknas som familjehemsvård, samt vilka faktorer som styr hur utbudet formeras.
Hur är det att vara ung vuxen i glesbygd och förortssområden? Vilka är de? Hur ser de på sig själva? Vad har de för framtidsplaner och drömmar? Vilka skillnader finns mellan och inom orterna? I studien har vi intervjuat ungdomar i åldrarna 18-25 år i en bruksort i glesbygd och i Stockholmsförorten Dalen.
Projektet utvärderar flyktingars hälsotillstånd och effekten av olika asylregler. Vi undersöker vilka som genomgår frivilliga hälsoundersökningar, samt hur tillgång till preventiv vård under asylprocessen, typ av uppehållstillstånd (tillfälligt eller permanent), och stödet till ensamkommande barn påverkar flyktingars hälsa.
Detta forskningsprojekt dokumenterar resultat, huvudutmaningar och framgångar för det internationella utbildningsprogrammet ”ICT Regulation – Policy and Practice” och formulerar förslag till förbättringar. Vi analyserar dokumentation och rapporter från programdeltagare och kompletterar med en OECD/DAC Framework-utvärdering.
Om forskningsprojektet "Fosterbarn som medelålders vuxna: För vem och under vilka omständigheter kan erfarenheter av familjehemsvård motverka ohälsa och sociala problem över levnadsbanan?"
Ojämlikheter i dödlighet och livslängd kan ses som helt grundläggande aspekter av ojämlikhet. Trots det finns det lite forskning om skillnader i medellivslängd och dödlighet mellan befolkningsgrupper med olika migrationsbakgrund. Det vill detta projekt råda bot på.
Medicinsk utrustning samlar in enorma mängder patientdata varje dag, på alla sjukhus runtom i världen. Tänk om den här typen av data kunde hjälpa till att förbättra diagnosverktygen? Det här avhandlingsprojektet utforskar hur medicinska data kan användas på ett säkert sätt.
LegGov är ett sexårigt forskningsprogram med deltagare från Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds och Stockholms universitet samt Institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet. Programmet finansierades av Riksbankens Jubileumsfond.
Det Historiska dataarkivet (H-DATA) är ett nav av historiska data på landsnivå från 1920 till så långt tillbaka som den franska revolutionen (1789). Läs mer om projektet på den engelska sidan.
Lagstiftningen kring spel om pengar har blivit föremål för omfattande förändringar. Vad har det inneburit för människor med spelproblem? Är det lättare att få hjälp och vilket stöd erbjuds? Detta projekt handlar om hur personer med spel- och/eller alkoholproblem upplever sin kontakt med självhjälpsgrupper, socialtjänst och hälso- och sjukvård.
Det här projektet studerar uppkomsten av jämställdhet inom politiska församlingar. Denna fråga är viktig både eftersom politiskt deltagande är en mänsklig rättighet och eftersom en jämställd politisk representation bidrar till större legitimitet för det demokratiska systemet och en mer representativ politik.
Varför tenderar allmänheten att vara mer positiv till omfördelning i vissa länder jämfört med andra? Denna fråga har studerats ingående då stöd omfördelning bland vanliga medborgare visat sig påverka statens faktiska satsningar på olika typer av välfärdsprogram.
Under tre år ska forskarna i projektet undersöka kunskapsprocessen involverad i hur dödsorsaksdata skapas i Sverige, från att läkare bestämmer dödsorsaker och förhåller sig till standarder och riktlinjer, till att dödsorsaker registreras.
Forskningen visar att ens hälso- och sjukdomsrelaterade identitet är avgörande för vilka hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande och rehabiliterande åtgärder den enskilde gör. Hur personerna uppfattar sig själva i bemärkelsen frisk, sjuk med mera, framstår därmed som en viktig bas för människors framtida hälsa.
Projektets övergripande syfte är att studera om inkomströrligheten, framförallt uppåt i inkomstfördelningen, är högre bland egenföretagare än bland löneanställda, både mellan och inom generationer.
Projektet IntegrateYouth syftar till att förstå de grundläggande frågorna rörande integration bland unga, och hur den varierar mellan fem länder (Norge, Sverige, England, Tyskland och Nederländerna). Vi använder den stora enkätstudien CILS4EU med data om unga av både utländsk och svensk bakgrund.
Genom att göra systematiska analyser med fokus på tid från utbildning till etablering, anställningstid, samt karriärmönster, belyser vi förändringar för födelsekohorter födda från 1940-talet och framåt. Våra analyser baseras på registerdata och yrkesbiografierna i Levnadsnivåundersökningarna.
Karriärer på den svenska arbetsmarknaden från 1960-talet och framåt: Från stabilitet till instabilitet?
En vanlig bild av nutidens arbetsmarknad är att karriärer har blivit mer komplexa, i kontrast mot dåtidens arbetsmarknad. Ofta antas förändringstakten vara mycket snabb just nu under senare år. Men i vilken utsträckning stämmer det?
Ett jämförande forskningsprojekt om socialpolitik och social utveckling i östasiatiska länder. Projektet skapar East Asian Social Policy Dataset (SPEAD. Den nya datan möjliggör systematisk forskning som jämför socialpolitikens roll i social utveckling, och politiska och sociala underlag för politisk förändring i Korea och andra länder.
Kriminella karriärer från adolescensen till pensionsåldern bland individer med erfarenhet av samhällsvård: förekomst, mönster och intergenerationella samband
Hur kan kultur och stadsbyggnad integreras, för att kultur bättre ska kunna användas som resurs för samhällsutvecklingen? Den typen av processer syftar detta projekt till att utveckla.
Det här doktorandprojektet vidgar användningen av verksamhetsmodellering för att förstå komplexa organisationsstrukturer. Resultaten kan vara till hjälp för lokala aktörer och beslutsfattare som vill anpassa sina insatser till globala mål för hållbar utveckling.
(O)betalt arbete, hälsa och sjukdom bland kvinnor och män under fem decennier. Inom projektet undersöks sociala och strukturella orsaker till könsskillnader i ohälsa och sjukfrånvaro.
Det här forskningsprojektet syftar till att öka kunskapen om de ihållande könsskillnaderna på arbetsmarknaden genom att undersöka betydelsen av rekrytering genom rekommendationer, könssammansättningen av arbetsgrupper och könsstereotyper.
Syftet med projektet är att inom domänen flygstridsträning utveckla och utvärdera vetenskaplig förankrade pedagogiska ansatser, metoder och verktyg för att systematiskt planera, utvärdera och följa upp träning och träningsresultat.
Alkohol, narkotika och tobak utgör ett stort folkhälsoproblem i Sverige. Detta projekt bidrar med helt ny kunskap om i vilken utsträckning det lokala förebyggande ANT-arbetet i Sverige varierar mellan kommuner och i vilken utsträckning arbetet leder till minskade ANT-relaterade problem.
Huvudsyftet med detta projekt är att undersöka hur gymnasieutbildningens innehåll påverkar deltagande i demokratiska val, individers hälsa och social rörlighet. Innehållet i en utbildning kan ha betydande långsiktiga konsekvenser för många olika utfall.
The MapIneq project studies the trends and drivers of intergenerational, educational, labour market and health inequalities over the life course during the last decades.
Syftet med projektet har varit att undersöka de politiska diskussionerna om, och den byråkratiska hanteringen av, den svenska narkomanvården under åren 2001–2015.
Samboende partnerförhållanden minskar i Finland och i Sverige. Detta är särskilt påtagligt bland mindre bemedlade individer. Varför ser vi en sådan utveckling? Detta projekt använder ett perspektiv som skiljer sig från tidigare förklaringsmodeller, och föreslår att förändringar i könsfördelningar påverkar andelen samboende par i befolkningen.
Skolan i Sverige ska vara likvärdig men var barn och unga bor och i vilken skola de går i har fått en avgörande betydelse för deras möjligheter att nå de nationella kunskapskraven. Två grundskolor som bryter detta mönster väckte forskarnas nyfikenhet.
I det här projektet studeras automatiserat beslutsfattande i socialtjänstens arbete med ekonomiskt bistånd. Fokus riktas mot sådant som bifallsgrad, beslutsvariationer och följder för såväl biståndssökande som professionella.
I detta projekt studeras hur migranter uppfattar, reagerar på och formas av andra migranters invandring till värdlandet, något som tidigare bara studerats ur majoritetsbefolkningens synvinkel.
Forskningsprojektet undersöker förekomst och karaktär av normer om"intensivt föräldraskap" i Sverige, samt dess konsekvenser för barnafödande, välbefinnande och arbetsliv. Projektet undersöker även skillnader mellan hur dessa normer används i olika sociala och demografiska grupper.
I alla representativa demokratier utgör politikerna länken mellan väljarna de politiska utfallen. Det här projektet studerar vilka människor som blir politiker, vilka som når positioner i den politiska toppen, och konsekvenserna av detta urval.
Detta forskningsprojekt syftar till att bredda kunskapen om hur hälsotillståndet ser ut hos personer tillhörande olika sexuella minoriteter och deras barn, samt hos samkönade par och deras barn, jämfört med heterosexuella.
Fritidsaktiviteter har allt mer kommit att betraktas som sociala arenor med potential att främja social integration. Samtidigt är det oklart i vilken utsträckning de kan överbrygga bostads- och skolsegregation. Detta projekt undersöker i vilken utsträckning organiserade fritidsaktiviteter skapar möten mellan unga av olika etnisk härkomst.
Forskning visar att en tilltagande boende- och skolsegregation skapat en påtaglig ojämlikhet mellan olika kommuner och enskilda skolor. Var barn och unga bor och vilken skola de går i har fått en avgörande betydelse för möjligheten att nå kunskapskraven och att studera vidare. Vilka är orsaker och vad kan göras för att förändra situationen?
Projektet analyserar hur miljöskatter och andra avgifter samverkar med socialpolitiken, samt hur detta samspel påverkar det politiska förtroendet. Vi utvecklar en ny metod för att mäta distributiva effekter av miljöpolitiken. Genom att kombinera policydata och opinionsundersökningar analyserar vi också de politiska konsekvenserna av detta samspel.
PrecaNord breaks new ground by offering a multi-level analysis of the prevalence, trends and institutional contexts of precarious and informal work in Finland, Norway and Sweden.
Inom en snar framtid behöver vi inte äga egna bilar eller cyklar. I stället köper och konsumerar vi personlig transport som en tjänst. Hur förändrar det samhället? PriMaaS är ett projekt om att utveckla MaaS-konceptet, det vill säga mobilitet som tjänst.
Privatisering av socialtjänstens innersta kärna – om bemanningsföretag och myndighetsutövning inom individ- och familjeomsorgen, är ett forskningsprojekt som leds av Emelie Shanks vid institutionen för socialt arbete.
Nätverk som syftar till att samla juniora och seniora forskare som arbetar med frågor om privatisering och konkurrensutsättning av tjänster som förmedlas via socialtjänstens individ- och familjeomsorg i de olika nordiska länderna.
Detta banbrytande projekt förenar ledande universitet i syfte att förbättra tonåringars psykiska hälsa. Vi utnyttjar en rad olika typer av data för att skapa digitala och inkluderande verktyg som kan stötta unga.
Syftet med forskningsprojektet är att göra en jämförande studie av högerradikala partier i Europa. Det övergripande syftet är att identifiera de faktorer som förklarar varför sådana partier har lyckats i vissa länder men misslyckats i andra.
Hur regional planering kan bidra till hållbar markanvändning, infrastruktur och bostäder och exempelvis hantera konflikter kring förtätning i urbana och rurala områden har negligerats i såväl forskning som policy, inte minst i Sverige.
Frågor om hur regional fysisk planering kan bidra till minskad klimatpåverkan och hur regionala aktörer kan hantera markanvändningskonflikter har negligerats i Sverige, trots att detta är en viktig arena för att hantera många av samtidens akuta hållbarhetsutmaningar. Detta forskningsprojekt syftar till att bidra till att minska denna kunskapslucka.
Anpassning till klimatförändringar har blivit en av världens högsta prioriteringar och hanteras för närvarande av en rad lokala, nationella och internationella aktörer.
Sveriges personnummerbaserade register utgör en resurs som idag inte nyttjas fullt ut inom forskningen. Därför genomförde Vetenskapsrådet en stor satsning på mikrodataforskning. SUNDEM var ett av de sex projekt som fick finansiering koordinerades på Stockholms universitets demografiska enhet (SUDA).
Ett forskningsprogram om covid-19 i Sverige: Smittspridning, bekämpning och effekter på individer och samhälle (SWECOV)
SWECOV är ett tvärvetenskapligt forskningssamarbete som fokuserar på att använda kvantitativa metoder och registerdata över hela den svenska befolkningen för att besvara viktiga frågor om konsekvenserna av COVID-19-pandemin i Sverige.
"Samhällets ansvar för familjehemsplacerade barn: villkor, strategier och betydelser av socialtjänst" är namnet på ett forskningsprojekt som leds av David Pålsson vid institutionen för socialt arbete.
Vårt program betonar ojämlikhetens multidimensionella karaktär, och vi analyserar hur olika centrala välfärdsaspekter hänger ihop och utvecklas tillsammans. Vi följer utvecklingen av t.ex. ekonomiska resurser, utbildning, hälsa och välbefinnande över individers livslopp och i vissa fall över generationer.
Den mesta forskningen om segregation fokuserar på hur vissa grupper av samhället är segregerade i bostadsområden, skolor eller arbetsplatser. I detta projekt föreslår vi att studera segregation från en annan vinkel, nämligen genom den förmedlande rollen av tillgänglighet till olika bekvämligheter.
I forskningsprogrammet Sivin (Samordnade interventionssystem mot våld i nära relationer), undersöks hur de olika delarna av socialt arbete, från upptäckt och utredning till stöd och uppföljning, kan samordnas.
Skolan är ett sammanhang av central betydelse i ungdomars liv, och dessutom en miljö som kan bidra till att forma beteenden. Syftet med detta projekt är att undersöka hur skolors egenskaper hänger samman med elevers alkoholkonsumtion
Allteftersom den nordiska befolkningen blir äldre, uppstår behov av att se på skillnader mellan olika grupper som uppstår som följd av hur våra system för hälsa och omsorg ser ut. Vad påverkar det hälsosamma åldrandet? Och hur kan våra institutioner för vård och omsorg bemöta äldres behov?
För att det globala klimatarbetet ska vara framgångsrikt måste det uppfattas som legitimt. Detta projekt är utformat för att undersöka vad som förklarar människors olika legitimitetsuppfattningar gentemot det globala klimatsamarbetet och dess institutioner.
Projektet syftar till att bidra med ny kunskap om och hur sociala klassförhållanden har betydelse för social sammanhållning och politiska klyftor i moderna välfärdsstater. Ett centralt fokus är hur sociala nätverk och befintliga politiska institutioner tillsammans formar samtida socialpolitiska klyftor, ur ett länderjämförande perspektiv.
Den ökande andelen utlandsfödda i flera europeiska länder har lett till diskussioner om integration. Invandrares sociala kontakter med varandra har ofta uppfattats som gynnsamma genom att förmedla information om arbeten och bostäder.
Programmet är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan kriminologiska institutionen (SU), institutionen för socialt arbete (SU) och socialförvaltningen i Stockholms stad. Forskningen kommer att bedrivas i 6 år från och med hösten 2024.
Projektet undersöker vilka konsekvenserna blivit av de begränsningar som införts 2016 för separerade föräldrar att få underhållsstöd. T ex huruvida de minskade möjligheterna att få underhållsstöd lett till en ökning av konflikter mellan föräldrar och ifall ekonomiska frågor blir allt mer förekommande i vårdnadstvister.
Till min avhandling fokuserar jag på korpuslingvistik och diskursanalys för att undersöka språkliga maktstrukturer i tjeckiska, framför allt det som kallas språklig andrafiering.
Stads- och Kommunhistoriska Institutet driver ett projekt under tiden 2023 – 2025 om stadens tidiga roll som välfärdsutövare och påverkan av detta på den nationella bostadspolitiken. Bland det historiska källmaterial som kommer att granskas är kommuntryck, rotemansarkivet samt dagstidningar.
För att utveckla en teori om hur makten att straffa går bortom nationalstaten, kombinerar forskningsprojektet sociologi, kriminologi, internationella relationer och internationell rätt i en empirisk studie av skandinavisk straffexport.
Kunskapen om hur studiefinansieringssystemet inverkar på deltagande i högre studier, de studerandes levnadsförhållanden och deras studieresultat är begränsad och projektet kommer därför att studera graden av effektivitet och likvärdighet hos olika finansieringssystem, särskilt med avseende på studerande från familjer med låg inkomst.
Nätverket bedriver tvärvetenskaplig forskning med fokus på socialpolitik och välfärd. Nätverket har som syfte att fungera som en mötesplats för etablerade forskare och doktorander. Detta uppnås genom att arrangera minst ett årligt seminarium där nätverkets medlemmar kan mötas och diskutera forskningsfrågor och resultat.
Visuella modeller som diagram och flödesscheman är populära verktyg i samhällskunskapsundervisningen. Men hur väl förstår elever modellerna? Och hur kan undervisning utformas så att modellerna blir till hjälp i elevernas lärande? Det är frågor vi går till botten med i det här projektet.
The consortium project “Tackling Inequalities in Time of Austerity” (TITA) provides a novel and comprehensive analysis of long-term trends in financial inequalities, inequalities in health and well-being and inequalities of opportunities over the life course, and their links to the moral and political climate in society.
U-Train handlar om digital transformation av högre utbildning i Ukraina. Campusundervisning är inte möjlig på grund av kriget, projektets syfte är därför att stödja utvecklingen av distansutbildningar. Vi undersöker behoven kring design och genomförande av onlinekurser, både i krigstid och efter, som en del av återuppbyggnaden av utbildningssektorn.
Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina har tvingat miljontals människor att fly från sina hem och söka skydd i grannländerna, inte minst i de nordiska länderna. Detta postdoktorala projekt undersöker levda språkerfarenheter bland ukrainare som flyttade till Sverige efter att den fullskaliga invasionen bröt ut den 24 februari 2022.
Att förstå invandrares barnafödande är viktigt eftersom det ger en inblick i integrationsprocessen och hur en ny social kontext formar individers livsval. Det främsta syftet med projektet är att förstå hur kontexter kring ursprungsland och destinationsland påverkar migranters barnafödande.
Projektet konstruerar en mycket omfattande paneldatabas från olika källor som gör det möjligt att följa de ensamkommande barn som har fått uppehållstillstånd i Sverige mellan 2003 och 2017. Vi undersöker de faktorer som underlättar eller försvårar för denna grupp att etablera sig i Sverige främst vad gäller utbildning och sysselsättning.
Syftet med detta projekt är att ta fram ny kunskap kring utbildningssegregationens dynamik, mekanismer och effekter på olika nivåer i utbildningssystemet genom fyra oberoende delstudier baserade på Svenska registerdata.
Utmaningar för EU:s klimatomställning: ledarskap för en effektiv och rättvis transformation till en klimatneutral union i en tid av turbulens, kris och politisk konflikt. Utmaningar för EU:s klimatomställning: ledarskap för en effektiv och rättvis transformation till en klimatneutral union i en tid av turbulens, kris och politisk konflikt.
Utbildning är en viktig grund för barns utveckling och brukar beskrivas som en väg ut ur utsatthet. Projektet handlar om utbildningskarriärer hos en särskilt utsatt grupp, nämligen barn med erfarenhet av samhällsvård i form av placeringar i fosterhem eller på institutioner.
I projektet har vi studerat olika sociala mekanismer som kan påverka ungas alkoholvanor över tid. Ungdomar i åldrarna 15 till 21 år har intervjuats vid tre tillfällen för att förstå hur alkoholkonsumtion hänger ihop med förändringar i livet i stort. När de blir äldre dricker de mer alkohol, men på ett mer kontrollerat sätt.
Föräldrars arbetsfördelning i olika familjetyper.
Föräldraskap förstärker alltjämt könsskillnader inom både arbets- och familjelivet, då mödrar oftast tar den större delen av omsorgsansvaret vilket bromsar inkomstutveckling och karriärmöjligheter. Det här projektet studerar orsaker till brist på jämställdhet i arbetsmarknadsutfall och omvårdnad om barn.
Projektet "Varför stöder arbetarklassväljare den populistiska radikalhögern? En mixed-methods-studie av ett föränderligt politiskt landskap i Sverige" undersöker relationen mellan klass och stöd för den populistiska högern. Målet är att svara på varför Sverigedemokraterna har vunnit stöd bland arbetarklassväljare i Sverige.
Detta projekt undersöker hur det kommer sig att pappor som arbetar i yrken där det krävs högre kvalifikationer, som t ex läkare och advokater, generellt tar ut mer än dubbelt så lång föräldraledighet än pappor inom de mest lågkvalificerade yrkena, som städare eller maskinoperatörer.
Varianter på Demokrati (V-Dem) är ett internationellt forskningssamarbete som tagit fram en helt ny metod för att konceptualisera och mäta demokrati i världen.
Forskningsprojektet "Vem bestämmer om barnets hälso- och sjukvård? En tvärvetenskaplig studie om barnets rätt
till delaktighet i beslut rörande vård och behandling" utforskar hur samspelet mellan barn, vårdnadshavare och hälso- och sjukvårdens personal påverkar barns delaktighet, bestämmande och integritet i samband med den egna vården.
Mångfald ses av Volvo som ett verktyg att rekrytera eftertraktad personal som kan bidra till stärkt innovationsförmåga. För att det ska bli verklighet visar forskning att mångfald behöver paras med ett aktivt arbete för inkludering.
Utvecklingen inom AI påverkar oss på många sätt, även inom högre utbildning. Det här projektet ingår i det nationella WASP-ED-programmet som syftar till att höja förmågan och kapaciteten inom AI i Sverige.
Befolkningens åldrande och dess konsekvenser utgör en av vår tids stora globala utmaningar. Detta tvärvetenskapliga forskningsprogram involverar tre svenska lärosäten och leds av SUDA.
Arbetsmarknadsekonomi är ett mycket brett ämnesområde. Utöver forskning rörande arbetsmarknadsutfall som löner och sysselsättning studeras inom AME såväl grund- som högre utbildning, hälsa, skatter och inkomstöverföringar, politik, brott och straff, och jämställdhet.
Forskargruppen Berättelsers form och funktion intresserar sig för berättelser från olika tider och sammanhang – från landskapslagen till livsstilsbloggen – och vill svara på frågorna hur och varför vi berättar.
Interfler är en av de fasta forskargrupperna inom Svenska och nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet. I gruppen samlas forskare med intresse för interaktion och flerspråkighet i vardagsliv och olika verksamheter, som utbildning och yrkesliv.
Gruppens forskningsintresse rör frågor om vad marknadsorientering och konkurrensutsättning innebär för det sociala arbetet, särskilt socialtjänstens individ- och familjeomsorg.
Forskningen vid avdelningen levnadsnivå inkluderar studier av individers levnadsvillkor, social stratifiering och ekonomisk och social ojämlikhet. Här studeras hur levnadsförhållanden i samhället ser ut idag för både vuxna och barn samt hur levnadsnivån i samhället har förändrats över tid och mellan generationer.
Språk och makt är ett forskningsfält med lång tradition, men har under de senaste åren fått förnyad aktualitet i och med populismens framgångar och ett polariserat samhällsklimat.
Gruppen samlar institutionens forskare som studerar frågor om funktionshinder, åldrande och äldreomsorg utifrån socialpolitiska och organisatoriska villkor och hur dessa samspelar med människors olika positioner i det sociala arbetets praktik
Forskargruppen Pedagogisk och didaktisk forskning om medborgarkompetenser (ERiCC) intresserar sig för centrala kompetenser i en pluralistisk demokrati. De studeras i termer av kunskaper, färdigheter och attityder i samband med att individer reflekterar och handlar i olika praktiker och situationer.
Forskningen vid den socialpolitiska avdelningen inkluderar studier av förklaringar till välfärdsstatens utveckling liksom socialpolitikens effekter på individuell och samhällelig nivå, ofta i ett internationellt komparativt perspektiv och med kvantitativa forskningsmetoder.
Språk och samhällsutmaningar är en av de fasta forskargrupperna inom Svenska och nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet. Här samlas sociolingvistiskt och diskursanalytiskt orienterade forskare som intresserar sig för språkvetenskapliga frågor i förhållande till social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet
Vid Sociologiska institutionen finns Stockholms universitets Demografiska avdelning (SUDA), en internationell grupp forskare och doktorander som arbetar med olika aspekter av befolkningsdynamik. Demografi är ett av Stockholms universitets ledande forskningsområden. Vi erbjuder masterprogram i demografi samt program i sociologisk demografi på forskarnivå.